Antalet djur som används i forskningen ser ut att öka dramatiskt, men trots detta är ordföranden i Stiftelsen forskning utan djurförsök, optimistisk inför framtiden.
– Intresset för forskning utan djurförsök växer, säger Karin Gabrielson, ordförande i Stiftelsen.
Ända sedan 1964 har stiftelsen samlat in pengar till forskningsprojekt som syftar till att ta fram metoder för att ersätta djurförsök med alternativa forskningsmetoder. Förra året fick totalt 20 projekt dela på 1.130 000 kronor. En del av pengarna satsas också på att öka intresset för alternativa forsknings-metoder där djur inte används genom att informera universitetslärare, studenter och forskare.
– Alternativa forskningsmetoder där man till exempel använder celler, vävnad eller datorer för att simulera ett organ, får en allt högre status i forskarsamhället. Jag tror och hoppas att vi inom 20–25 år har ersatt de flesta djuren med alternativ, säger Karin Gabrielson.
600.000 djurförsök
Hur många försöksdjur som används i världen varje år är oklart. Men en kvalificerad gissning från Karin Gabrielson är att det rör sig om mellan 50–100 miljoner djur. Att siffrorna är osäkra beror på att det bara är de flesta europeiska län- der och Nordamerika som för statistik och att det till exempel helt saknas statistik från stora länder som Kina och Ryssland samt hela Afrika och Sydamerika.
I Sverige användes förra året 600.000 djur vid djurförsök, detta om man räknar med djur som avlivas för att få celler eller organ och djur som ingår i beteendeforskning. Men enligt EU:s definition utförde Sverige bara djurförsök på 324.000 djur. Detta har att gör med att EU bara räknar med de djur i statistiken som man har utfört något ingrepp på som till exempel nålstick, alltså inte döda djur eller djur som det utförs beteendeforskning på. Enligt EU:s synsätt utförs det djurförsök på 12 miljoner djur i EU och 25 miljoner djur per år i USA. Hur hög den verkliga siffran med den svenska definitionen är, vet man inte.
Alternativa metoder ökar
Historisk sett nådde antalet djurförsök sin topp på 70–talet och har sedan dess minskat. Det var också på 70–talet som intresset för alternativa forskningsmetoder grundlades. Sverige har legat långt framme när det gäller att stödja alternativa metoder och blev genom ett riksdagsbeslut det första land i världen som gav anslag till alternativa metoder 1980. Karin Gabrielson säger att det i dag används cirka 50 procent färre djur i världen i djurförsök jämfört med på 70–talet. Detta beror på att mycket forskning som förr gjordes på djur i dag görs i datorer eller på celler.
Hon ser med blandade känslor på framtiden: å ena sidan går utvecklingen emot att intresset för alternativa metoder ökar, men å andra sidan är en trend att antalet djur som används i djurförsök ökar, främst till följd av kartläggningen av våra gener och EU:s kemikaliepolitik.
– Forskningen när det gäller att kartlägga våra gener har ökat användningen av möss i USA kraftigt. Man pratar om en fördubbling de kommande 3–5 åren. Samma tendenser finns i Europa, säger Karin Gabrielson.
Det andra som hotar att öka antalet försöksdjur är EU:s kemikaliepolitik. Inom EU används 70.000- 100.000 kemikalier, men hälsoriskerna med många av dessa har aldrig undersökts eftersom kemikalier som släpptes på marknaden före 1981 inte behövde testas så hårt. På kemikalier som släpptes på marknaden efter 1981 ställs flera krav, däribland flera djurtester. Konsekvensen är att vi i dag har kemikalier på marknaden som vi inte har så bra kunskap om. Hur många det är vet man inte men det kan vara så många som 20.000–30.000 kemikalier. Men nu vill EU testa dessa och då räknar EU och kemikalieinspektionen att det krävs mellan 10 och 14 miljoner djur.
Satsa mer pengar
– Vi tycker att det är vansinne att använda så många djur eftersom djurförsök inte ger ett särskilt tillförlitligt provresultat. En studie där man granskade hur tillförlitlig forskning på celler var för att ta reda på om ett ämne ger akut giftighet, visade att celltestmetoder gav ett mer tillförlitligt resultat än djurförsök, säger Karin Gabrielson.
Hon säger att det stora problemet är att övertyga myndigheter om att cellforskning är bra och att sedan få testmetoderna standardiserade och godkända så att de kan användas internationellt, en process som kan ta flera år. EU har inte slagit fast något slutår för när kemikalierna ska vara testade, men den svenska regeringen tänker föreslå att testerna ska vara gjorda senast år 2010.
– Det går att få fram andra metoder än djurförsök och vi vill att det satsas mer pengar på att ta fram sådana metoder, säger Karin Gabrielson.
Billigare tester
Och den kemikalieproposition som är ett samarbete mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet och som ska vara utgångspunkten för Sveriges framtida EU–politik på kemikaliesidan lovar gott inför framtiden. Gudrun Lindvall som är miljöpartiets representant i jordbruksutskottet har varit med och arbetat fram kemikaliepropositionen. Hon är nöjd över att det finns en skrivning med som säger att Sverige nationellt såväl som inom EU ska driva på för att få fram alternativa forskningsmetoder där inte försöksdjur används.
– Det är fullt möjligt att få fram om en kemikalie är uppenbart giftig eller ogiftig, genom tester på cellodlingar. På så sätt kan man grovsortera kemikalierna och utföra djurförsök på kemikalier som man är osäker på. På det sättet sparar man miljoner djur, säger Gudrun Lindvall.
Ansvaret för att utföra testerna vilar på kemikalieindustrin. Gudrun Lindvall säger att ett annat skäl till att hon tror att man kommer att göra tester på celler och grovsortera kemikalierna i stället för att utföra djurförsök, är att det är mycket billigare.
– Det är en vinst både för företagen och djuren. Men först måste myndigheterna ta fram bestämmelser för hur den här grovsorteringen ska göras, säger Gudrun Lindvall.
Kenneth Samuelsson
