3 nov 2000

Var EU-valet giltigt?

FN och EU skickar valobservatörer till olika länder i världen för att bevaka ”att ett kommande val genomförs i god demokratisk ordning”. Med detta menas att själva valproceduren ska gå rätt till och att alla åsikter ges rättvist utrymme samt att man verkligen har möjlighet att finansiera valrörelsen på ett likvärdigt sätt.
Vi som kämpade för Nej-sidan i folkomröstningen om EU-medlemsskapet 1994 vet att Ja-sidan hade enorma finansiella resurser. Ja-sidan hade ca 1.000 miljoner kronor för propaganda, Nej-sidan hade ca 60 miljoner kronor, som till stor del samlades ihop av svenska folket.

Själva valets tekniska del verkar ha genomförts i god demokratisk ordning. Men med ett val ”i god demokratisk ordning” menas dessutom att båda sidor i en folkomröstning har lika stora möjligheter till affischer, broschyrer, TV- och radiotid, annonser, kringresande föreläsare, valbodar o s v.
De stora finansiärerna på Ja-sidan 1994 var Industriförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och partiledningarna hos (m) och (s). Demokrati är ett grekiskt ord för folkstyre. Men egentligen bör väl EU-valet betecknas som ett utslag av demokratins motsats, nämligen penningstyre.

Är EU-valet 1994 verkligen giltigt i demokratisk mening som det genomfördes? Borde inte frågan underställas FN och hela det internationella samfundet för bedömning?
Jag vill inte uppleva en liknade situation inför en kommande folkomröstning om EMU. Staten måste se till att Ja- och Nej-sidan har likvärdiga resurser. Detta är en förutsättning för att valet ska vara demokratiskt i sann mening. Annars borde kanske FN skicka hit valobservatörer.

Bernt Hultberg
SAFE-medlem, Nässjö