Kvinnor som dricker surt vatten har fler problem med hjärta, mage och muskelvärk. Det visar en studie av forskaren Ingegerd Rosborg, högskolan i Kristianstad. Men när hon ville utöka studien och ansökte om mer forskningspengar från Västra Götalands region, som har mest försurat dricksvatten i landet, fick hon avslag.

Ingegerd Rosborg, forskare i miljökemi, genomförde under åren 1997 och 1999 en studie där hon undersökte om kvinnor som druckit försurat vatten hade mer problem med hälsan. I undersökningen jämfördes 50 stycken kvinnor som hade ett försurat vatten som låg under 6,5 i pH-värde, med 50 stycken kvinnor som hade ett basiskt, icke försurat vatten med ett pH-värde på minst 7,0.

Tydliga indikationer
Av de enkätfrågor som ställdes till kvinnorna framgick att de som druckit försurat vatten hade dubbelt så många symptom på hjärta/kärl, mage/tarm och hud, som de andra. Antalet som påstod sig ha fibromyalgi, det vill säga muskelvärk i hela kroppen, var åtta stycken av de som druckit surt vatten, mot två av de andra. Av dessa två hade muskelvärken minskat drastisk hos en kvinna efter amalgamsanering.
Hon understryker att vattenanalyserna visade att det sura vattnet innehöll högre halter av giftiga tungmetaller och lägre halter av viktiga mineralämnen, jämfört med det basiska vattnet. Somliga mineraler som kalcium och magnesium är viktiga för kroppen.

Mätningar i håret
– Kalcium är viktig för benbildning och tillsammans med magnesium utgör den ett skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar och hindrar att kroppen tar upp giftiga metaller som aluminium, kadmium och bly, säger Ingegerd Rosborg.
Hon mätte också mineralhalten i håret eftersom man i hår kan se hur mineralinnehållet ändras under en längre tid. Dessa analyser visade samma resultat som vattenanalyserna.
Men när Ingegerd Rosborg sedan ville fördjupa sin forskning och sökte pengar hos Västra Götalands region avslogs ansökan.
– Vi har ingen egen kompetens utan avslog ansökan efter att ha rådslagit med Lars Barregård, docent och överläkare på avdelningen för yrkes- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger Tomas Österlund, miljöhandläggare i regionen.

”Tillförde inget nytt”
Lars Barregård understryker att han läste Ingegerd Rosborgs ansökan, men inte tyckte att rapporten på hennes studie levde upp till grundläggande vetenskapliga krav eller tillförde någon ny kunskap inom området.
Han framhåller att rapporten till exempel inte berättar om personernas sociala förhållanden eller om alla som hade besvär var i en viss ålder.
– Det fanns inte heller någon uppgift om mineralanalyserna var kvalitetskontrollerade, till exempel att man låter ett annat labb göra samma analyser och sedan jämföra så att det inte skiljer för mycket, säger Lars Barregård.
– Det finns heller ingen uppgift om frågorna i enkäten är använda förut. Det behövs för att veta hur relevanta svaren är. Till exempel kan två olika frågor om astma ge två olika svar, säger Lars Barregård.

Förstår inte kritiken
Bengt Nilgård som är professor i växtekologi på Lunds universitet och handledare för Ingegerd Rosborg, förstår inte kritiken att studien inte tillför något nytt.
– Det verkar som han har velat leta fel. Studien har kostat 75.000 och är inte fullständig, utan en spjutspetsforskning som vi tycker indikerar något som kan vara ett allvarligt problem och som är värt att forska vidare på, säger Bengt Nilgård.

”Brist på pengar”
Han framhåller att Lunds Universitet har bland de bästa vattenanalyserna i landet och att det inte är brukligt att man skriver in en kvalitetskontroll i ansökan.
– Det är också ironiskt att Lars Barregård klagar på vissa saker som vi inte har kunnat fördjupa oss i på grund av brist på pengar, säger Bengt Nilgård.
Han är förvånad över att man i en så hårt drabbad region inte vill satsa på forskning.
– I Hässleholm där man har bra vatten ger man mer pengar till den här forskningen än i Västra Götalands region. I en sådan här viktig fråga borde även regionen vara måna om att fråga mer experter om råd, säger Bengt Nilgård.

Antagen som doktorand
Ingegerd Rosborg framhåller att hon har fått 60.000 kronor från Hässleholms kommun, 10.000 från Härryda kommun och 20.000 från Norge för att fortsätta studierna.
– Jag är antagen som doktorand hos Lars Gerhardsson som är överläkare och docent på yrkes- och miljömedicin på Lunds universitetssjukhus.

Kenneth Samuelsson

Dricksvatten allt mer försurat