Elcyklar blir allt vanligare i Sverige och nu har Stockholm stad köpt in fem cyklar som stadens förvaltningar kan hyra. Eva Sunnerstedt som arbetar på Miljöförvaltningen i Stockholm har provat tre elcyklar på den svenska marknaden och kör själv en elcykel sedan i maj.
– Den stora vinsten med elcykeln är att man inte kommer till jobbet svettig, säger hon.
Eva Sunnerstedt som är projektledare och ansvarig utgivare för miljöförvaltningens nyhetsbrev ”Miljöbilar i Stockholm” tvekar inte längre att ta cykeln till jobbet även om hon har ett viktigt möte inbokat. Den nya elcykeln gör att hon inte som förut riskerar att komma till jobbet svettig och därför tar tunnelbanan vissa dagar.
Tre märken i Sverige
– När jag och min man är ute och cyklar så kommer jag först uppför backar och får stå och vänta på honom. Men på raksträckor är det han som cyklar fortast. Generellt kan man säga att elcykeln är lite snabbare än en vanlig 4-växlad cykel, säger Eva Sunnerstedt när vi möts utanför miljöförvaltningen i Stockholm där hon står bredvid den röda elcykeln Merida Powercycle 550, som liknar en gammaldags trampmoped.
När vi går bort mot en park där jag ska få prova elcykeln i en uppförsbacke, berättar hon att det finns massor med elcyklar på världsmarknaden men att det vad hon vet bara finns tre märken i Sverige. I maj genomförde hon under ett par dagar ett test av de tre modellerna för att se vilken som var bäst.
Anledningen till att hon genomförde testet var att Stockholm Stad som skulle köpa in fem elcyklar som stadens olika förvaltningar skulle kunna hyra, ville veta vilken de skulle köpa.
Snabb i backen
När jag cyklar nerför backen känns det först lite ovant och lite läskigt eftersom elmotorn fungerar som en hjälpmotor som aktiveras och driver cykeln framåt när man själv trampar. Så ju mer jag trampar på nerför backen desto fortare går motorn.
För att inte elcykeln ska klassas som moped slår dock motorn av när den kommer upp i 20-25 kilometer.
Men det är på väg tillbaka i uppförsbacken som elcykeln verkligen kommer till sin rätt; när jag trampar i normal takt så skjuter motorn på så att det går nästan dubbelt så fort som vanligt.
Eva Sunnerstedt säger att ett av de stora skälen till att hon föredrar Merida Powercycle 550 framför de andra testade elcyklarna, Cobra e-Citybike och Piaggio Albatros, är batteriet och pekar på den stora klumpen som sitter fast under sadeln.
– De andra cyklarna har bly- eller nickelkadmiumbatterier, men på Meridan kan man välja mellan ett bly- eller ett giftfritt nickelmetall-hydridbatteri, i och för sig får man betala 3.000 kronor extra för det batteriet.
Men att man har möjlighet att stödja urfasningen av bly och kadmium i kretsloppet är bra, säger hon.
Batteriet som kan laddas 1000 gånger laddas via ett vanligt eluttag och till alla cyklarna medföljer laddare. Att hon valde Meridan framför de andra beror delvis också på att uppladdningstiden för denna är mycket kortare jämfört med de andra.
Lättaste var bäst
Enligt tillverkarna ska man komma mellan 30 och 90 kilometer på ett fulladdat batteri, men detta stämmer inte för någon av modellerna, enligt Eva Sunnerstedt. En Merida Powercycle 550 med fulladdat batteri ska enligt tillverkaren räcka 60 kilometer, men enligt Eva Sunnerstedt gäller detta nog bara om det är plan mark. Enligt hennes erfarenhet räcker det inte till mer än 30 kilometer vid blandad körning i stadstrafik med relativt mycket uppförsbackar.
Ett annat skäl till att hon valde Meridan är att den med sina 24,5 kilo väger minsta av de tre. Något som kan vara skönt om elen tar slut.
– Det har hänt att jag har kört slut på elen och då var jag svettig när jag kom hem, säger Eva Sunnerstedt.
Kenneth
Samuelsson
Elcykelfakta
