Bilåkandet ökar när människor
väljer bort närbutiker
Ökningen av stormarknader i Sverige leder till ökade utsläpp av koldioxid. Det hävdar Svenska Naturskyddsföreningen, SNF och Fältbiologerna, i en ny rapport. En studie i rapporten visar att bilåkandet ökade med upp till elva gånger när människor valde att handla på stormarknader i stället för i en butik i närområdet.
Med tanke på att antalet stormarknader ökar stort i Sverige och att det på ett 30-tal orter finns långt framskridna planer på att bygga köpcentra, är rapportförfattarna oroliga för utvecklingen. Rapporten innehåller flera studier som bekräftar sambandet mellan ökad bilism och stormarknader.
I studien ”Effekter av externa köpcentra” som gjordes av forskarna Forsberg, Hagson och Tornberg, vid Chalmers tekniska högskola, 1994, har man undersökt hur hushåll i sex kommuner förändrade sitt resande när man började göra sina veckoinköp på en stormarknad. Studien visade att hushållen ökade sitt bilåkande i samband med handel med tre till elva gånger. Detta motsvarar 120 till 370 kilo koldioxid per hushåll och år. Om ett hushåll kör 2.000 mil varje år, motsvarar detta en ökning av utsläppen från bilåkandet med mellan tre till nio procent.
Regeringen passiv
Men medan Danmark och Norge till exempel har infört ett femårigt förbud mot att bygga stormarknader, är Sveriges regering passiv.
– Vi ska göra en analys av skillnaden mellan de olika ländernas lagstiftning när det gäller samhällsplaneringen. Men vad det eventuellt kan resultera i är för tidigt att säga, säger Leif-Åke Falk, politiskt sakkunnig på miljödepartementet.
Harald Franzon, handläggare på enheten för hållbart samhällsbyggande, berättar att en förklaring till att de nordiska länderna agerar annorlunda är att lagstiftningen är uppbyggd olika i länderna. Sveriges lagstiftning med kommunalt självstyre ger kommunerna stor makt att bestämma vad som ska byggas i kommunen, medan de andra länderna är mer centralstyrda.
– Det kommunala självstyret gör att regeringen inte kan gå in och styra till exempel etableringen av stormarknader i kommunerna. Detta är lättare i till exempel Danmark där regeringen har mer makt, säger Harald Franzon.
Går att stoppa byggen
Det finns dock vissa sätt att kontrollera kommunerna. Länstyrelsen kan i vissa fall stoppa ett bygge om det till exempel medför att trafiken ökar mycket på ett litet område och det därför blir en hälsofara, men också om det är av riksintresse att bygget stoppas.
Det argumentet användes när man skulle bygga Polenkabeln, då man körde över kommunen eftersom man ansåg att kabeln skulle ge så stora vinster för landet som helhet. Regeringen har i sin tur möjlighet att granska en planerad stor-marknadsbyggnation och stoppa den. Men en förutsättning för att regeringen ska ha rätt att granska ärendet är att någon överklagar kommunens beslut att ge byggnadslov.
– De senaste åren har regeringen granskat några ärenden. Ett av dessa stoppade man, medan de andra fick byggas efter att man genomfört vissa ändringar, säger Harald Franzon.
Färre butiker
Claes Pile som är trafikhandläggare på SNF och som står bakom rapporten, säger att antalet dagligvarubutiker har minskat från 35.000 på 1950-talet till 6.000 i dag. I stället har vi fått stormarknader och bensinshopar.
– Kommunen har monopol på att besluta om det ska byggas i kommunen och detta är en stor frihet som jag inte tycker att de kan hantera. De tar inte tillräcklig hänsyn till till exempel globala problem som växthuseffekten när de beviljar bygglov, säger Claes Pile.
Som en omedelbar åtgärd för att få stopp på utbyggnaden tycker Claes Pile, att regeringen ska klassa stormarknaderna som miljöfarlig verksamhet.
– Genom att klassa stormarknader som miljöfarlig verksamhet måste man göra en hårdare miljöprövning än nu och se på vilka effekter stormarknaden får på miljön, säger Claes Pile.
När byggnationen av stormarknader tillfälligt är bromsad tycker han att det är dags att gå vidare och se till att samhällsplaneringen i framtiden styrs av miljömålet att minska koldioxidutsläppen.
– En lösning kan vara att införa miljömålen i plan- och byggnads-lagen, den lag som reglerar byggandet i kommunerna, och på så sätt ta mer hänsyn till koldioxidutsläp-pen när man fattar beslut om bygglov, säger Claes Pile.
Jobbigare för vissa
Ellika Hermansson som är pressekreterare på SNF, framhåller att stormarknader kan vara negativa ur ett socialt perspektiv.
– Risken finns att stormarknader utanför tätorter slår ut centrumbutiker och på så sätt blir det jobbigare för pensionärer, handikappade eller de som inte har bil att handla, säger Ellika Hermansson.
– I dag är det billigare att handla på stormarknader, men om några stormarknader i princip får monopol så vet man ju inte hur det kommer att förändra priset, säger Ellika Hermansson.
Kenneth Samuelsson
