Apotekets nya skrift visar klart att det finns miljögränser för den kon-ventionella läkemedelsanvändningen och att en omsvängning till andra behandlingsmetoder snarast måste äga rum för att medicinen ska kunna inordna sig i det ekologiska kretsloppet.
Hitintills har läkemedlens miljöpåverkan inte fått den uppmärksamhet de förtjänar med tanke på att läkemedelsrester i hög grad är biologiskt aktiva, därför är apotekets skrift mer än välkommen. Nedanstående är exempel på sådant som tas upp.
Läkemedelsförbrukningen har ökat under en lång följd av år med en storleksordning på 10-12 procent. År 1990 var omsättningen ca 6 miljarder och 2001 hade den ökat till över 26 miljarder kronor! Läkemedel är den etablerade läkarkårens i särklass vanligaste metod att behandla sjukdomar.
Denna extrema fokusering på läkemedel innebär att rester av dessa idag återfinns i mark och vatten. Det är fråga om läkemedelsrester i form av aktiv substans eller ämnen som aktiverats eller omvandlats i mag- och matsmältningskanalen och utsöndrats via urin och avföring, men även läkemedel som hamnat i avlopp eller deponerats på soptipp eller liknande.
Det är i första hand aktiva substanser som medför risker i miljön, även om miljöskadliga ämnen, till exempel konserveringsmedel, också förekommer som tillsatsämnen. Exempelvis används fortfarande kvicksilver som konserveringsmedel.
Nedbrytningsprodukterna kan vara mer reaktiva och ibland än mer giftiga än det ursprungliga ämnet. Men även ämnen som neutraliserats av kroppen kan i ett senare skede genom mikrobiella reaktioner återfå sin ursprungliga aktiva form.
Stora mängder läkemedel hälls också direkt ut i avloppet, både inom sjukhus och hemmen, eller slängs som hushållsavfall.
Flera studier av läkemedelsrester i sjukhusavlopp finns rapporterade. Bland andra visade en studie av avloppsvattnet från ett schweiziskt sjukhus att detta innehöll cytostatika i halter på upp mot 5 mikrogram per liter. Cytostatika är ett synnerligen kraftfullt cellgift som används i cancerbehandling.
Ett stort antal substanser härrörande från läkemedel har upptäckts i avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten och slam. Kunskapen om vad detta innebär från ett miljö- och hälsoperspektiv är mycket ringa. Dock finns det iakttagbara effekter på de djur och mikroorganismer som blir utsatta.
Den viktsmängd aktiv substans i de läkemedel som säljs årligen bara i Sverige uppgår till mer än 1 000 ton och är av samma storleksordning som den viktsmängd bekämpningsmedel som används varje år.
De volymmässigt största substanserna är laktulos som ingår i laxermedel, här säljs 558 ton per år. Laxermedel används mot förstoppning. Inom alternativ medicin botas förstoppning ofta genom ordination av en fiberrik kost. På så sätt besparas både patienten och miljön obehagliga och onödiga biverkningar.
Vad gäller reningsverk klarar inte dessa att rena avloppsvattnet till hundra procent. I apotekets tidskrift finns tabeller som visar hur mycket av den aktuella läkemedelssubstansen som avlägsnas under behandlingen i reningsverket och vilka halter som finns i det behandlade vattnet. Det som oroar med de halter av läkemedel som uppmäts är den långsiktiga påverkningen på både miljö och människa. Läkemedel som fungerar på människa har också effekter på olika djur.
Bland olika vattenlevande organismer tror man att de som lever på botten är särskilt utsatta för läkemedelsrester. Antibiotika kan ge upphov till antibiotikaresistenta bakteriestammar i reningsverken. Detta kan leda till störningar i reningspro-cesserna och en ökning av resistenta mikrober. Detta är något som angår alla som förskriver antibiotika. Ju mer antibiotika vi använder desto större är risken att vi selekterar fram resistenta mikrober.
Syntetiska hormoner används omfattande både för djur och människor och har ofta en hög stabilitet, de bryts inte ned varken i människor, djur eller i reningsverken. Detta betyder att hormoner kommer ut i miljön och utövar där effekter på livet.
Man har sett att utsläpp av andra läkemedel också kan orsaka hormonella störningar hos djur. Bland annat har man funnit åtskilliga exempel på att hormonstörande ämnen påverkar vilda djurs fortplantning eller tidiga utveckling. Det tycks kräva mycket, mycket små mängder för att man skall se en påverkan på olika organismer. Det är särskilt allvarligt när det uppstår störningar på fortplantningen, då det snabbt kan få allvarliga konsekvenser för hela populationen och i värsta fall artens överlevnad. Det finns misstankar om att människors hälsa också är påverkad av hormonstörande ämnen, men man har inte säkert kunnat fastslå något samband än så länge.
Maskuliniseringen hos fisk har observerats nära pappersmassa- och pappersbruk i södra USA. Feminisering av fisk har upptäckts utanför kommunala reningsverk i en lång rad länder, inklusive Sverige. I avloppsvatten finns rester av östrogenet etinylöstardiol, som används i p-piller.
Något som saknades i apotekets skrift var en fullständig miljörevision av läkemedelsindustrins samtliga processer och verksamheter. Och inte minst den omfattande förbränningen av gamla läkemedel (år 2001 brändes 900 ton läkemedelsavfall). En fullständigare helhetsanalys skulle otvetydigt framställt läkemedelsindustrin i än värre miljöförstörningsdager.
Lars Hedström
