Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 8, 23 februari 2018
Miljöpartiet som kulturens stöttepelare
Konst och kultur är oerhört centralt för att vi människor ska må bra. Utan böckerna vi läser, musiken vi hör, filmerna och skådespelen vi ser, vore tillvaron tämligen torftig. Det är de som väcker och rör om våra känslor, som ger oss insikter om oss själva, varandra och världen.
Därför är det ett stort politiskt framsteg för Miljöpartiet att årets kulturbudget är den starkaste kulturbudgeten i Sverige någonsin, både sett till omfattningen och till kulturbudgetens andel av statsbudgeten.
Vissa menar att det är små skillnader mellan partierna inom kulturpolitiken. Det är inte sant. Jämför vi de ambitionsnivåer som kommer till uttryck i partiernas olika budgetförslag kan vi konstatera att den rödgröna regeringens kulturbudget för 2018 omfattar 15,9 miljarder kronor. Från det vill Moderaterna skära hela 1,2 miljarder! Det är få, om ens några, områden där de procentuella skillnaderna är så stora.
Miljöpartiets kulturpolitik har tre huvudsakliga inriktningar.
-
Den första handlar om att ge alla människor tillgång till kultur. Oavsett var du bor i landet, oavsett ekonomisk situation och oavsett funktionsvariationer. Beträffande det sistnämnda ställs nu olika tillgänglighetskrav från Kulturrådet i all bidragsgivning till institutionerna, vilket är mycket efterlängtat.
Den största tillgänglighetsreformen rent ekonomiskt är dock de 275 miljoner som nu på olika sätt riktas till landets bibliotek. Under alliansens regeringsår lades så mycket som var tionde biblioteksfilial i landet ner. En mycket dyster utveckling.
Biblioteken är så viktiga för att stimulera till läsande; från de små barnen som kan botanisera bland bilderböckerna och hitta sina favoriter till ungdomarna i slukaråldern som kan plöja hyllmeter efter hyllmeter. Och förstås vi vuxna som kan hitta de böcker vi vill läsa.
Biblioteken är samtidigt ofta nav i det lokala kulturlivet; för allt från sagostunder för de minsta till författarkvällar och föreläsningar. Det statliga stödet till biblioteken fördelas inom tre anslag. Den största delen handlar om att bygga ut öppettider och stärka tillgången till bibliotek.
De övriga två innebär riktade insatser för att stimulera läsande samt att stärka bibliotekens arbete med ökad digital kompetens och källkritik, vilket funnits med som ett förslag i delbetänkandet om nationell biblioteksstrategi.
-
Den andra inriktningen handlar om att ge konstnärer rimliga förutsättningar. Kulturarbetare måste precis som alla andra kunna leva på sitt arbete. Kulturbudgeten har en förstärkning på 115 miljoner för att just stärka konstnärernas situation.
En stor del handlar om direkta konstnärsstipendier; men här finns också riktade anslag för inköp av offentlig konst och ökat stöd till kulturtidskrifter. Men det är inte bara via statsbudgeten vi säkerställer en finansiering för konstnärer.
Regeringen går nu också fram med en förstärkt följerätt; alltså ersättning till konstnärer vid andrahandsförsäljning av konst, vilket ska finansieras av konstköparen.
-
Det tredje området handlar om att ge alla människor förutsättningar att under hela livet utveckla sin kreativa, skapande, sida. Vi fortsätter att rikta statsbidrag till den kommunala musik- och kulturskolan, något som inga tidigare regeringar gjort. Vi arbetar vidare för ett återinförande av estetiska ämnen på alla nationella gymnasieprogram hösten 2019 och ökar anslagen till studieförbund och folkhögskolor. Ytterligare 5 000 folkhögskoleplatser finansieras 2018.
Konstnärliga uttryck är inte strössel i tillvaron, utan vägar till att förstå världen. Och är det något vi behöver mer av i dessa dagar är det ökade insikter om oss själva och varandra.
Den torftiga epok för kulturen som åtta år av allianspolitik medförde har nu vänt. Men om konsten och kulturen ska kunna fortsätta att växa och ta plats i samhället är det en förutsättning att Miljöpartiet finns kvar i regering även efter höstens val.
Niclas Malmberg ?riksdagsledamot och kulturpolitiskt talesperson (MP)
Share
|