Bostadsbristen i Sveriges cirka 80 tillväxtorter och då i synnerhet i Stockholm, är akut. Förespråkare för marknadshyror hävdar att det skulle byggas mycket mer om man fick höja hyrorna. Peder Palmstierna som är presschef på Hyresgästernas Riksförbund menar att det är en felaktig och förenklad bild av problemet.
– Den viktigaste frågan när det gäller marknadshyror är vem som ska ha råd att bo i lägenheterna och det har knappt diskuterats, säger Peder Palmstierna.
Debatten om marknadshyror tog ordentlig fart efter det att Familjebostäder gick ut och sa att man vill ta ut nästan 11.000 kronor i månaden för en trea på 80 kvadratmeter i Familjebostäders bostäder i Sickla udde i Stockholm, när det blir dags för inflyttning nästa år. Men hyresnivån är inte fastslagen ännu, utan ska förhandlas fram av fastighetsägarna och hyresgästföreningen. Familjebostäder är ett kommunalt bolag vars styrelse precis som Stockholm, har en borgerlig majoritet.
Medvetet val
– Det är en politisk markering att man vill höja hyrorna och införa marknadshyror, säger Peder Palmstierna.
Han säger att den borgerliga majoriteten i Stockholm har gjort ett medvetet val att försöka få ut så mycket pengar som möjligt på lägenheterna. Genom att man kräver att lägenheternas produktionskostnad ska betalas av på 12 år i stället för, som brukligt för hus och lägenheter, betalas av på 25-30 år, måste hyran vara hög.
– Det är helt obegripligt att de ska betalas av på 12 år eftersom lägenheterna kommer att ge en god inkomst under lång tid. Genom att sälja marken billigare och ha en längre avskrivningstid skulle man kunna sänka hyrorna rejält, men det är ett politiskt val, säger Peder Palmstierna.
Det nuvarande bruksvärdessystemet innebär att allmännyttans hyror är norm vid hyressättningen av även privatägda lägenheter.
Trissar upp priserna
Men Peter Palmstierna anser att borgerliga politiker nu genom att ha majoritet i kommunägda bostadsbolag i Stockholm sätter höga hyror på allmännyttan och därmed trissar upp priserna på alla lägenheter.
– När man bestämmer bruksvärdet för en lägenhet i hyresnämnden ska man bortse från produktionskostnad och produktionsår. Det viktiga är de faktorer hyreslagen anger – storlek, standard, läget, närhet till kommunikationer och service och liknande. Om nu Familjebostäders styrelse mot förmodan skulle driva igenom kravet på 11.000 kronor för en trea kan en annan hyresvärd kräva samma hyra för en likvärdig lägenhet. De här hyresnivåerna riskerar alltså att driva upp hyrorna för alla hyresgäster.
– Den högre hyressättningen riskerar att leda till riktiga marknadshyror på sikt, säger Peder Palmstierna.
Han ser också en fara med att högre hyror leder till att man efter nyrenovering av gamla lägenheter vill höja hyran även där eftersom dessa lägenheter har samma standard som nyproducerade hus.
Billigare att bygga
Men det går att öka byggandet utan att införa marknadshyror, anser Peder Palmstierna, men då krävs flera åtgärder. För det första måste det bli billigare att bygga. Han säger att konkurrensen är liten både på material- och tjänstesidan och att Skanska, Peab och NCC i princip styr byggmarknaden.
– Vi måste få en konkurrenslagstiftning värd namnet och ett konkurrensverk som vågar vara tufft, säger Peder Palmstierna.
Han säger också att det blir mycket dyrare när privata intressen bygger än när allmännyttan bygger eftersom allmännyttan inte tar ut så mycket vinst.
– Därför måste allmännyttan bygga mer lägenheter, säger Peder Palmstierna.
Kommunernas ansvar
Han tycker att regeringen även kan hjälpa till att öka byggandet genom att avskaffa fastighetsskatten på hyreslägenheter och införa ett bidrag till dem som bygger billiga hyreslägenheter.
– Kommunerna har också ett ansvar för att kommuninvånarna har bostäder. Det förvaltar de dåligt när de säljer sin tomtmark till högstbjudande eller när de som i Stochkolm har tagit fyra miljarder ur de kommunala bostadsföretagen, pengar som skulle kunna användas till byggande, säger Peder Palmstierna.
Kenneth Samuelsson
Fakta/Bostadspolitiken
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att öka byggandet och minska byggkostnaderna.
• Miljödepartementet utreder om det går att förenkla och förkorta den byråkratiska processen för att få bygglov. I dag kan man till exempel överklaga byggnadsnämndens beslut i fyra instanser vilket kan fördröja byggandet lång tid. Nu undersöker man möjligheten att slå ihop vissa av instanserna.
• Regeringens ambition är att fastighetsskatten på hyreslägenheter som är 0,7 procent ska avskaffas på sikt.
• I vårbudgeten införs ett riktat stöd för att snabbt få i gång byggandet av hyreslägenheter.
• För att kompensera detta finns planer på att ta bort räntebidragen som i dag ges vid om- och nybyggnad. Sammantaget skulle det missgynna bostadsrättsinnehavarna som mister räntebidragen och har kvar fastighetsskatten på 1,2 procent.
• Regeringen har avsatt 635 miljoner till dem som bygger lägenheter ekologiskt och 400 miljoner till byggandet av studentbostäder.
• Boverket och Byggkostnadsforum ska utreda varför det skiljer så mycket mellan olika kommuners avgifter.
• En utredning ska granska konkurrenslagstiftningen och konkurrensen inom byggbranschen.
• Boverket ska ta fram statistik på byggkostnader för att se om de skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet.
