Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 18 mars 2018

Barnen vill få fiskarna att leka

På frusna sjöar runt om i Sverige bär skolbarn ut granar på isen. Är det någon ny mystisk julgransplundring? Nej, de är på uppdrag för att hjälpa fiskar att leka.


Elevernas uppdrag är att ge fiskarna en trygg uppväxtmiljö.

Miljömagasinet var med när klass 3B på Hörningsnässkolan i Stuvsta utanför Stockholm samlades på sjön Trehörningen för en annorlunda lektion - nämligen att bära ut granris på isen. När isen smälter och granarna sjunker till botten har en fiskbarnkammare bildats för livet i sjön.

- Sådana här risvasar ger fiskarter som abborre, gädda och gös förbättrade lekmöjligheter och därmed fortplantningsmöjligheter, säger Richard Vestin, naturinformatör i Huddinge kommun.

Den här dagen får han, Victor Sandberg och Zandra French från Sportfiskarna värdefull bärhjälp av eleverna på Hörningsnässkolan.

- Vad roligt! säger skolbarnen i kör innan de börjar dra ut granar på isen.

- Barnen är våra miljöhjältar! Den kunskap vi har behöver spridas vidare till dem, säger Zandra French, ungdomsledare på Sportfiskarna.

Fiskevård på skoltid

I år satsar Sportfiskarna på fiskevård på skoltid i ett nytt koncept där förbundets ungdomsansvariga tar ut skolbarn till vatten så de får uppleva spännande natur på allra närmsta håll.

- Förutom att gynna fisken gör det att barnen får upp ögonen för fiske- och naturvård på ett konkret sätt. Vi är ute i deras egen närmiljö och jag är övertygad om att viljan att skydda miljön sedan ökar, säger Victor Sandberg, projektledare för konceptet Skolbäcken och ungdomsansvarig på Sportfiskarna i Stockholm.

Risvasen är en enkel och effektiv fiskevårdsåtgärd med gamla anor, som ökar mängden fisk i en sjö och samtidigt bidrar till den ekologiska balansen. Behovet av sådana insatser finns då vattenmiljön har förändrats och försämrats av människors olika verksamheter. Bävern saknades till exempel länge i svenska vatten då den varit utrotad till följd av jakt. Därmed förlorade sjöarna urvattnets naturliga ingenjör, som med sitt levnadssätt gynnat ekosystemets organismer och renat vatten - bland annat genom att förankra grenar som rishögar på sjöbotten för vinterfoder. På dybotten har abborren svårt att få till sin lek, som behöver växtlighet.

- Tidigare fanns livsmiljöer för alla arter. Utan åtgärder och kunskap kan vi aldrig återfå ett vatten med god ekologisk status och ett ekosystem i balans, säger Richard Vestin.

Övergödd sjö

Sjön Trehörningen är en allt för näringsrik och därmed övergödd sjö, där halterna av både fosfor, kväve och klorofyll är mycket eller extremt höga. Enligt Huddinge kommuns senaste mätningar behöver närsalterna i Trehörningen mer än halveras. Vattenkvalitén är visserligen bättre än på 1970-talet då det fanns ett avloppsreningsverk vid sjön, men Trehörningen belastas numera bland annat av att den tar emot mycket näringsrikt dagvatten, det vill säga regnvatten som rinner av från bilvägar, tak och parkeringsplatser.


Att bygga risvasar är en enkel och effektiv fiskevårdsåtgärd. Richard Vestin och Victor Sandberg.

- Att få ner halten närsalter är särskilt angeläget då Trehörningen ingår i ett avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön. Det näringsrika vattnet påverkar förhållandena i alla vattenområden nedströms, säger Richard Vestin.

Bra för sjöns kretslopp

Många åtgärder för att förbättra vattenkvalitén i Trehörningen har gjorts genom åren. Fram till år 2021 satsar Huddinge kommun och Stockholm Vatten 35 miljoner kronor på ett åtgärdspaket för sjön. Att anlägga risvasar är en metod som är bra för sjöns kretslopp och kan därigenom bidra till mindre algblomning.

- Får vi fler abborrar som äter karpfiskar så äter de i sin tur mindre djurplankton, som i sin tur äter mer växtplankton. Då blir det bättre balans i sjön med mindre övergödning, säger Richard Vestin.

En undersökning från Sportfiskarna visar att antalet årsyngel av abborre mer än fördubblades i en sjö där risvasar hade placerats ut, från drygt 300 yngel till över 600 yngel.

I Huddinge bygger 18 skolklasser sex risvasar i sjöar i kommunens naturreservat.

- Risvasen är en pusselbit för att återfå en balans i ekosystemet, säger Victor Sandberg.

Isen knakar till när eleverna i klass 3B drar ut granar fram till den plats på isen där de lägger dem på hög. Ingen tycks oroad av det knakande ljudet, Victor har precis gett eleverna en lektion i iskunskap och kontrollerat att isen är 10 centimeter tjock och därmed säker att gå på. Alla elever har på sig isdubbar och vet nu att de inte får gå ut ensamma på isen utan sällskap av en vuxen med kastlina.

- Det är inte alla som har varit ute på naturis tidigare. Oftast har ingen heller berättat för barnen hur sjöarna mår i deras närområde, att de har ett helt ekosystem under ytan.

- Risvasen är en perfekt uppväxtplats för abborrar. Där är det tryggt och det finns mat när ynglen blir hungriga. I maj är det fullt med abborre i risvasen, då ses vi igen och ser en film som visar hur mycket djurliv det har blivit, säger Victor Sandberg.


Fakta: Vad är en risvase?

En risvase är en samling av granar eller grenar som buntas ihop och sänks i sjöar för att skapa en lekmiljö för fiskar, och för att ge fiskens yngel en skyddad uppväxtmiljö. Det ihopbuntade riset förses med sänken. Risvasar gynnar leken för abborre, gädda och gös. Att sänka risvasar kräver vattenägarens tillstånd och det är viktigt att inte lägga dem där de kan störa eventuell båttrafik.

Under 2018 satsar Sportfiskarna på fiskevård på skoltid genom det nya läro- och upplevelsekonceptet Skolbäcken. I fyra regioner runt om i Sverige tar förbundets ungdomsansvariga ut skolbarn till vatten där de får uppleva naturen på nära håll.     (Källa: Sportfiskarna)

  Share