23 procent av landets kommuner har en allergianpassad förskola eller skola. Det framgår av en kartläggning som Folkhälsoinstitutet och Astma- och Allergiförbundet gjort.
– Allergi är ett funktionshinder och eftersom det är skolplikt borde man anpassa skolorna till allergikerna, säger Marie-Louise Luther, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.

I undersökningen har cheferna på kommunernas barn- och ungdomskontor fått svara på frågan om de har någon allergianpassad skola ell–er förskola i kommunen. Enkätsvaren visar att bara 94 av landets 408 kommuner eller stadsdelar har en allergianpassad skola. Totalt rör det sig om 75 förskolor och 72 grundskolor, varav vissa kommuner har flera skolor, medan många alltså inte har någon.
– Med tanke på att 40 procent av alla barn har någon form av allergi och att antalet allergiska barn ökar hela tiden tycker vi att fler måste anpassa sina skolor till allergikerna, säger Marie-Louise Luther.

Cheferna ej uppdaterade
Med utgångspunkt i enkätsvaren skulle bara en procent av landets totala antal skolor vara allergianpassade, men Marie-Louise Luther tror att de kan vara fler än så.
– Vi har ju inte ställt frågan direkt till skolorna, utan till cheferna för barn- och ungdomskontoret och det kan ju vara så att cheferna inte är helt uppdaterade i frågan, säger Marie-Louise Luther.

En del goda exempel
Det finns flera goda exempel på duktiga kommuner som gör mycket för sina allergiker. Ett exempel är Vallentuna kommun som har flera allergianpassade skolor att erbjuda. Av de 314 kommuner eller stadsdelar som inte har någon allergianpassad skola eller förskola återfinns relativt stora kommuner som till exempel Ale, Eksjö, Kiruna, Falköping och Motala. Men även i stora städer som Göteborg saknar fem stadsdelar allergianpassade skolor, i Stockholm är antalet tio stycken.
– Vi får ta emot många samtal från föräldrar med allergiska barn som bor på platser utan allergianpassade skolor och som vill ha råd. I bland är kommuner tillmötesgående när föräldrarna ställer krav, men flera får ett nej med hänvisningen att det är för dyrt, säger Marie-Louise Luther.

Krävs långsiktig strategi
Hon framhåller att för att räknas som allergianpassad i undersökningen bör man har en långsiktig strategi när det gäller allergier och ett helhetstänkande. Till exempel bör man ha bra kunskap om allergier, ha regler och rutiner för pälsdjur och tobak. Man får inte heller ha stoppade möbler eller heltäckningsmattor som samlar damm, avger kemiska emissioner eller lukter och är svårstädade och inte använda rengöringsmedel vid städning som luktar starkt och inte är allergianpassat. En annan viktig sak är att man erbjuder specialkost och till exempel erbjuder gluten- och laktosfri mat.

Punktinsatser
– Många i enkäten har svarat att de gjort olika punktinsatser för några elever, men eftersom dessa inte har ett helhetstänkande är de inte allergianpassade enligt kriterierna i enkätundersökningen, säger Marie-Louise Luther.
Enligt Marie-Louise Luther behöver det inte vara mycket dyrare att allergianpassa skolan. Det som kostar extra är städningen och att man kanske måste byta ut de dammsamlande hyllorna i klassrummet mot skåp med dörrar.
– Att låta allergiska elever ha gymnastik först på morgonen när salen är nystädad är också en bra lösning för allergiker, säger Marie-Louise Luther.
Hälften av alla svenska barnfamiljer har pälsdjur, och just pälsdjur är en vanlig orsak till allergi bland barn. Detta har vissa skolor löst genom att sätta pälsdjursallergiker och andra allergiska elever i en klass där man inte får ha pälsdjur. Detta går bra i stora skolor men är elevantalet litet kan det vara svårt att få i hop en hel klass.

Kenneth Samulesson