14 juli 2000
Elöverkänsliga vägrar
delta i Telias studier

Elöverkänsliga vill inte medverka i forskning om mobiltelefonmaster som finansieras av Telia. Två gånger har Föreningen för el- och bildskärmsskadade, FEB, sagt nej till inbjudningar om att diskutera förslag till en eventuell studie. Anledningen är att de inte har förtroende för de experter i Telias vetenskapliga råd som ska genomföra studien.


Miljömagazinet har tidigare skrivit om att elöverkänsliga inte har förtroende för forskarna Ulf Bergqvist och Lena Hillert. Anledningen är att FEB anser att de bägge i olika sammanhang har tagit ställning mot elöverkänsliga genom att säga att elektromagnetiska fält inte kan orsaka hälsoeffekter. Förtroendekrisen förvärrades när det visade sig att Bergqvist och Hillert som arbetar med att sammanställa en rapport om hälsorisker av elektromagnetiska fält till regeringen, samtidigt ingår i Telias Vetenskapliga råd. FEB menar att de inte är opartiska eftersom de ingår i Telias råd.
Det som har hänt nu är att Telia har bett rådet att tillsammans med bland annat FEB, utforma ett förslag till en studie som ska undersöka om elöverkänsliga personer reagerar på basstationer för mobiltelefoner.

Nej två gånger

FEB har fått två inbjudningar till att delta men tackat nej båda gångerna. Den första inbjudan tackade FEB nej till i april med hänvisning till två skäl: I studien ville man använda provokationsförsök, det vill säga att man utsätter elöverkänsliga för elektriska apparater eller mobiltelefonmaster, och ser om de reagerar. Men de elöverkänsliga kan reagera på provokationsstudier och till följd av det bli ännu känsligare. Risken finns att de får leva med detta resten av livet.
Det andra skälet var att studien, om den blir av, helt eller delvis ska finansieras av Telia som har starka intressen av att studien kommer fram till ett resultat som är positivt för Telia. Det vill säga att basstationer och mobiltelefoner inte påverkar människor.
Brev nummer två i juni var lite annorlunda utformat. Där var det inte tal om att låsa sig vid en forskningsmetodik som provokationsstudie, utan där ville man bjuda in FEB ”till en förutsättningslös diskussion kring olika möjligheter att vetenskapligt undersöka de reaktioner som beskrivs av flera drabbade i närheten av aktiverade basstationsantenner”.

Inget förtroende

– Vårt nej står fast. Att Telia finansierar och att de ville utföra en provokationstudie är vägande skäl, men att vi inte har förtroende för dessa två är avgörande, säger FEB:s ordförande Bo Söderbärg.
Han anser att man som vid all annan forskning ska använda bananflugor, möss eller celler för att forska kring elöverkänslighet.
Men Ulf Bergqvist tycker det är lika oetiskt att använda bananflugor eftersom den forskningen tar långt tid och att människor under tiden lider.
– Att vi skickade ytterligare en inbjudan beror på att vi vill ha med FEB eftersom de har en viktig kunskap, säger Ulf Bergqvist.
Bo Söderbärg säger att 48 stycken medlemmar i FEB, men säkert många fler anonyma, har fått flytta från sina bostäder när mobiltelefonmaster satts upp.
– Det mest etiska vore att följa miljöbalkens försiktighetsprincip och stoppa utbyggnaden av mobiltelefonmaster tills man vet att det är helt ofarligt. Då slipper människor lida under tiden, säger han.
Angående FEBs kritik mot det faktum att Telia finansierar studien kan leda till att de kan påverka forskningsresultatet, tillbakavisar Ulf Berqvist med att det är svårt att finansiera forskningen på annat sätt i dag och att Telia inte ska lägga sig i.
– Jag håller med om att det finns en risk med denna finansieringsform, men jag tror misstänksamheten mot att det kunde vara så är svårare att undanröja än själva risken, säger Ulf Bergqvist.

Döljer effekter

Även forskaren Olle Johansson vid Karolinska Institiutet var inbjuden att delta i diskussionen om studien, men tackade nej.
– Jag kan omöjligen ingå i ett samtal där patientorganisationen kategoriskt sagt nej och som finansieras av Telia.
Varför ska inte industrin finansiera forskningen?
– Det finns alltid en misstänksamhet om att man medvetet döljer forskningsresultat som skadar företaget. Industrin har alltid försökt dölja effekterna av regnskogsskövling, rökning, bröstimplantat eller mobiltelefonstrålning. När hörde du talas om ett företag som finansierade forskning som visade att deras verksamhet var farlig?

Kenneth Samuelsson