7 dec 2001

Leonardo Boff, Right Livelihood pristagare:
”En etisk revolution är nödvändig”

– Vi har ett självmordssystem vilket leder till folkmord och mord på naturen. Det säger befrielseteologen Leonardo Boff och framhåller att behovet av en global samhällsomvandling är akut.

Leonardo Boff, Brasilien, en av de som i år får Right Livelihood Award, besöker Sverige i samband med prisutdelningen. I måndags talade han på Solidaritetsrörelsens hus i Stockholm.
Han påtalade den sociala och ekologiska kris vi befinner oss i:
– Krisen kommer av en ökning av befolkningen, konsumtionen och fattigdomen samt degraderingen av ekosystemen. Det behövs en omedelbar förändring.

Rättfärdiga systemet
För att beskriva orättvisorna hänvisade han bland annat till att ett barn i ett rikt land under sin livstid kommer att konsumera och förorena 30-50 gånger mer än ett barn i ett fattigt land.
Vad som skapar orättvisorna är det kapitalistiska systemet, menar Boff. Logiken som följer av detta är att tävla, inte samarbeta. Effekten av denna logik är ett globalt apartheidsystem som stänger ute en stor del av världens befolkning.
– Nyliberalismen skapades för att ge förklaring, legitimitet och etisk karaktär till systemet, men de kan inte dölja att halva befolkningen lever i misär, säger Boff.
Vi är i stort behov av en global opposition som visar på alternativ menar Boff. Den opposition som vi har sett i Seattle, Prag, Porto Alegre och Genua. Han konstaterar att det behövs en global revolution men att de stora revolutionerna inte är möjliga idag. För detta skulle krävas en global ideologi, en allierad koalition och globala strategier, vilka inte finns. Detta leder till stor hopplöshet hos många människor.
– Vi behöver skapa en ny sorts revolution. För mig handlar det om en etisk revolution. En global etik som är lätt att förstå och möjlig att genomföra.

Hjärtats etik
Fattigdomens rot är social och politisk och vi måste hitta motsvarande lösningar menar Boff. Men huvudlösningen ligger i en mänsklig etik utanför politiken, som politiken i sin tur måste bygga på.
– Vi behöver känslomässig intelligens, hjärtats etik och mänsklig sensibilitet. Denna sensibilitet utgör en bas för att bemöta fattigdomen. Den fundamentala mänskliga strukturen är inte förnuftet, utan känslan. Det största brottet är att människan inte är känslig i förhållande till andra människor.
Boff menar att när vi utvecklar denna sensibilitet väcks det kollektiva ansvaret, och vi börjar bry oss om varandra. Men när Boff talar om de mest behövande och fattiga syftar han inte enbart på de materiellt fattigaste i fattiga länder.
– Fattigdomen har många ansikten, de rika människornas materialism och andliga fattigdom avslöjar att systemet är dåligt för alla, även för de rika.
Som ett exempel på en politisk lösning som måste vila på etisk grund tar Boff upp tobin-skatten.
– Med en tobinskatt på
0,15 % av valutatransaktionerna skulle en världsfond med 100 miljarder per år kunna startas. Den kunde ge mat, hälsa och tak över huvudet åt hela mänskligheten.

Kraft att väcka
Boff tror på världsreligionerna som en kraft för att väcka människors sensibilitet. Den andra viktiga kraften som han nämner är de sociala rörelserna som arbetar mot den globala ekonomin över hela världen.
– Dessa grupper visar en känslighet och när en dröm om världen som ett gemensamt hem tillsammans med andra organismer, säger Boff.
Att tro på världsreligionerna som en enande kraft för solidaritet är kontroversiellt, särskilt i sekulariserade Sverige. Boff förklarar att religionernas huvudsyfte inte är att skapa hat, krig och förstörelse utan att uppmuntra kärlek och förståelse.
– Men allt som är hälsosamt kan också bli sjukt. En sjukdom som gör att religionen kan stödja krig är fundamentalismen. Men vi får inte glömma att religionen varit starkt bidragande för att skapa fred i till exempel Sydafrika, mellan Polen och Tyskland, Frankrike och Tyskland och i Centralamerika, påpekar Boff.
Han berättar också om det möte i Kyoto 1998 där företrädare för alla världsreligioner möttes och där man fastställde punkter för att hjälpa mänskligheten.

Befrielseekologi
Att man även börjat inbegripa naturen i befrielseteologin beskrev Boff som den senaste fasen i dess utveckling.
– Befrielseteologin påkallades av det ekonomiska förtrycket, ras- och kvinnoförtrycket. För varje konkret förtryck behövs en befrielse. På 90-talet insåg vi att inte bara de fattiga är förtryckta utan även naturen. Vattnet, solen, djuren är också förtryckta. Det behövs en befrielseekologi. Denna stödjer ett nytt medvetande och hjälper en utveckling som inte går mot naturen.
Befrielsekologin finns allt mer i den sociala rörelsen. Som ett exempel på detta tog Boff de Jordlösas rörelse i Brasilien, MST (se Miljömagasinet nr 44)
– Inom de Jordlösas rörelse förstår man att marken inte bara är ett produktionsmedel, utan en förlängning av kroppen, vår stora mamma som vi måste respektera och ta hand om. Detta kräver en annan sorts produktion.
Boff kommer flera gånger tillbaka till den sociala och ekologiska krisen, och att det måste ske en förändring – nu:
– Vi måste hitta alternativa lösningar om vi vill överleva, och vi måste bestämma oss för att leva. Den här gången finns ingen Noaks ark. Antingen kommer alla ett räddas eller försvinna.

Anna Stugvard
Leonardo Boff från Brasilien, är en av grundarna av den latinamerikanska befrielseteologin. Med Right Livelihood Award hedras han för sina inspirerande insikter om sambandet mellan andlighet, social rättvisa och värnandet om miljön, och för hans mångåriga engagemang att hjälpa fattiga och utslagna att förverkliga dessa värden i sina liv och samhällen.
Befrielseteologin i Latinamerika är en romersk-katolsk kristen riktning som tar ställning mot fattigdom och förtryck. Den utgår från ett dokument som skrevs 1968. De latinamerikanska befrielseteologerna har motarbetats av Vatikanen. Boff får till exempel inte längre verka som katolsk präst.