16 feb 2001

Exportkreditnämnden måste reformeras”

Att svenska exportföretag gynnas går stick i stäv med politiken, anser Berndt Ekholm


Exportkreditnämnden borde ha någon form av utvecklingspolicy, säger Berndt Ekholm, s-riksdagsman i utrikesutskottet, i en kommentar till den kritiska rapport om nämnden som MM skrev om förra veckan.

Det faktum att Exportkreditnämnden, EKN, saknar kriterier för vilka projekt man ska gå in i, innebär uppenbar risk att u-ländernas skuldberg byggs på ytterligare, enligt de kritiker som Berndt Ekholm nu ansluter sig till.
Han är socialdemokratisk riksdagsman i utrikesutskottet och har länge engagerat sig i frågan om skuldavskrivning till de fattigaste länderna. Om EKN, som nu, ser till att gynna svenska exportföretag i första hand, går det stick i stäv med det pågående politiska arbetet för att skriva av fattiga länders skulder, enligt Berndt Ekholm.

Pådrivande roll
– Politiken måste vara samstämmig. Det finns i dag fullständig partipolitisk enighet om skuldavskrivning för de fattigaste länderna.
Han kan inga detaljer om hur EKN fungerar i praktiken, eftersom den sorterar under riksdagens näringsutskott. Men han stöder förslaget om att reformera EKN så att dess arbete utgår från en genomtänkt utvecklingspolicy.
– Mitt perspektiv utgår från frågan om skuldavskrivning.
– Vi måste sträva åt en politik som är hel och samstämmig och som inte innebär att ett land riskerar att luras in i en skuldsituation, anser Berndt Ekholm.
Han poängterar den internationellt pådrivande roll som Sverige har haft när det gäller att skriva av u-ländernas skulder.

Snabb skuldavskrivning
Den rapport som uppmärksammades i förra numret av Miljömaga-zinet var skriven av Dennis Pamlin på uppdrag av den samlande biståndsorganisationen Forum Syd och kampanjen Jubel 2000, som arbetar för en snabb skuldavskrivning för världens fattiga länder.
– Jubel 2000 och andra liknande grupper, som funnits tidigare, har betytt mycket för att så många skulder faktiskt har skrivits av, påpekar Berndt Ekholm.
– Internationellt har Sverige tryckt på långt utöver vår del av ansvaret och därmed bidragit till att skuldfrågan kommit ända upp på dagordningen i G7-ländernas organisation.

Varning utfärdas
Liksom Berndt Ekholm välkomnar även hans socialdemokratiske partikamrat Reynoldh Furustrand, som sitter i riksdagens näringsutskott, att globala frågor om skuldavskrivning och exempelvis Tobin-skatt debatteras alltmer.
Reynoldh Furustrand varnar dock för att sätta för stor tilltro till vissa uttalanden om nyttan av skuldavskrivning. Han åsyftar den intervju, som nyligen gjordes med Percy Barnevik, före detta ABB-chef, numera ordförande i Wallenbergs maktbolag Investor.
Barnevik, som tidigare ledde ABB, ett av de svenska storbolag som utnyttjat exportkrediter allra mest, sade att han sympatiserade med Attacrörelsen och framför allt dess krav på skuldavskrivning till de fattigaste länderna.
– Det finns anledning att fundera lite över sådana yttranden, förklarar Reynoldh Furustrand, som enligt egen utsago reagerade med ryggmärgen, när han fick kännedom om Barneviks uttalande.

Egenintresse
– Jag menar att han talade utifrån ett egenintresse, genom att en villkorad skuldavskrivning ger möjligheter till export av miljöteknik och annat.
För övrigt hänvisar Reynoldh Furustrand till att socialdemokraterna ordnar ett stort seminarium i mars som ska behandla globala rättvisefrågor, bland annat om införande av Tobinskatt.
Miljömagazinet har sedan förra veckan upprepade gånger sökt den ansvarige ministern Leif Pagrotsky på UD, som EKN lyder under. Han har dock avböjt en intervju med hänvisning till tidsbrist.


Peter Wikberg