Dalai lama – en from
man som fått nog

Efter 40 år i exil har Dalai lama fått nog av Kinas krav. Mannen som har fört traditionen med ickevåldsprincipen vidare och som beskrivs som fromheten och visheten själv, höjer nu rösten och vägrar att böja sig mer. Läget för Tibet är värre än på länge och dess andlige ledare är nu ute på en resa i Nordeuropa för att kanske till sist få västvärldens länder att inte bara ge sitt moraliska stöd till landet. Per Gahrton, ordförande i EU:s Kinadelegation och EU-parlamentariker för miljöpartiet, träffade Dalai lama för ett samtal under Sverigebesöket och Miljömagazinet var med.

Rum sa den tibetanske munken och pekade på en skylt där det stod ”Rum 711-720”. Han flinade till och tittade mot mig; ”Rum, like wine and vodka” skrattade han där han stod tillsammans med Dalai lamas livvakt.
– It means room, sa jag och inser det komiska.
Hade jag inte, en halvtimme tidigare, hälsat på honom och tagit några bilder av honom så hade jag kunnat tro att munken framför mig var Tibets ledare. Frisyren är likadan, glasögonen och den vinröda dräkten också. Mannen framför mig är dock mycket kortare än mannen som strax därpå kommer ut genom en dörr lite längre bort i hotellkorridoren. Per Garthon har en vit sidenscarf runt halsen, en vänskapsgåva från Dalai lama. Strax efter kommer Dalai lama.

I HISSEN NER står jag, Per Gahrton, livvakterna, Dalai lama och flera andra munkar som packade sillar. Till en början infinner sig den vanliga hisstystnaden, men tystnaden bryts snart av Dalai lamas medryckande skratt och i hissens spegelförsedda väggar syns hans plirande ögon.
Utanför hotellfoajén väntar bilen som ska ta Dalai lama till ännu en i raden av presskonferenser på hans resa i de nordeuropeiska länderna. En resa som görs på grund av att situationen i Tibet blivit värre och att han än en gång söker stöd i omvärlden för sitt krav på självstyre i Tibet.
Från Amnesty har man bland annat rapporterat om att tibetaner som hyllar Dalai lama eller bara har bilder på denne förtrycks och att de mest högljudda hamnar i fängelse som politiska fångar och torteras. Detta förtryck tillsammans med den ökade kinesiska invandringen leder till att hela den tibetanska kulturen håller på att utplånas.

ATT JUST PER GAHRTON får en halvtimme i enrum med Dalai lama är inte så konstigt med tanke på att han är ordförande i EU:s Kinadelegation, en grupp EU-delegater som ska hålla kontakt med Kinas nationella folkkongress och egentligen inte ha ett dugg att göra med Tibetfrågan. Så hade det kanske också varit om inte ordföranden själv hade varit intresserad av frågan.
– Det finns ett motstånd både från kineserna och vissa EU-parlamentariker mot att diskutera den här frågan. Att vissa parlamentariker inte vill prata om Tibet beror på att det kan störa handelsförbindelserna med Kina, säger Per Gahrton, när vi senare sitter på ett kafé.
Han har i flera år engagerat sig i frågan och haft kontinuerlig kontakt med Dalai lamas Pariskontor. För några månader sedan hade Per Gahrton tillsammans med andra EU-parlamenteriker ett möte med skådespelaren Richard Gere som också arbetar aktivt för en lösning i Tibetfrågan.
– Vid det mötet beslöt vi att tillsammans intensifiera debatten. Vi var också överens om att det inte går att gå för hårt fram eftersom lösningen på problemet inte får innebära att Kina tappar ansiktet.

KINESERNA HAR STYRT TIBET sedan invasionen 1950, men efter det att missnöjet ökade bland tibetanerna och dessa gjorde revolt i slutet av 50-talet så blev situationen så hotfull att Dalai lama var tvungen att fly till Dharamsala i Indien där han sedan dess lever i landsflykt. Under större delen av tiden i landsflykt har dock Dalai lama och Kina haft informella kontakter. Men kontakten avbröts för några år sedan. Efter det har också situationen i Tibet förvärrats.
– När jag tillsammans med andra EU-parlamentariker träffade Kinas speciella Brysselambassadör, Mr Song, anklagade denne Dalai lama för att vara den som har avbrutit förbindelserna mellan länderna, säger Per Gahrton. Detta tillbakavisar Dalai lama med att han inte vet varför kineserna slutade höra av sig.
Men det kan finnas en annan förklaring till att kontakten har upphört och det är att Kina har ställt krav på Dalai lama som denne inte velat uppfylla. Enligt Per Gahrton hade Kina krävt att han skulle gå med på att säga att Tibet alltid tillhört Kina. På så sätt skulle kineserna i efterhand kunna legitimera att man intog Tibet eftersom de med en sådan historieskrivning bara intog en del av ”sitt eget” land.
– Detta gick inte Dalai lama med på och jag förstår honom eftersom det är historiskt fel att Tibet alltid har tillhört Kina.

DEN VIKTIGASTE FRÅGAN där det också verkar råda olika uppfattningar mellan Kina och Dalai lama är frågan om självständighet eller självstyre för Tibet. När Per Gahrton träffade den kinesiske ambassadören sa denne att Dalai lama sagt att han ville ha total självständighet i Tibet och inte bara självstyre. Men Dalai lama själv betonade att han vill ha självstyre och inte självständighet.
– Han sa att han till exempel går med på att kineserna får ha hand om försvaret, att de får placera trupper vid den strategiskt viktiga gränsen, den övergripande ekonomiska politiken och utrikespolitiken.
– Jag tycker att Dalai lama är tillräckligt ödmjuk när han går halva vägen och säger att han vill ha ett självstyre och inte en självständighet.

EN AV DE FÅ KRITISKA RÖSTERNA till Dalai lamas besök i Sverige förutom Kina är Jan Myrdal. I TV4:s morgonprogram debatterade han i veckan Tibetfrågan med skådespelaren och buddisten Claes Malmberg. Jan Myrdal hävdade då att felet som Kina gjorde i Tibet var att de inte ”rensade upp tillräckligt mycket”.
Vad han menade var att Kina på ett kraftigare sätt borde ha förändrat samhällstrukturen till ett mer jämlikt samhälle i Tibet. Detta eftersom han hävdade att Tibet var ett hierarkiskt, närmast slavliknande samhälle som han jämförde med slavsamhällen i de amerikanska sydstaterna, ett samhälle där en ung Dalai lama var ledare. Han tyckte därför att medias framställning av Dalai lama som en alltigenom god människa och Tibet som ett utsatt land ger en alltför svartvit bild av verkligheten.
Claes Malmberg tyckte i tv-debatten att Jan Myrdal hade fel när han sa att man skulle ”rensa upp mer” med tanke på att en miljon tibetaner har fått sätta livet till på olika sätt efter att kineserna kommit dit.

DALAI LAMA HAR VISAT flera tecken på att han är tillmötesgående mot kineserna, enligt Per Gahrton. Bland annat sa han, då de två talade med varandra, att han inte vill tillbaka till det hierarkiska nästintill medeltida samhälle som Tibet var på 1940-talet, utan med kinesisk hjälp vill han bygga ett modernt samhälle.
– Han kunde lika gärna sagt att han ville ha hjälp av USA att bygga samhället, men han valde Kina och det är ett tecken på ödmjukhet.
Att hela världen har gett sitt moraliska stöd till Tibet men att inget land har stöttat landet genom någon konkret politisk handling har, enligt Per Gahrton, ekonomiska skäl.
– En del av anledningen till att man inte vidtar någon åtgärd mot Kina är att landet är en stormakt och att man inte vill riskera ett krig, men till största delen beror det på att inget land vill riskera att stöta sig med Kina och missa en nuvarande, men framförallt en i framtiden stor marknad.

DALAI LAMA HAR FLERA gånger uttryckt att han trots den avstannade dialogen tycker att det ser ljust ut för Tibets del. En av anledningarna är att en ökad andel intellektuella och konstnärer i Kina har börjat ifrågasätta Kinas agerande i Tibetfrågan. Han ser detta som en utveckling mot ett mer demokratiskt Kina som han tror är enda chansen för Tibet att få självstyre.
– Samtidigt har Kina sett hur Sovjetunionen har splittrats och kanske finns det en oro för att andra regioner kommer att ställa krav på självstyre om Tibet får det. Det kan göra att den kinesiska regimen blir än mer benägen att hålla hårt i Tibet.
Men även om Dalai lama själv är mot våld så är tongångarna bland vissa av de yngre tibetanerna inte lika fredliga. Ju längre en fredlig överenskommelse mellan den snart 65- årige Dalai lama och Kina drar ut på tiden ju mer ökar risken för att gruppen militanta tibetaner får ökat gehör för sina idéer.
– Han har en teori om att kineserna har avbrutit kontakten med honom för att försöka vänta ut honom och på sätt få honom att krypa till korset och säga att Tibet alltid har tillhört Kina, men det kommer han inte att göra. Där går hans gräns, säger Per Garthon.

FÖR PER GAHRTONS DEL innebär mötet med Dalai lama att han med stor sannolikhet kommer att få ”protestbesök” från Kina.
– Det viktigaste med mötet är att jag nu hört direkt från Dalai lama att han inte vill ha självständighet utan självstyre och att jag kan använda det i mina diskussioner med Kina.

Kenneth Samuelsson