Allergier är ett klart större problem i rika länder med
hög levnadsstandard än i Östeuropa och tredje världen.
I takt med att levnardsstandaden blir högre ökar också
allergierna och forskare frågar sig nu vad detta beror på.
I en ny studie har man jämfört förekomsten av astma och
allergi hos barn i olika delar av världen. Över 500.000 barn
från 56 länder har deltagit. Huvudsyftet med studierna har
varit att beskriva den geografiska variationen av astma och allergi.
Resultaten skiljer sig mellan rika och fattiga länder. Mest besvär
hade barnen i engelsktalande länder som Storbritannien, USA, Australien
och Nya Zeeland, medan problemen inte var lika stora i till exempel Östeuropa,
Ostasien och Afrika. Sverige ligger på en medelnivå. Resultaten
överensstämmer väl med en tidigare studie bland vuxna,
där man också har tittat på hur vanligt allergi och astma
är i olika länder.
Många syskon ger skydd
Orsaken till resultaten kan vara olika levnadsförhållanden,
exempelvis hög och fuktig lufttemperatur och luftföroreningar.
En vanlig teori är att vår västerländska hygieniskt
”sterila” livsstil har gjort oss mer känsliga mot vissa
ämnen.
– Allergiförekomsten i Polen är sådan som vi hade
för 30 år sedan i Sverige, säger överläkare
Lennart Bråbäck på Sundsvalls sjukhus. Det finns också
en studie som visar att i länder med hög tuberkulosförekomst
har man låg förekomst av hösnuva och tvärtom.
Ett annat samband är att i länder med hög försäljning
av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av
astma.
Forskarna har också kommit fram till att en liten skyddseffekt mot
allergi har människor med många syskon eller de som har haft
katt, hund eller andra pälsdjur i barndomen. Att växa upp på
bondgård innebär också att man har en liten skyddseffekt
mot att senare i livet utveckla allergier. Generellt är barn som
bor på landet mindre allergiska än de som bor i städer.
Att allergi är mindre vanligt hos barn som har vuxit upp med till
exempel katt kan enligt Lennart Bråbäck bero på olika
saker.
– Förklaringen kan vara att de barnen utvecklar en skyddsmekanik,
men att barn som inte har vuxit upp med katt blir mer allergiska kan bero
på att de ofta har en benägenhet att utveckla allergi. Ofta
har de barnen en förälder som inte tål pälsdjur.
Miljön stor betydelse
Bägge studierna kommer att få en fortsättning och i vuxenstudien
ska man titta på samma människor en gång till. Att det
behövs mer forskning runt allergins orsaker verkar de flesta forskare
vara överens om.
– Miljön spelar en stor roll för hur mycket astma och allergi
människor utvecklar, men vi vet ännu inte på vilket sätt.
Vi ska fortsätta forska på detta, säger överläkare
Christer Jansson på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det finns en
potential att påverka astma och allergi i samhället, men fortfarande
vet vi inte riktigt hur.
Han ser inte att genetiken har den avgörande rollen och ger ett exempel.
– Barnen till exempelvis en grek som har flyttat till Australien
löper i stort sett samma risk som barnen där att utveckla astma
och allergi.
Fakta/Allergier
• Förekomsten av allergier och annan överkänslighet
har tredubblats de senaste decennierna. Få sjukdomar har exploderat
i samma omfattning på så pass kort tid.
• 30-40 procent av alla svenskar uppger att de har eller har haft
någon allergisjukdom.
• Dödligheten i allergisjukdomen astma har däremot sjunkit
sedan början av 80-talet.
• Den kraftigaste allergiökningen har skett hos barn och unga
vuxna. I dag riskerar vartannat barn i Sverige att utveckla allergi.
• Inga i dag kända riskfaktorer kan förklara varför
allergier ökar. Den enda dokumenterade riskfaktorn är tobaksrök.
• Vanliga allergen är pälsdjur, mögel, pollen från
lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg,
fisk, nötter, stenfrukter.
• Det vanligaste sättet att diagnostisera allergier är
genom ett pricktest. Huden utsätts då på olika ställen
för olika allergiframkallande ämnen. Efter cirka 20 minuter
uppträder rodnader på huden om man är allergisk. Genom
blodprov kan man också diagnostisera allergi och astma.
Källa:
Allergi/överkänslighet – ett kunskapsunderlag.
Folkhälsoinstitutet 2001:02
Sara Zetterlund-Holfve
I papperstidningen kan du dessutom läsa om att miljövänliga
produkter inte nödvändigtvis är bra för hälsan
och att det kan vara svårt för överkänsliga att få
hjälp.
