Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 10 mars 2017 Vad händer med "äldremiljarderna"? Det var i juni 2015 som regeringen beslutade om en tillfällig satsning på personal inom äldreomsorgen. Kommunerna får dela på sju miljarder kronor under åren 2015-2018 för att anställa mer personal i hemtjänsten och särskilda boenden, en satsning som motsvarar drygt 5000 nya anställda undersköterskor. Satsningen var en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Den första satsningen, en "äldremiljard", gjordes 2015. Men det handlade inte om en miljard i budgetförstärkning, 940 miljoner togs från den gamla budgeten och omfördelades till personalkostnader. Därmed blev det ingen nationell demensplan, det blev inget måltidslyft för våra äldre, det blev ingen äldreboendegaranti, det blev ingen kompetenssatsning som är så viktig för äldrevårdens personal och chefer. Som en politiker utryckte det. Nu ska två "äldremiljarder" fördelas för 2017. Eller kanske än en gång delvis omfördelas från andra verksamheter inom äldreomsorgen. I vilken utsträckning kommer dessa miljarder äldreomsorgen i landet till del? Norrköpings Tidningar skrev om Norrköpings kommun som avser att sänka kompetenskraven för hemtjänsten. Nuvarande krav på att anställda inom hemtjänsten ska ha minst undersköterskeutbildning till att endast 65 procent ska behöva ha det när privatiseringen startar i slutet av 2017. I Norrköpings kommun, som nu också ska upphandla driften av två äldreboenden, har kravet på utbildade undersköterskor sänkts från 100 till 80 procent.Förstärkningen av äldreomsorgen skulle gå till fler anställda inom äldreomsorgen. Det är en verksamhet med låg lön, stress, svagt inflytande och höga sjukskrivningstal. I Östersunds kommun är knappt sex procent av de som arbetar med avfall och återvinning sjukskrivna. I Östersunds hemtjänst är sjukfrånvaron nästan dubbelt så hög. Renhållningsarbetarna arbetar dagtid. De kan själva styra arbetsdagen och schemat är lagt för att arbetsuppgifterna ska hinnas med under dagen. Hemtjänstpersonalen arbetar dygnet runt. Deras schema är uppstyckat ner till sista minuten och arbetsuppgifterna är ofta fler än det går att hinna med. Eftersom allt fler äldre ska vårdas hemma allt längre sliter det på personalen. Stress, tidspress, personalbrist, många sjukskrivningar och försämrad framtida pension blir resultatet. Utan frisk personal ingen bra äldreomsorg. Några väl motiverade frågor i TV-programmet "Hemtjänsten nu och i framtiden". "Om bara några år, 2023, behövs 100000 personer, ungefär som Umeås storlek, nyanställas inom äldreomsorgen. Hur ska ni klara det? I Sverige 2016, kommer omkring 5000 personer att gå ut vårdutbildning. Det är inte så många. Om man tänker det gånger 7 så blir det 35000. Och många av dem kommer inte att hamna inom äldreomsorgen. Sen ska man tänka på att 25 procent inom den kommunala äldreomsorgen slutar varje år. Så även om ni skulle lyckas få de 100000 personerna till 2023, så skulle ni redan 2024 behöva hitta 25000 till." Under senhösten framkom att en fjärdedel av alla äldre i Sverige kan vara undernärda och nästan häften kan vara i riskzonen. De undernärda är äldre personer på äldreboenden eller med hemtjänst. Alltså människor i samhällets skyddsnät. Gabriel Wikström, folkhälso- och sjukvårdsminister, blev upprörd när han fick höra att äldre är undernärda. Han lovade åter de två miljarderna till äldreomsorgen för 2017. Hur använder kommunerna de pengar de kan ansöka om ur "äldremiljarderna"? En återrapportering om hur pengarna har använts bör ske. Kommunerna bör redovisa hur peng-?arna har använts. |