Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 46, 18 november 2016
Globala protester mot Dakota Access Pipeline
Fredagen den 11 november skedde globala protester mot olika banker och fondinrättningar som har pumpat in hundratals miljarder i den omstridda oljeledningen Dakota Access Pipeline. I Sverige ägde demonstrationen rum utanför Nordeas huvudkontor.
Demonstranterna nynnar en sorts hymn till urfolk världen över. (Foto: Alexandra Lundberg)
Ett femtiotal demonstranter har samlats utanför Nordeas huvudkontor på Hamngatan i Stockholm under den sena fredagseftermiddagen. Anledningen är att svenska storbanker har investerat hundratals miljoner kronor i företagen som står bakom den kontroversiella oljeledningen Dakota Access Pipeline. Bedrägliga ord om hållbara och ansvarsfulla investeringar på samtliga bankers hemsidor klingar falskt. Och värst är halvstatliga Nordea med 359 miljoner kronor.
Det är en färgglad skara som slutit upp med kort varsel. Flera bär samiska plagg. En del har fjärdrar i håret. Ovanligt många barn är med. Plakat med ord som "I Stand with Standing Rock", "Jordens vatten - allas vatten" hålls upp i luften. Demonstranterna skanderar slagord men nynnar mest i någon sorts hymn till urfolk världen över. En nåjdtrumma - goavddis på nordsamiska, gievrie på sydsamiska - slår taktiska och ödesmättade slag. Evert Taubes naturhyllning i visan Änglamark går som ett omkväde. Mimi Märak jojkar. Nordea-personalen springer oroligt ut och in från kontoret. De säger att de ska kalla på polisen.
Den största norska banken DNB - Nordeas motsvarighet i Norge som också investerat stort i projektet, upp till tio procent av den sammanlagda finansieringen - har sagt sig villiga att omvärdera sin investering då den omstridda oljeledningen så flagrant bryter mot de amerikanska urfolkens rättigheter, som Miljömagasinet skrivit om tidigare.
- DNB ser med oro på hur situationen kring oljeledningen i North Dakota utvecklats. Banken kommer därför ta initiativ och använda sin ståndpunkt för att åstadkomma en mer konstruktiv process för att finna en lösning på konflikten. Om dessa initiativ inte ger eftergiftspolitik svar och resultat, kommer DNB att överväga sitt deltagande i finansieringen av projektet, kommenterar banken i ett uttalande.
Hyser tvivel inför projekt
Detta som en följd av att den största investeraren Citigroup i ansedda The New York Times - som i och för sig fått sig en törn efter att ha utropat Hillary Clinton till segrare i presidentvalet i förra veckan - deklarerat att även den hyser tvivel inför projektet som leds av Dallas-baserade Energy Transfer Partners. Dock har varken DNB eller Citigroup ännu klart och tydligt sagt att de kommer dra tillbaka sin finansiering till projektet. Megabanken Citigroup spelar en huvudroll både som direkt finansiär av och som indirekt lån-givare till projektet.
På Nordeas Facebooksida har en mängd upprörda kunder kraftigt ifrågasatt Nordeas investering. (Foto: Alexandra Lundberg)
- Citibanks ledande roll i finansieringen av oljeledningen gör den delaktig i grova kränkningar av ursprungsfolk och dess mänskliga rättigheter, säger Lindsey Allen från The Rainforest Action Network till nyhetsprogrammet Democracy Now!
Människor runtom i världen har upprörts över hur USA:s "First Nations" behandlas och bett FN övertyga USA att stoppa bygget. Det ser utsiktslöst ut med Donald Trump som president. Han har i en rad uttalanden under valkampanjen sagt sig vara för utökad fossilutvinning och mot minoriteters rättigheter, urfolk eller inte. En militariserad polis har skjutit både tårgas, gummi- och bönpåsekulor mot "vattenbeskyddarna". Journalister och kändisar som varit på plats har fängslats.
"Jag står upp för The Great Sioux Nations rätt att skydda sitt vatten och landområde", skriver den alltmer politiske skådespelaren och klimataktivisten Leonardo DiCaprio i en tweed.
Ursprungsfolk överkörda
Institutet Fair Finance Guide har granskat de svenska bankernas investeringar i oljeledningen som ska gå över Sioux-folkets mark, vilket hotar deras hävdvunna dricksvatten och land. Vid Standing Rock i North Dakota har människor, mest ursprungsfolk, tältat sedan i augusti för att försöka stoppa oljeledningen och skydda sitt vatten.
- Det här är ett tydligt exempel där ursprungsfolk blir överkörda av företagsintressen trots att de har rätt till sin mark. Här har svenska banker ett ansvar som ägare och finansiärer att ställa krav på företagen för att försöka påverka situationen, säger Jakob König, talesperson för Fair Finance Guide, till Super-miljöbloggen.
Nordea skriver på sin hemsida: "I flödet på Nordeas Facebooksida har en mängd upprörda kunder kraftigt ifrågasatt Nordeas investering. I en kort kommentar skriver Nordea att banken ska "besöka platsen och prata med relevanta intressenter för att skaffa (oss) information och agera utifrån den".
Rent vatten en rättighet
Räcker det vaga löftet? Det tycker inte demonstranterna som tålmodigt står kvar i snödrivorna som täcker trottoaren utanför huvudkontoret efter att den tidiga vintern dragit in över hela Nordeuropa.
Till slut dyker en polispiket upp och efter lite förhandlande drar sig gruppen sakta bort mot Kungsträdgårdens skridskobana för att avsluta sin protest där. Till tonerna av isbanans diskorytmer fortsätter de tunga trumslagen och allsången. Efter ett avslutande gruppfoto ställer sig deltagarna i en vid ring för att söka visualisera en värld där urfolks rättigheter respekteras och där rent vatten är en mänsklig rättighet.
Fakta om investeringar
Svenska bankers investeringar i Dakota Access Pipeline, värderad till cirka 349 miljarder kronor:
Nordea: 359 miljoner kronor
Swedbank: 39 miljoner kronor
Länsförsäkringar: 31 miljoner kronor
Skandia: 23 miljoner kronor
Handelsbanken: 22 miljoner kronor
Danske Bank: 11 miljoner kronor
Skandinaviska ensklida banken, SEB: 100 000 kronor
Fonderna som placerar i företagen bakom Dakota Access Pipeline:
Nordea 1
Global High Yield Bond Fund
International High Yield Bond Finance - USD Hedged
North American High Yield Bond Fund
Unconstrained Bond Finance - USD Hedged
U.S. Corporate Bond Fund
U.S. High Yield Bond Fund
U.S. Core Plus Bond Fund
Nordea Företagslån Plus
Nordea U.S. Equity Market Fund
Källa: Fair Finance Guide, http://fairfinanceguide.se