Bestrålning av livsmedel är en konserveringsmetod som används framför allt för att eliminera sjukdomsframkallande mikroorganismer, till exempel salmonella och listeria.
Den används också för att förlänga hållbarheten i färskt kött och fisk genom att minska halten av förruttnelse- och mjölksyrabakterier, döda insektslarver och parasiter, stoppa spridning av skadegörare samt för att hindra att exempelvis potatis gror.
Vid bestrålning av livsmedel används joniserande strålning från radioaktiva isotoper med en viss energi som stöter ut elektroner i atomer. Fenomenet kallas jonisering och bildar fria radikaler som är mycket aktiva. De vanligaste fria radikalerna är hydroxylradikal och vätejoner som bildas från vattenmolekyler. Dessa fria radikaler reagerar sedan kemiskt med DNA-molekylen med resultat att levande celler och bakterier dör.
Bildandet av fria radikaler är inte unikt för bestrålning, de är en del av människans miljö. Från marken kommer strålning från radioaktiva isotoper och från rymden kosmisk strålning.
Gemensamt för all joniserande strålning är att den, till skillnad från all annan konservering, inte lämnar några synliga spår. En vanlig fråga är om den bestrålade maten blir radioaktiv. Svaret är entydigt nej med de doser och energier som används nu.
Bestrålning av livsmedel utförs vid speciella anläggningar där livsmedlen bestrålas. Det sker antingen en viss tid med en viss doshastighet eller kontinuerligt genom passage i ett bestrålningsutrymme.
Livsmedlet kan redan vara förpackat eller också bestrålas i större partier. I båda fallen befinner sig de människor som utför hanteringen utanför bestrålningsutrymmet och skyddade av till exempel betong.
1988 förbjöds all bestrålning av mat i Sverige och 1997 blev det tillåtet att bestråla kryddor. Livsmedelsverket har vid en lång rad stickprov under 90-talet hittat bestrålade köttpartier, främst fågel, som avvisats eller förstörts. De senaste åren har inga bestrålade livsmedel upptäckts i Sverige.
De testmetoder som används kräver att livsmedlet har en fetthalt på minst tre procent, därför kan inte frukt och grönsaker provas. Enligt Livsmedelsverket saknas analysmetoder som klarar frukt och grönsaker.
USA tillhör de länder som använder bestrålning allra mest. Där har livsmedelsmyndigheten föreslagit att märkningen på bestrålade matvaror ändras från ”bestrålas med joniserande strålning” till ”kall pastörisering”.
I USA pågår aktivt påtryckningsarbete från industrin för ett ökat accepterande av bestrålade livsmedel. Exempelvis har företaget Titan, som tillverkar bestrålningsutrustning, tagit fram en märkning som talar om att tropisk frukt är ”elektroniskt pastöriserad”.
Peter Wikberg
Fotnot: Isotoper=atomer av samma grundämne men med olika massa.
