Förändringens tid är nu

Insikten att vi med vår resursförstörande livsstil håller på att spränga planetens gränser och att det kommer att innebära oöverblickbara svårigheter för våra barn och barnbarn borde räcka för att få oss att förändra vårt sätt att leva. Att sluta med att förstöra förutsättningarna för mänskligt liv på vår fantastiska jord och i stället gå in för att leva i harmoni med allt annat levande i den fascinerande biologiska mångfald som har vuxit fram på vår planet.

Varis Bokalders är arkitekt och författare. Tillsammans med Maria Block har han skrivit fyra böcker om ekologisk byggnadsteknik. Han har tidigare undervisat i ekologiskt anpassat byggande på arkitektsektionen på KTH. (Foto: BirGitta Tornérhielm)

Vi måste sluta att gräva upp och förbruka de fossila energikällorna såsom kol, olja och naturgas. Under miljarder år har växterna tagit upp och bundit koldioxid ur atmosfären, växterna har blivit till fossilt kol och olja och har sedan lagrats nere i underjorden. På så sätt har det skapats en atmosfär och ett klimat som vi kan leva gott i. För att inte förstöra detta livgivande klimat måste vi alltså sluta att använda oss av fossil energi och i stället använda oss av förnybara energikällor såsom sol-, vind-, biobränsle- och vattenkraft.

Solceller håller på att bli allt billigare. Det senaste inom den tekniken är att fasad- och takmaterial på våra hus utgörs av solceller i olika färger som inte ser ut som solceller. Vindkraften är redan nu en av de billigaste energikällorna och den håller på att byggas ut i stor skala både på land och till havs. Biobränslen, i form av avfall från träindustrin, används som bränsle i städernas kraftvärmeverk och ger oss både elektricitet och fjärrvärme. Om man eldar biobränslet i en pyrolysprocess får man träkol (biokol) i stället för aska. Biokol kan användas som jordförbättringsmaterial som dessutom bidrar till att lagra kol i marken. Mycket av vattenkraften är redan utbyggd och flera av de befintliga vattenkraftverken håller på att effektiviseras med modernare generatorer för att producera ännu mer el.

I dag är vi alldeles för beroende av privatbilismen, många människor pendlar dagligen med fossildrivna bilar. I stället måste vi planera våra samhällen så att man till fots eller med cykel kan nå sina basbehov. I Tyskland och i Nederländerna planerar man för "5 minuters-samhället", där man inom 5 minuter ska kunna nå de flesta basbehov till fots, och man planerar sina städer så att barnen ska kunna cykla tryggt till skolan. För längre transporter behövs en bra kollektivtrafik, och man ska naturligtvis kunna ta med sin cykel på tåget eller bussen. Landsbygden måste ha bilar, men de bilar, lastbilar och traktorer som ska finnas kvar ska kunna drivas med el, biogas, vätgas eller biodrivmedel, så som biodiesel. Flygresor måste naturligtvis minskas med möten via internet, med snabba och bra tågförbindelser och ändrade semestervanor.

Wohnhaus Solaris ett bostadshus i Zürich där både fasader och tak är solceller med en design där solcellerna blir en del av arkitekturen. (Foto: Varis Bokalders)

Vi är alldeles för beroende av matimport vilket gör oss sårbara vid en kris. Dessutom produceras det mesta av den importerade maten på ett sådant sätt som vi inte skulle acceptera i vårt eget land. Även i Sverige odlas den mesta maten på ett icke hållbart sätt med hjälp av pesticider, som påverkar mikrolivet i jorden och med konstgödsel som bidrar till övergödningen av Östersjön. Detta leder på sikt även till en utarmning av jordarna. Följaktligen måste vi ställa om våra jordbruk till ekologiska kretsloppsjordbruk med både betande djur och näringsrika grödor så att vi kan gödsla jordarna med dyngan från djuren för att slippa använda pesticider och konstgödsel.

Vi måste också ställa om vår diet så att vi äter nyttigare. Alltför länge har det ansetts "fint" med raffinerade produkter såsom vitt bröd, vitt socker, margarin och mycket kött i dieten. I stället måste vi äta mindre kött och det kött vi äter ska vara från betande djur eller vilda djur. Vi bör också äta mer grönsaker och fullkornsprodukter av äldre sädesslag. Vi måste anpassa dieten efter årstiderna och förstå att god vällagad mat är mycket näringsrikare och bättre för vår hälsa än det mesta av den snabbmat och färdigmat som vi slänger i oss.

Alla hus som vi ska bygga framöver ska vara energieffektiva (NäraNollEnergihus = NNE), gärna försedda med fasader och tak av solceller (plusenergihus) och de ska naturligtvis vara byggda av sunda material som det inte har gått åt så mycket energi till att producera. Denna utveckling är redan på gång. I Schweiz har man antagit en ny NNE-byggnorm, i Knivsta byggs alla nya skolor som passivhus och i Växjö bygger man mer och mer i massivträ för att minska användningen av energikrävande armerad betong. Detta hållbarhetstänkande ska förstås även tillämpas vid ombyggnader av äldre hus där så är möjligt utan att förstöra fina kulturvärden.

Varis Bokalders eget hus är sunt, mijlvänligt och resurseffektivt. Det finns solceller för elproduktion och huset värms upp med solfångare, vattenmantlad eldstad och en bergvärmepump. (Foto: Varis Bokalders)

Vi har hamnat i ett masskonsumtionssamhälle där slit och släng i stället för kvalitet, underhåll och reparationer har blivit norm. Prylar har också blivit ett sätt att visa vår status. Men om vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna leva ett gott liv på vår planet måste vi ändra våra konsumtionsvanor så att vi inte förstör vår miljö och orsakar klimatförändring. Vi måste satsa på färre prylar och av god kvalitet som kan gå i arv till våra efterkommande. I stället för materiell konsumtion måste vi prioritera immateriell konsumtion av till exempel konst, musik, friluftsliv, sport och litteratur på att utveckla oss själva i stället för att skaffa oss fler onödiga prylar.

Vi måste ändra vårt ekonomiska tänkande som går ut på tillväxt. Ska vi sträva efter ökat BNP eller göra som man gjort i Bhutan: mäta Bruttonationallycka? Materiell tillväxt kan inte öka i oändlighet, den måste anpassas till vår ändliga planet. Ekonomi betyder egentligen hushållning och det är dit vi måste komma tillbaka. Det finns ekonomer som har insett detta, till exempel Kate Raworth som i sin bok Doughnut Economics pläderar för en ekonomi i balans. Hon menar att en för stor ekonomi förstör planeten och att för liten ekonomi orsakar fattigdom. Naturligtvis handlar det också om hur välståndet fördelas.