Energisnåla hus klarar vintern

Nu diskuteras ombyggnad av lägenheter i Göteborg

72-åriga Helga Henriksson ville bygga något hållbart för eftervärlden. Hon gick till Hans Eek och det nystartade arkitektkontoret EFEM för att få sitt hus ritat. Det blev början till ett ekologiskt byggande som har resulterat i de hus utan egen uppvärmning i Lindås söder om Göteborg som nu framgångsrikt har klarat två vintrar. Kanske kan det fortsätta med ombyggnad av 7 000 hyreslägenheter efter samma koncept.
Helgas hus blev klart 1975 med bland annat jordförlagd tilluftsledning, stora solpaneler och stort stenmagasin, men det blev en teknikjulgran. Det var för mycket apparatur som kunde krångla, och det behövdes tre ombyggnader för att allt skulle fungera.
– Du ska inte vara ledsen. Vi har bidragit till forskningen, sa Helga tröstande till Hans Eek.

Nästa hus, som byggdes 1978, skulle därför bli så enkelt som möjligt – självdrag, inga pumpar och inga fläktar eller komplicerad reglerutrustning. Hans Eek studerade amerikansk litteratur, bara där fanns något skrivet om ekologiska hus. Hans kamrat Bertil Solbräcke hade ett amerikanskt datorprogram för att beräkna behov av komfortkyla, det var det enda som tog hänsyn till solinstrålning. På den tiden hade datorer inte dagens kapacitet så det tog sin tid. Resultatet stämde inte förrän de kom på att Sverige ligger ungefär 20 breddgrader nordligare än USA. I USA hade motsvarade hus som de ritade för Färgelanda i Dalsland inte behövt värmas upp (och inte heller kylas).
Sverige har haft världens strängaste byggnormer, tills nu, när Tyskland fått ännu strängare. Vi har en tradition med energibesparande kompakt byggande med noga valt läge, timmer eller klinade korsvirkeshus, små fönster samt spis med stor murstock och grästak.
Sverige har nästan lika mycket solinstrålning som Sahara, 1 000 kWh per kvadratmeter om året mot Saharas 1 300. På vintern är solinstrålningen för liten för uppvärmning, därför måste man minska energiförlusterna så att säsongen kan förlängas. Energin förloras genom transmission (det som går ut genom golv, tak, väggar och fönster), genom ventilation och genom avloppsvattnet.

Hans Eek byggde huset med små fönster mot norr och större mot söder, avloppet drogs under ett växthus, där togs också luften in för att bli förvärmd. Uppvärmningen skedde med vedpanna med ackumulatortank. Enligt SP, Sveriges Provnings och forskningsinstitut, drog värmen 2 500 kWh per år, för ett hus på 174 kvadratmeter, eller ungefär 14 kWh per kvadratmeter. Som parentes kan nämnas att Mölndal har som mål att bostäderna skall klara sig med 90 kWh per kvadratmeter för uppvärmning år 2005. Så lågt ställda krav har man tjugosju år senare.
Nästa projekt blev Tuggelite i Karlstad, när 16 familjer ville bygga ekologiska hus. Husen är byggda med 35 centimeter isolering i väggar och 50 cm i tak. Byggnormen kräver 15 respektive 22,5 centimeter. En gemensam pelletspanna finns i gemensamhetshuset i mitten. Där finns också dagis. Bostäderna som är på 120 kvadratmeter har förmultningstoalett och drar 2 100 kWh, det vill säga 17,5 kWh per kvadratmeter. Man fann att en liten vridning från söderläget inte hade så stor betydelse. Den tunga betongstommen och att ta in luften genom ett växthus betydde bara sammanlagt 100 kWh energibesparing men däremot en bättre komfort inomhus sommartid.
De hyreslägenheter som byggdes i Ingolstadt och Halmstad 1984 av Myresjöhus, ett gemensamt tyskt-svenskt projekt, använde 42 kWh per kvadratmeter. Husen blev mycket billigare än normalt på tyska marknaden, fastän de bara drar en tredjedel av energin för motsvarande dåtida nybyggda hus.

Den tyske värmekonstruktören trodde inte att siffrorna skulle bli så låga, så han hade kraftigt överdimensionerat värmesystemet. Vid nästa bygge, i Dresden, krävde Eek att få endast svenska arbetare. Där blev värmeförbrukningen 25 kWh för hus med tung stomme och 8 för de med lätt, eftersom de också hade värmeväxling på frånluften.
En orsak till den låga värmeförbrukningen var att en ny typ av fönster använts, som kommit fram genom att NUTEK, verket för näringslivsutveckling, hade haft en teknikupphandlingstävling. Fönstren från Överum var bäst med ett U-värde (värmegenomgångstal) på 0,80. Men det fönstret var byggt med fyra glas och blev för tungt, därför nöjde sig verket med treglasfönster. Då blev U-värdet 1,0 och fortfarande så lågt att det inte blev något kallras från fönstret, det vill säga att fönstret kyler för att det är sämre isolerat än väggen och kall luft sjunker neråt golvet och sprider sig utåt. Lyckas man få bort kallras behöver man inte ha ett värmeelement under fönstret.

Energisnåla hus har byggts i tusental i Tyskland. Men i Sverige har intresset varit dåligt. En orsak är att energin är för billig i Sverige på grund av att överskottet på kärnkraftsel pressat ned priset. Men varför överhuvudtaget bygga hus med värmesystem? Husen i Lindås blev klara i mars 2001 och har väl visat sig klara sträng vinter utan värmesystem. Det räcker med värme från kroppsvärme och apparater, det finns bara en liten elspiral som reserv. Under våren och hösten blir husen för varma så därför finns takfönster för att vädra ut. Solfångare ger halva värmebehovet för varmvattnet.
Ventilationsvärmeväxlaren återvinner 85 procent av värmen. Den bullrar bara 26 dB, inte hörbart. Värmegenomgångstalet för fönstren har sjunkit till U 0,85 med kryptongas mellan rutorna. Isoleringen är 43 cm i vägg och en halv meter i tak. Med masonitbalkar, reglarna inne i väggen och obruten cellplast utanpå slipper man köldbryggor. Det är viktigt med fuktspärren (plast eller gipsskiva) annars kondenserar den varma inneluften i väggen. Täta väggar och god ventilation är en garanti för friska hus.
Den extra isoleringen, värmeväxlaren och fönstren kostar kanske 50 000 kronor mer än i ett normalt hus, detsamma som ett värmesystem annars hade kostat. Husen är inte dyrare än normalhus. Så den mindre energikostnaden ger direkt lägre hyra. De boende hade mer värme än tänkt och fler datorer och apparater, så den verkliga elförbrukningen blev 7 000 kWh på ett år, inklusive hushållsström, istället för beräknade 5 400. Ett normalt radhus på 120 kvadratmeter drar 13 500 kWh.

Hyreshus behöver renoveras vart trettionde år. Då kan man bygga om så att värmesystemet inte behövs. Projekt som diskuterats är två punkthus på vardera 50 lägenheter och 150 lägenheter i landshövdingehus. Det är en hustyp speciell för Göteborg, som tillkom genom ett landshövdingedekret för brandfarans skull, med första våningen i sten och de två andra i trä. Fungerar det bra kan alla landshövdingehusen i Majorna, 7 000 lägenheter, byggas om så. Då får äntligen lågenergihus ett genombrott i Sverige. Fjärrvärmen kan ifrågasättas. Den framtidsstudie Hans Eek arbetar med ger intressanta perspektiv för Göteborg år 2050.

Hans Sternlycke