Hälsosamt och lönsamt
Hälsa är gratis, men ohälsa kostar. Det kostar inte bara för den egna plånboken, utan det kostar också av allmänna medel, alltså belastar det statsbudgeten. Sjukvården och vården kostar i vårt samhälle drygt 100 miljarder kronor per år, d v s utslaget per innevånare ca 12.000 kronor per år.
Jämför vi med försvarskostnaderna som är 46 miljarder så får vi en uppfattning. Vi kan också jämföra med den totala statsbudgeten som är på ca 650 miljarder. Det är alltså kostnader som vi betalar via skattsedeln. Det vi därutöver betalar privat är avgifter vid läkarbesök och del av kostnaderna för mediciner.
Men ohälsa kostar mer än pengar. Ohälsa kostar i form av mindre välbefinnande, påfrestningar på kroppen, lidande och sorg när ohälsa gör att livet tar slut.
Ohälsa förorsakar också kostnader i arbetslivet. Det är merkostnader för sjukfrånvaro och störningar i produktionen.
Det finns ytterligare en ”kostnad” och det är den sänkta livskvalitén. Alla vet väl vad en simpel förkylning innebär i sänkt livskvalité, men det finns naturligtvis kostsammare sjukdomstillstånd som sänker livskvalitén betydligt mera.
Ohälsa innebär också kostnader för framtiden och kommande generationer. Det finns ärftliga sjukdomar, d v s sådana som förs vidare till kommande generationer. Det finns också smittsamma sjukdomar, t.ex. aids, som ibland drabbar nästa generation redan vid födseln i form av smittade barn. Ohälsa kostar alltså även för nästa och kommande generationer.
Det behöver nödvändigtvis inte vara ens eget agerande, det kan vara andras ”synder” eller omgivande förhållanden som påverkar hälsan och kommer att inverka på kommande generationers hälsotillstånd. Här har vi miljöfrågorna och våra vanor, t.ex. rökning och kostvanor. Även ett lands allmänna ekonomiska tillstånd kan ge biverkningar längre fram. Stress och utbrändhet är moderna orsaker till ohälsa.
Men hälsa kostar faktiskt också. Hälsa är förvisso gratis. Ja, det är sant, om man ser på tillståndet i sig, men det kan kosta att behålla hälsan. Av rädsla för ohälsa eller för att må bättre äter många människor en massa olika preparat, vitaminer och tillskott, s.k. hälsoprodukter. Somliga lägger också ner stora pengar på motion och träning, både på prylar och på avgifter till t ex gym. Dessa satsningar ökar numera och hälsa börjar bli ett populärt ämne att lägga pengar på.
Man kan sammanfatta genom att säga att ”hälsa är gratis, att behålla hälsan kan kosta, men att eliminera ohälsa kostar mest.”
Ohälsa är tveklöst olönsamt för samhället. Det billigaste sättet och det mest lönsamma sättet är nog i alla fall att veta hur man borde leva, att med sunt, förnuftigt och lagom leverne på ett naturligt sätt försöka behålla hälsan. Det vore därför lämpligt att statsmakterna avsatte mer pengar till skolan och utbildningen i ”att leva friskt”? Det är ju där grunden läggs. Det är ju också där våra unga ska få behövliga kunskaper för framtiden och inte bara för framtida yrkesutövning.
Det är helt odiskutabelt att förebyggande satsningar är mer ekonomiskt och på sikt bidrar till att minska kostnaderna för ”reparationer och underhåll” och minska lidande.
För oss som gått ut skolan behövs också ständigt nya kunskaper. Men alla kanske inte vill gå en studiecirkel utan kanske vill ha en veckotidning, med lite kunskap varje vecka. Miljömagazinet är ett sådant medium, fristående från särintressen och med möjlighet att vara objektivt, sakligt, granskande och upplysande. Några löpsedlar om fantastiska bantningssuccéer, för att sälja lösnummer, är inte planerade och ingår inte i den framtida strategin.
Däremot ingår i planerna att ge läsarna information som kan vara lönsam för oss alla. Det är så vi tror att Miljömagazinet har en viktig plats i den stora tidningsfloran – att vara till nytta för läsarna.
Bengt
Ingerstam
Ordförande i Miljömagazinets tidningsstyrelese och i SKiS
