”Lär känna din fiende”

Kunskap, insikt och engagemang krävs för att njuta av en frodig trädgård utan bekämpningsmedel. I många fall är det enklare än man kan tro.
Maj-Lis Pettersson, hortonom och statskonsulent på Sveriges lantbruksuniversitet, har arbetat med rådgivning kring växtskydd i decennier. Hon har förståelse för att människor ibland ”räddar” sina odlingar med bekämpningsmedel men menar att de flesta vill lösa problemen på annat sätt.
– Det finns dock en hel del tradition och konservatism inom trädgård. Somliga håller till exempel tjurigt fast vid potatissorter som inte går att hantera.

Ett annat problem kan vara att odlaren inte anpassar sig till omgivningen och klimatet. Kontinentala växter tål inte våra nyckfulla vårar och organismer känner av vilka växter som är i dåligt skick och angriper dessa.
Rätt växt på rätt plats är centralt för en motståndskraftig grund. Att endast se till det estetiska ger en sårbar trädgård.
– Acceptera fakta och tänk efter noga innan du planterar. Det är också bra att förkultivera inomhus för att ge ett bättre försprång i ett klimat som vårt.

Det kan vara svårt att kompromissa med vad vi tycker är vackert. I vår kultur råder också ett stramhetsideal som manar till kontroll över naturen med rena plattbeläggningar, tydligt inramade rabatter och vidsträckta mossfria gräsmattor. Stora delar av de bekämpningsmedel som säljs används just till sten- och grusgångar och gräsmattor. Vi vet mycket lite om vad som händer när medlen sprids i naturen och till grundvattnet.
– Om man har egen brunn på gården ska man vara särskilt försiktig, säger Peter Bergkvist vid Kemikalieinspektionen.
Bekämpningsmedel kan också skada växter och de sambanden kan vara svåra att se. Känsliga buskar som står en bra bit ifrån ett behandlat gräs kan drabbas av till exempel lövavfall på grund av att de har rötter som sökt sig till gräsmattan.
För ett trädgårdsland fritt från kemikalier men också från sniglar, klumrotsjuka och bladmögel gäller framför allt att undvika ensidig odling. Det finns mycket kunskap att ta del av kring växtföljder och växelbruk. Grödorna bör också få en god start så att de snabbt kan etablera sig.
– Täck mark och växter för både värme och skydd. En väv kan också vara ett hinder för skadedjur, säger Maj-Lis Pettersson.
Hon förespråkar handfasta metoder för att stoppa angripare. Presenningar, stamdukar, klisterfällor och fiberdukar är goda skydd. Att duscha med vatten kan hindra till exempel spinnkvalster och bladlöss.

Till och med rönnbärsmal som blir ett allt större problem för många äppelodlare kan hindras med vatten.
– Om man stör ordentligt med en vattenspridare under den period när de flyger omkring och lägger ägg så lyckas de sämre.
Kunskap om ”fiendens” beteendemönster är alltså av största betydelse. Maj-Lis Pettersson beklagar att mycket av den vardagliga kunskapen om naturen gått förlorad. Hon nämner stympning av träd som ett exempel på onödiga misstag vi gör.
– Det är sorgligt att se dessa upp- och nervända kvastar i trädgårdna. Att beskära vid fel tidpunkt och på fel sätt kan skapa allt för kraftig tillväxt för sent på året, vilket ger frostskador och vattenskott som gynnar kräfta.
Fruktträdskräfta är en svamp som ger insjunkna och köttiga sår vid angreppen. Risken är stor att trädet tappar sin livskraft och dör.
Äppelträd ska i stället glesas ut med små medel regelbundet.
Trädgårdar kräver ständig uppmärksamhet för att må bra medan vi i vår stressade tid ofta vill att den ska finnas där för att vi ska må bra. Då har bekämpningsmedlen blivit en lösning som kan visa sig kostsam i ett längre perspektiv.

Nummer ett för en kemikaliefri trädgård är att se till att grunden är god så att grödor och växter blir motståndskraftiga. Men vi måste också pyssla om den och vara uppmärksamma på vad som händer.
En hel del angrepp kan stoppas genom att i ett tidigt skede klippa bort angripna blad, blast och grenar eller klämma ihjäl larver, ägg och puppor. På krusbärs- och vinbärsbuskar avlägsnas de enskilda blad som angripits av bladlöss och därigenom förhindras spridning.
– Se också till att värna skadegörarnas naturliga fiender. Lär känna till exempel nyckelpigans larv som är mycket nyttig så att du inte av misstag gör dig av med den.
Maj-Lis Pettersson menar att biologiska bekämpningsmedel ibland kan vara en lösning, men dessa kräver ofta en upprepad och mer precis användning. De är dessutom svåra att få tag på i handeln.
En inkräktare som inte ens kemiska bekämpningsmedel har kunnat stoppa är snigeln och det stora hotet är förstås den så kallade mördarsnigeln. Vid Zoologiska institutionen i Göteborg tror man sig ha kommit ett medel på spåren och fältstudier ska göras i sommar. Carl Åkerberg, från Sveriges lantbruksuniversitet, har forskat länge kring sniglar och sätt att stoppa dem. Han tror inte på ett universalmedel i den närmaste framtiden.

– Vi vet mycket nu om snigelns biologi och hur den lever men det saknas bra idéer att gå vidare på.
Han hoppas på en populationskrasch ifall de fortsätter att öka, men enkla, praktiska medel kan hjälpa tills dess. Det finns ett 20-tal arter som beter sig något olika, men generell kunskap räcker i allmänhet. För det första: var försiktig vid inköp och på växtbytardagar så att du inte får hem dem. Välj mindre begärliga växter och bygg barriärer. Att samla in sniglar är inte lönlöst, särskilt inte om de tas innan sommaren då de parar sig. Det finns en hel del knep för att locka dem till sig varav en tallrik med öl är ett av de mest kända. Att lägga ut plankor som vittjas under dagen är ett annat. De trivs under bråte.
– Det är också viktigt med grannsamverkan och att lidandet för sniglarna minimeras, säger Carl Åkerberg.

Benita Eklund