Barn över hela världen mår allt sämre och orsakerna
är flera. I Sverige har de psykiska problemen ökat men även
miljöförstöringar och förtryck från de vuxna
och samhället drabbar både barn och ungdomar som redan från
ett års ålder får psykiska besvär.
Barn i Sverige
mår allt sämre psykiskt och hjälp kan inte alltid fås
så snart som den behövs. Väntetiden är olika i olika
län och det är landstingen som styr över det. Enligt uppgifter
från TT fick en 14-årig pojke vänta femton månader
på diagnosen depression. Under den tiden stannade han i vikt och
det kan inte uteslutas att bristen på viktökning kan ha medfört
skada. Händelsen anmäldes till Socialstyrelsen. För barn
och ungdomar i Sverige idag är psykiska problem den största
orsaken till ohälsa, och det kan man se på barn redan från
ett års ålder, enligt Folkhälsoinstitutet.
Sverige är anslutet till Barnkonventionen som innebär att alla
barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de
än befinner sig på jorden. De stater som har anslutit sig till
avtalet har åtagit sig att använda alla resurser de har för
att uppfylla konventionen. Trots det uppdagades i Sverige tidigare i år
en skandal när det gäller muslimska friskolor. I Dokument inifrån
framkom att lärare i ett flertal muslimska friskolor valde att blunda
för barnmisshandel och könsstympning och ibland använde
lärarna själva våld mot eleverna. En av friskolorna blev
polisanmäld av Rädda Barnen.
Flyktingbarn hörs inte
Sverige har även fått en reprimand av barnrättskommittén
för barns förhållanden i den svenska flyktingpolitiken.
Enligt Rädda Barnen utreds barns egna asylskäl sällan tillräckligt.
Asylutredningarna blir ofta bristfälliga och beaktar inte i tillräcklig
utsträckning utlänningslagens barnperspektiv. Enligt utlänningslagen
ska varje barn höras i samband med en ansökan, om det inte är
olämpligt eller barnet inte vill.
Många barn som varit i kontakt med Rädda Barnen känner
sig misstrodda av myndigheterna och vittnar om att deras egna berättelser
sällan efterfrågas. Barnen kan bära på egna erfarenheter
av förföljelse eller tortyr som aldrig kommer fram. De får
därmed inte den vård och behandling de enligt Barnkonventionen
har rätt till och inte den flyktingstatus de kan ha rätt till
enligt Genèvekonventionen.
Fler samtal till BRIS
BRIS – Barnens Rätt i samhället har aldrig tagit emot så
många samtal som under år 2002. Drygt 77 000 samtal kom
in enligt BRIS årsrapport. Av dem var 18 348 samtal av längre
karaktär med nödvändig information. Det är dessa samtal
som statistiken baseras på. Till övervägande del är
det flickor som ringer BRIS och genomsnittsåldern är 13 år.
I DN Debatt den 26 maj skrev Barn- och familjeminister Berit Andnor om
flickornas situation idag. Forskningen koncentrerar sig på pojkars
problem medan flickorna mår allt sämre. ”Samhället
koncentrerar alltså sina hjälpinsatser på pojkarna och
ställer kraven på flickorna. De ska lugna andra, ta för
sig, banta och förföra.”
– Vi får alltmer tecken på barnstress och självdestruktivitet
bland unga. Om detta beror på en faktisk ökning eller om de
ringer oss mer är lite svårt att säga, säger Gunnar
Sandelin, presschef på BRIS.
Samtalen till BRIS har mångdubblats sedan början av 1990-talet.
Till stor del på grund av mobiltelefonin. Flickor och pojkar ringer
i stor utsträckning om likartade problem, men samtal från pojkar
handlar oftare om exempelvis mobbning och fysisk misshandel, medan flickornas
samtal mest handlar om ämnen som familjekonflikter, kamratproblem,
sexuella övergrepp samt ätstörningar.
Särskilt anmärkningsvärt är ökningen av samtalen
om sexuella övergrepp och de många flickor som skär sig.
Samtal om de tyngsta problemområdena, där barnet också
är ett brottsoffer, utgjör uppskattningsvis knappt en tredjedel
av samtalen. De teman som BRIS noterat som frekventa är barn och
stress, etnicitet, självdestruktivitet samt ensamhet.
– Fysisk hälsa bland barn och ungdomar förbättras.
Medan självrapporterade psykiska problem ökar sedan början
av 90-talet och orsakerna är oklara, säger Sven Bremberg på
Folkhälsoinstitutet.
Mer läkemedel säljs
Även försäljningen av läkemedel till barn och ungdomar
ökar. Vad det beror på är oklart enligt Kerstin Nordstrand
som arbetar med barn och hälsa på Socialstyrelsen.
– Statistiken säger ingenting om ifall de skrivs ut till
flera personer, det kan lika gärna vara samma personer som får
mer medicin, säger Kerstin Nordstrand.
I en rapport från Rädda Barnen ”Barns rätt till en
god fysisk miljö” diskuteras miljöförstöringens
och miljöproblemens effekter på barns hälsa. I miljöproblem
ingår allt från mögel i väggar till tobaksrökning
i hemmet.
I de fattigare länderna är barns ohälsa starkare relaterad
till fysisk miljö än i de rikare länderna. Drygt hälften
av alla sjukdomar i fattigare länder har samband med den fysiska
miljön, såsom vatten och andra sanitära förhållanden.
Även utsläpp från motortrafik innebär stora problem
i fattiga länder då bly fortfarande används som tillsatsmedel
i bensin vilket innebär allvarliga hälsorisker, i synnerhet
för barn. I industrialiserade länder har miljön som stressframkallande
faktor börjat uppmärksammas allt mer.
Leukemi och kraftledningar
I Sverige har luftföroreningar lett till luftvägsinfektioner
hos barn, en dålig inomhusmiljö bidrar till allergier och luftvägsinfektioner,
men även till lungcancer hos barn. Dessutom nämns en rad negativa
miljöeffekter från kemikalier såsom bly och kvicksilver.
Många föroreningar når människor genom föda
som fet fisk, mjölkprodukter och kött. Livsmedelsverket rekommenderar
därför att flickor och kvinnor kan äta fet fisk från
Östersjön, Bottenhavet, Vänern och Vättern en gång
i veckan, men inte mer.
En annan risk som berörs är elektromagnetiska fält från
kraftledningar och elektriska apparater. En svensk studie pekar på
att barn som bor i närheten av kraftledningar har en ökad risk
för att drabbas av leukemi.
Teresa Sundström
