Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 4 mas 2016 Ny kärnkraft illa för klimatet I klimatdebatten förekommer regelbundet påståenden om att kärnkraften är koldioxidfri. Det är fel. I själva verket finns det ingen koldioxidfri elproduktion om man, som sig bör, bedömer den ur ett livscykelperspektiv. Kärnkraften släpper ur ett sådant perspektiv ut betydligt mer koldioxid än vad förnybar energi gör. Detta har studerats vid Stanford-universitetet av professor Mark Jacobson med flera och redovisats i en vetenskaplig rapport, Energy&Environmental Science, 2009,2. Där framgår att kärnkraft orsakar utsläpp av cirka 125 gram CO2/kWh (kilowattimmar), 25 gånger (ggr) mer än vindkraft och 5 ggr mer än modern solel. Stanford är det universitet som levererat flest nobelpristagare i Fysik. Kärnkraft 60 gånger dyrare.Ännu oförmånligare blir kärnkraften om man räknar på koldioxidutsläpp per investerad krona, eftersom kärnkraft är mycket dyrare än förnybar energi. Samstämmiga uppgifter från England, Frankrike och Finland visar att ny kärnkraft kostar minst 1 krona/kWh att producera. Ny vindkraft är i dag det billigaste alternativet. I Sverige kan man bygga ny vindkraft för cirka 40 öre/kWh. Om man utgår från Stanford-rapporten blir ny kärnkraft cirka 60 gånger dyrare per reducerad ton koldioxid än vindkraft. Det går också mycket fortare att bygga ut förnybar energi än kärnkraft. Olkiluotos nya reaktor skulle invigts i april 2009 men det dröjer ännu länge innan den är i kommersiell drift. Nyligen beslutade franska EDF att skjuta upp investeringarna i den planerade kärnkraftsreaktorn vid Hinckley Point i England i minst tre år på grund av dålig ekonomi. Merkostnaden, jämfört med hållbara alternativ, för en ny reaktor på 1400 MW och en tillgänglighet på 85 % under 40 år blir minst 300 miljarder. Nuon-affären framstår vid jämförelse då som ett veritabelt klipp! Förnybar energi räcker. Det påstås ibland också att förnybar energi inte räcker till, vi måste ha mer kärnkraft. Men förnybar energi räcker mer än väl för att försörja världen med energi i framtiden. Som exempel kan nämnas att en norsk statlig utredning visat att enbart norsk vindkraft kan producera 3 gånger mer el än vad hela Europa nu använder. Teknik för elenergilagring finns redan och rasar nu i pris liksom styrningen av elanvändningen. Elenergilagring är för övrigt inte ett problem i Sverige tack vare vår stora andel lättreglerad vattenkraft. Generation IV-reaktorer - kejsarens nya kläder. Det pågår nu en kampanj för att Sverige ska satsa på forskning och utveckling av de så kallade Generation IV-reaktorerna, det vill säga reaktorer som har plutonium som bränsle. Det handlar om forskningspengar för miljardbelopp. I över 60 år har det forskats för över 800 miljarder kronor för att utveckla sådana så kallade bridreaktorer utan att man kunnat visa upp en enda kommersiell reaktor. Även om bridreaktorn skulle fås att tekniskt fungera säkert blir den väsentligt dyrare än kärnkraft från dagens generation 3-reaktorer, det vill säga totalt oekonomisk. Bridreaktorn producerar också radioaktivt avfall, om än mindre än dagens reaktorer. Men att hantera radioaktivt avfall med bridreaktorer är sannolikt det dyraste alternativet. Det värsta med sådana reaktorer är dock att en omfattande plutoniumhantering skulle bli den bästa julklapp som terrorister kan tänka sig. 5-6 kg (kilogram) plutonium, som i Nagasaki, paketerad med bombteknik i en resväska, skulle räcka till en atombomb som kan utradera en medelstor svensk stad. Det vore oerhört oansvarigt att i terrorismens tidevarv bjuda på denna möjlighet. En beräkning i Japan tyder dessutom på att avvecklingen av fiaskot med bridreaktorn i Monju kommer att kosta 200-300 miljarder. Är Sverige berett att ta sådana avvecklingskostnader om den begärda forskningen och utvecklingen av bridreaktorer, som med största sannolikhet blir lika resultatlös som i USA, England,Tyskland, Frankrike och Japan, måste avbrytas? |