Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 27 oktober 2017 Klimatet kan klaras Teknikutvecklingen är oerhört snabb vad gäller miljön. Det som för några år sedan sågs som orimligt är nu möjligt, om det beror på tekniken. Utsläppen av växthusgaser från fossilbränslen kan halveras vart tionde år. Då kan vi nå vad som krävs i Paris-avtalet för att hålla temperaturhöjningen på jorden under två grader, skriver Johan Rockström i Dagens Industri. Däremot klarar vi nog inte en och halv grad. Mängden förnybar energi fördubblas vart femte år. Nu står den för 2,8 procent av världens energiförsörjning, men med den ökningstakten kan kolet slås ut på 2030-talet, oljan på 2040-talet och vi kan få en fossilfri värld till 2050. De förnybara bränslena står i dag för en femtedel, men enligt Energinämnden fördubblas mängden vart femte år likaså där. Då skulle Sverige kunna få en fossilfri fordonsflotta 2027 tre år tidigare än miljömålsberedningens mål 2030. I soliga länder kostar solel i dag 25 öre/kilowattimme. Enligt Frauenhoferinstitutet kommer priser för solkraft att halveras till 2025. Kostnaden för vindkraft kommer att halveras till 2030. Trump må försöka rädda kolgruvearbetarnas arbete med subventioner, men kolet kommer ändå inte att kunna konkurrera i pris med den förnybara energin. Samma gäller kärnkraften. Enligt Naturskyddsföreningen subventioneras fossilbränslen i Sverige med 13 miljarder kronor genom olika skatteundantag. Elbilar konkurrerar ut förbränningsmotorbilar i driftskostnad och bekvämlighet. Batterierna har sjunkit i pris. En räckvidd på 100 mil är inom räckhåll. Toshiba meddelar att ett batteri som kan laddas för 32 mils körning på sex minuter utvecklas. Industrin har stora möjligheter att minska sina växthusgasutsläpp. SSAB:s masugnar står för en tiondel av industrins koldioxidutsläpp. De kan helt försvinna genom att ersätta kolet med vätgas för reduktion av malmens järnoxid till järn. En pilotanläggning ska stå klar 2024. Infrastrukturen är energikrävande. Bygget av en väg kan ge hälften av de utsläpp som sedan trafiken på den kommer att orsaka. En dubbelspårig järnväg har samma kapacitet som tolv motorvägsfiler och bara bråkdelen av energiförbrukningen för trafiken, och den är redan eldriven. Ändå satsas det inte i långtidsplanen för infrastruktur på att bygga om Sverige för järnväg. Det som inte heller förändrats ?är hur vi odlar marken eller skördar skogen. Det ger utsläpp som kan göra klimaträddningen om intet. Vi är så nära klimattaket ?att vi kan få okontrollerbara ?kedjeeffekter genom utsläpp av metan från upptinad permafrost eller från frusen metan i havet. Genom konstgödselbruket förbrukas jordens mullhalt och stora mängder koldioxid släpps ut. Med ökad torka och ökenspridning förbränns också mull. Med ekologiskt jordbruk kan mullen återbildas. Med styrd betesdrift kunde torrmarkerna åter bli fruktbara och binda kol. Med kalhyggesskogsbruk når vi bara 50 procent av markens möjliga kolbindning. Med kontinuitetsskogsbruk är marken alltid täckt och tillväxten lika stor men överskottet till skogsägaren det dubbla. Det är inte tekniken som hindrar oss att klara klimatet. Det är gamla strukturer och att vi i vår markanvändning inte arbetar med naturen - utan mot den. |