Att vara barn till en alkoholist innebär att man har speciella kännetecken
som man inte alltid vet om – men som är gemensamma för
barn från dysfunktionella familjer. Till exempel finner man trygghet
i en kaotisk tillvaro och är skräckslagen för att bli övergiven.
– När människor kommer till oss så känner
vissa att de har förlorat sin identitet, andra blir lättade,
de känner att de hittat sin identitet, säger Elisabeth Leopoldh,
alkohol- och drogterapeut på Alfagruppen, ett behandlingshem för
vuxna barn till alkoholister.
”Ett barn till en alkoholist saknar ålder, samma saker gäller
oavsett om man är fem eller trettiofem” skriver Janet G Woititz,
grundare och chef för Institute for Counseling and Training, New
Jersey, USA. Hon arbetar med personer som kommer från dysfunktionella
familjer och var en av de första som uppmärksammade problematiken
med barn som vuxit upp i missbrukarhem, så kallade vuxna barn.
Symptomen som vuxna barn uppvisar kan kallas för överlev-nadsstrategier
och är inte speciella för vuxna barn till alkoholister utan
gäller för alla som vuxit upp i dysfunktionella familjer.
De isolerar sig och är rädda för människor, speciellt
auktoritetsgestalter. De söker ständigt andras godkännande
och förlorar sin egen identitet på vägen.
– Vuxna barn vill alltid vara andra människor till lags
och uppför sig olika beroende på vem de pratar med. Beter man
sig så en längre tid så leder det till att man tappar
sin egen identitet, säger Elisabeth Leopoldh.
I många fall blir barn till alkoholister själva alkohol- eller
drogberoende och/eller gifter sig med missbrukare. De kan även dras
till andra missbrukarbeteenden som arbetsnarkomaner, spelberoende och
matberoende och är beroende av upphetsning, uppståndelse, oro
och spänning.
– Alla har sina favoritkänslor och de är inte alltid
positiva. Vuxna barn är vana vid att bli övergivna och de är
vana vid att livet är kaotiskt. Känslor de känner igen
sig i, finner de trygghet i. De söker sig därför till personer
som överger dem på ett eller annat sätt för att de
vill skapa kaos i en lugn tillvaro, säger Elisabeth Leopoldh.
Barn till alkoholister lever sina liv med en känsla av att vara offer
och dras i sina förhållanden till människor med samma
svaghet. Detta gäller såväl kärleks- och vänskaps-
som arbetsrelationer. De blir även skrämda av andra människors
ilska och personlig kritik.
Många av symptomen kan vara extrema åt det ena eller andra
hållet – som ansvarskänslan. Barn till alkoholister är
antingen extremt ansvariga eller extremt oansvariga. De bryr sig i allmänhet
mer om andra än sig själva. Genom detta undviker de att se sina
egna brister och ta ansvar för dem. När de försöker
klara sig själva och inte bry sig om vad andra säger får
de skuldkänslor.
De förväxlar ofta kärlek och medlidande och attraheras
av människor som de kan tycka synd om och ta hand om, de har svårigheter
med nära relationer. På grund av sin känslomässiga
osjälvständighet och rädslan för att bli övergiven
gör de allt för att klamra sig fast vid ett förhållande
även om det inte fungerar. Detta beror på att de vuxit upp
med människor som aldrig känslomässigt fanns till hands
när barnen behövde dem. Vuxna barn är skräckslagna
för att bli avvisade men har blivit beroende av den sortens relationer.
– De är oerhört lojala, även mot människor
som inte förtjänar det, och har svårt för att bryta
upp ur en relation hur destruktiv den än är. Skräcken för
att bli ensam är större så de klamrar sig fast, säger
Elisabeth Leopoldh.
Vuxna barn dömer sig själva hårt och har ofta dåligt
självförtroende, vilket de ibland kompenserar med att verka
överlägsna. De har svårt för att ha roligt och tar
sig själva på stort allvar.
– De har svårt för att leka och göra bort sig.
De vill inte att andra ska skratta åt dem. Att leka charader är
mycket skrämmande för ett vuxet barn, säger Elisabeth Leopoldh.
Att vara duktig och få bekräftelse är ett mycket starkt
behov. Detta gör att de löper en stor risk att bli utbrända.
– De vill vara duktiga och perfekta, de är rädda för
att inte klara av att fullfölja arbetet och att resultatet inte ska
duga, säger Elisabeth Leopoldh. Därför tar de på
sig mer än de klarar av. Hälften av alla som kommer till oss
har haft diagnosen utmattningsdepression.
Vuxna barn försöker gissa sig till vad som är normalt,
de har en känsla av att vara annorlunda. De har även svårt
för att fullfölja ett projekt från början till slut.
De ljuger eller undviker att säga sanningen när det är
lika enkelt att vara ärlig. Lika ofta är de oärliga mot
sig själva. Barn till alkoholister har även svårt för
att ta tag i sitt liv, de reagerar – men agerar inte.
– Många ältar sin barndom hela tiden utan att göra
något åt det. I stället stannar de kvar i ältandet
som kan bli en livsstil. Jag brukar varna mina patienter för vissa
ACoA-grupper (Adult Children of Alcoholics) som lägger ner väldigt
mycket tid på att älta sin barndom. Råkar man ut för
det så har man hamnat i fel grupp, säger Elisabeth Leopoldh.
De har förlorat förmågan att känna och uttrycka känslor
för att det gör så ont, även behagliga känslor
som glädje och lycka. Att vuxna barn inte har kontakt med sina känslor
är en av de saker som de själva förnekar.
– De har förträngt sina känslor så länge
för att klara av livet, säger Elisabeth Leopoldh. Många
som kommer till oss säger att de inte kan känna något
alls, att de är helt tomma inuti.
De överreagerar på plötsliga förändringar de
inte har kontroll över, vilket leder till att det kan vara jobbigt
att söka hjälp. Att planer ändras i sista stund är
väldigt jobbigt då vuxna barn känner att de förlorar
kontrollen.
Vuxna barn handlar impulsivt och rusar in i situationer utan att tänka
efter. Sedan ångrar de sig efteråt. När de väl lär
sig hur de ska tampas med sina problem och vad de har svårt för
att göra så kan det ibland hända att symptomen går
till överdrift och slår över åt andra hållet.
– En kvinna som kom till oss hade lärt sig sätta gränser,
säger Elisabeth Leopoldh. Det ledde till att hon sa nej till allt,
hon lyssnade inte ens klart innan hon sa nej. Efter ett tag lärde
hon sig att be om betänketid. Då märkte hon att det fanns
saker hon kunde tänka sig att säga ja till också.
Teresa Sundström
Barn till alkoholister
hamnar i skymundan
Samhällets resurser är i stor utsträckning koncentrerade
på alkoholisten själv och barnen glöms ofta bort.
Enligt Socialstyrelsen är det en allmän uppskattning att 10
till 15 procent av alla barn i Sverige växer upp i en familj där
den ena eller bägge föräldrarna missbrukar alkohol, det
vill säga 150 000 till 200 000 barn. Tre till fyra barn i varje skolklass
lever med en alkoholist. Många av barnen utsätts dessutom för
misshandel och vanvård.
Män missbrukar oftare alkohol än kvinnor och de flesta barn
som växer upp i hem med alkoholism har en alkoholiserad pappa. I
många fall har barnen två alkoholiserade föräldrar
då en alkoholiserad pappa ofta leder in mamman på missbruk.
Att mamma missbrukar, men inte pappa, är ovanligt.
– En nykter man lämnar en supande kvinna ganska snart.
Däremot stannar en kvinna utan missbruksproblem ofta hos en missbrukande
man, säger Annika Remaeus, utredare av missbruksfrågor på
Socialstyrelsen.
Bara för att barnen flyttar hemifrån innebär det inte
att de kommer ifrån problemet. Många lever med problem i hela
sitt liv på grund av att de vuxit upp i en alkoholiserad familj.
– Alla som haft föräldrar med alkoholproblem när
de var små eller unga har förmodligen påverkats men hur
många dessa är har vi ingen aning om tyvärr. Vi skulle
eventuellt kunna få fram siffror på antalet människor
som söker hjälp, men här finns ett betydande mörkertal,
säger Annika Remaeus.
Här finns hjälp
att få
AcoA (Adult Children of Alcoholics): En organisation där vuxna människor
som vuxit upp i ett dysfunktionellt hem samlas för att diskutera
sina erfarenheter och få stöd.
www.acoa-sverige.org Tel: 08–730 17 45
Alfagruppen
och Korpberget: Erbjuder så kallade vuxna barn-veckor som man tillbringar
på ett internat tillsammans med andra vuxna barn. Ekonomisk hjälp
för att bekosta behandlingen kan finnas att få från kommunen
eller från arbetsgivaren. Meningen är att man ska bli medveten
om hur en uppväxt i ett hem med missbruk kan påverka resten
av ens liv och att man ska hitta ett sätt att bryta destruktiva mönster.
Alfagruppen: www.alfagruppen.se Tel: 018-31 79 00
Korpberget: www.korpberget.com/vuxnabarn.htm
Tel: 0612-71 82 80
Ersta Vändpunkten:
Hjälp för personer i alla åldrar – en av de
få organisationer i landet som erbjuder hjälp för yngre
barn. Målet är att förmedla kunskap genom berättelser,
lekar, övningar, sånger och samtal. Barnen ges en möjlighet
att upptäcka att de inte är ensamma om sina upplevelser samt
att det inte är deras fel att någon i familjen dricker. När
familjen börjar tillfriskna kan föräldrarna känna
sig osäkra i sin föräldraroll och Ersta Vändpunkten
har även ett program för föräldrar. Tel: 08-714 62
16
Al-Anon:
En organisation som erbjuder ett program för anhöriga till missbrukare.
De har inget specifikt program för just vuxna barn. Till anhörigmöten
kan man komma om man är partner, barn, arbetskamrat eller släkt
till en missbrukare.
www.al-anon.a.se
Tel: 08-643 13 93
Ala-teen:
En organisation under Al-Anon som erbjuder ett program för tonåringar
som växer upp i familjer med missbruksproblem.
www.al-anon.a.se/alateen.htm Tel: 08-643 13 93
