Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 6, 9 februari 2018
Avfallet - kärnkraftens problem
Radioaktivt kärnavfall är ett av kärnkraftens flera problem. Nyligen kom beskedet från Mark- och miljödomstolen att SKBs ansökan om ett slutförvar inte bedöms leva upp till miljöbalkens krav. Ansökan lämnades in 2011 och det har sedan dess varit en omfattande rättsprocess somlandade i bedömningen att det finns stora, kvarstående osäkerheter kring metoden att förvara kärnavfallet i kopparkapslar.
Kärnavfallet måste hållas avskilt från människor i 100 000 år. Det är svårt att ta in sådana tidsperspektiv. Som jämförelse kan sägas att de första människorna vandrade ut från Afrikas kontinent för cirka 80 000 år sedan. Det finns inget annat vi som mänsklig civilisation gör som kommer lämna avtryck under så lång tid.
Lise Nordin. (Foto: Miljöpartiet de gröna)
Miljöpartiet grundades ur folk-rörelsen mot kärnkraft. Vi ansåg då och anser nu att kärnkraft som energislag inte har en framtid. I stället ska vi ha 100 procent förnybar energi. Även vi som vill avveckla kärnkraften har förstås ett moraliskt ansvar inför kommande generationer att finna en lösning på det kärnavfall som skapats under vår levnadstid. Men en lösning får inte hastas fram. Det vore inte ansvarigt. Jag välkomnar därför Mark- och miljödomstolens beslut att det behövs bättre underlag.
Att finna en lösning för kärnavfallet har varit ett lagstadgat villkor för kärnkraftsindustrin sedan den byggdes. När flera reaktorer nu stängs ner aktualiseras frågan förstås ytterligare. Miljöpartiet gick till val 2014 på att flera reaktorer ska stängas under mandatperioden. Efter beslut om höjda säkerhetskrav, mer än dubblerad kärnavfallsavgift och satsningar på förnybar energi och energieffektivisering kan vi nu konstatera att två reaktorer har stängt ner för gott; Oskarshamn 1 och 2. Vattenfall har beslutat att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 och vi väntar på exakt datum, men senast år 2020. Det innebär beslut om fyra stängda reaktorer och ett stort steg närmare målet om 100 procent förnybar energi.
Det är uppenbart en smartare väg att nå avvecklad kärnkraft och ett helt förnybart elsystem att använda verktygen på energimarknaden, än att återinföra den så kallade avvecklingslagen. En sådan lagstiftning fanns när Barsebäck stängdes ner men till priset av att staten tvingades betala stora skadestånd.
År2017 var det sista året då skattebetalarna via statsbudgeten finansierade stora utbetalningar till de tidigare ägarna av Barsebäck. Totalt hundratals miljoner. Jag är glad att den budgetposten äntligen är borta. Det är inte folket som ska betala för stängning av farlig kärnkraft.
Det finns fortfarande några, bland annat Vänsterpartiet, som anser att kärnkraften ska ges ett juridiskt stoppdatum men de svarar inte på vem som ska betala för det. För att åstadkomma verklig förändring behövs både en vision och en klok strategi för att nå dit. Miljöpartiet har nu levererat en kärnkraftsavveckling i högre takt än vårt valmanifest.
Sveriges mål är nu att ha 100 procent förnybar elproduktion senast år 2040. För att nå målet måste kärnkraft och fossil energi fasas ut. Fem partier har nu enats om detta långsiktiga mål i den så kallade Energikommissionen, även Moderaterna och Kristdemokraterna som länge kämpat emot.
Detta är en grön seger. Miljöpartiet arbetar för att 100 procent förnybart uppnås långt tidigare och tror det är möjligt senast år 2030. Förutom detta viktiga mål finns också en plan som innehåller stora satsningar på förnybar energi och energieffektivisering. Viktigt är också att skadeståndsansvaret för kärnkraften vid en olycka ska höjas.
Dessa beslut är planerade att klubbas i riksdagen under våren. Nu tas vi steg för steg mot ett mer säkert och miljövänligt energisystem där kärnkraften ersätts med förnybar energi från skog, vind, vatten och sol.