Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 24 augusti 2018 Från resursslöseri till immateriell konsumtion Många har till slut insett att klimatförändringen pågår här och nu och att det brådskar att ställa om. Så nu måste vi sluta med att leva som vi gör och ställa om till en hållbar livsstil. ![]() "Som tur är börjar det dyka upp förpackningsfria butiker och fler och fler skaffar sig kassar som kan användas om och om igen." Vi lever idag i ett överdrivet konsumtionssamhälle där man är ointresserad av kvalitet, bara det är billigt så att man kan köpa fler prylar. Det billiga priset bygger ofta på att produkterna har producerats på ett icke hållbart sätt under slavlika förhållanden i andra länder. Man köper billig färdiglagad snabbmat fast man vet att den varken är nyttig eller god, man köper "moderiktiga" kläder som blir omoderna snabbt och hängs undan, fast de är fullt funktionsdugliga. Många försöker leva upp till en idealbild genom att omge sig med fler prylar. Men det ökar knappast vårt självförtroende utan vi lockas snart att köpa ännu något nytt. Dessutom inser allt fler att överdriven lyxkonsumtion är en viktig orsak till förstörelsen av livsutrymmet på vår planet. Vi ställs också inför allt fler val av egentligen samma funktion bara för att vi ska konsumera mera. Valsituationer i vardagslivet blir allt mer absurda. Till exempel när man behöver skruva i en skruv så behövde man förr en skruvmejsel och en skruv, numera finns det i stort sett oändligt många skruvmejslar (raka mejslar, kryssmejslar och olika sorters insatsmejslar med tillhörande specialskruvar). Men man kan fråga sig om oändliga valmöjligheter egentligen resulterar i höjd livskvalitet? Så varför inte gå in för mer immateriell konsumtion istället för att skaffa sig fler prylar. Immateriell konsumtion av kultur såsom musik, poesi, och litteratur eller av natur, som att vandra, paddla, bada eller av sport, såsom fotboll, friidrott eller orientering eller varför inte motion, att gå på gym, jogga eller styrketräna. Allt detta är aktiviteter som ökar livskvaliteten utan att tära på jordens resurser. Det är förmodligen mer utvecklande att läsa en bra bok än att skaffa sig fler ägodelar. Behöver vi äga så många saker eller kan vi få tillgång till dem när vi behöver dem? Om man behöver en bil kan man istället för att köpa en egen, antingen leasa den, dela bil med några kompisar, gå med i en bil-pool eller hyra en bil. Då behöver vi inte producera så många bilar och bygga så många parkeringsplatser och man kan ha råd att få tillgång till den senaste fossilfria miljöbilen i den storlek som man behöver för tillfället. Varför inte gå över från slit och släng till kvalitet? Köp kvalitetsprodukter som kan underhållas och repareras - de är ofta vackra, funktionella och med tiden blir de kanske antikviteter som ökar i värde istället för att bli värdelösa. I stället för fler sopstationer måste vi bygga upp återbrukscentraler. Där tar man tillvara det som kan återanvändas och ger det ett nytt liv i second-hand butiker och det som blir över skall naturligtvis delas upp i sina beståndsdelar för att bli till nya råvaror. I naturen finns inga sopor, där går allt i kretslopp, allt dött bryts ner och blir till byggstenar i nya växter. Ett liknande system måste vi utveckla i vårt förhållande till jordens resurser. Idag kan man också bli förbluffad över förpackningshysterin i samhället. Det mesta är förpackat i svåröppnade plastförpackningar som ligger i pappkartonger som man sedan lägger i plastpåsar. Många förpackningar är dessutom problematiska att återvinna eftersom de innehåller flera fraktioner som är svåra att separera. Men som tur är börjar det dyka upp förpackningsfria butiker och fler och fler skaffar sig kassar som kan användas om och om igen. I ett hållbart samhälle kan vi både få en bättre livskvalitet och ett mindre dåligt samvete för våra barn och barnbarns framtid. Det fina är dock att vårt beteende är något som vi själva kan förändra.
Men det är lättare att få till stånd en omställning till ett klimatsmart samhälle om vi kan förstå att det inte bara handlar om begränsningar och stora uppoffringar utan att det hållbara samhället faktiskt kan vara riktigt trevligt, lustfyllt och positivt. Solceller, vindkraftverk, biobränslen och vattenkraft som ger oss energi. Cyklar, kollektivtrafik och elfordon för våra transporter. God och nyttig mat av ekologiska och närproducerade livsmedel att äta. Att man bor både i städer och på landsbygden i energieffektiva hus byggda av sunda material. Där har man el-cyklar och åker kollektivt eller hyr bil när det behövs, där åker man långfärdsskridskor istället för att flyga till en annan stad på en kort weekend-semester. Där tar man tåget om man vill upptäcka ett främmande land och på köpet kommer lättare i kontakt med landets invånare. När ska vi börja inse att varje flygresa som vi gör till Thailand, och varje stor dieseldriven Suv som vi skaffar oss, spär på klimatförändringen och kommer att innebära ett svårare liv för våra barnbarn? I ett hållbart samhälle kan vi både få en bättre livskvalitet och ett mindre dåligt samvete för våra barn och barnbarns framtid. Det fina är dock att vårt beteende är något som vi själva kan förändra. Tyvärr räcker det inte att man själv ändrar sin livsstil och blir klimatsmart. Nej, det behövs också radikala politiska förändringar. Flygplatser och motorvägar kan inte fortsätta att byggas ut och nya hamnar för naturgas ens vara på agendan. Det är ju en politik som ökar koldioxidutsläppen istället för att minska dem. Vi kan inte fortsätta att placera våra pensionspengar i fossilindustrin om vi ska få en övergång till förnybar energi. Nej, se istället till att bygga ut kollektivtrafiken och järnvägarna. Ändra skatterna så att det blir dyrt att flyga och åka i stora fossildrivna stadsjeepar och att det blir billigt med eldrivna fordon. Inför genast en ny byggnorm, så kallad "Nära 0-energihus", det har EU beslutat och en sådan tillämpas redan i Schweiz. Förbjud plastpåsar såsom man gjort i Burundi och i Nya Zeeland. Fortsätt att satsa på SSABs övergång från kol till vätgas. Se till att vi bygger ut civilförsvaret så att vi kan möta kommande klimathot. Ge bönderna i Sverige bättre förutsättningar att inom landet producera ekologiska livsmedel så att vi inte svälter ihjäl om det uppstår en större kris på grund av klimatet och det inte går att importera billig mat. Bygg ut ett nät av bondemarknader så att vanliga medborgare lätt kan få tag i lokalproducerade livsmedel. Det räcker inte att säga att klimatfrågan är viktig och att tillsätta en ny utredning. Nej det handlar om att ställa om hela samhällsutvecklingen och om att hinna ställa om. Politikerna måste börja göra klimatsmarta beslut och åtgärder istället för att bara prata om dem. |