Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 6, 12 februari 2016
Fiskhjärnor kan skadas av plast
Enorma mängder plast cirkulerar i världshaven. Ny forskning visar att fiskars hjärnor skadas om de får plast i sig men hur detta på lång sikt påverkar människor är fortfarande oklart.
Zebrafisk är en fiskart i familjen karpfiskar. I naturen förekommer arten främst i Bangladesh, Burma, Indien, Nepal och Pakistan. (Foto: kamujp / Flickr CC BY-SA 2.0)
Det finns mycket plast i världshaven och den kan ansamlas i fiskar. Forskning visar att fiskarna kan få hjärnskador om de får den i sig. Forskningsstudien genomfördes av forskare vid Lunds Universitet.
Undersökningen gick ut på att ta reda på hur fiskarna mådde efter att de matats med plankton som innehöll nanopartiklar av plast. Resultaten visade att de fiskar som fått i sig plastpartiklarna fick svampigare och mer vattenfyllda hjärnor än de som fick äta vanlig mat. De stod stilla och tog längre tid på sig att äta planktonen. De skilde sig också från referensfiskarna genom att inte heller utforska akvariet på samma sätt.
Bra metoder att mäta
I haven bryts plast ned till nanopartiklar av solljus och vågrörelser. Plastartiklar innehåller ofta också andra giftiga ämnen som mjukgörare och färgämnen. Plasten kan dessutom dra till sig gifter som bekämpningsmedel och olika industriella kemikalier som redan finns i haven. Hur det påverkar människor som äter fisk som innehåller dessa partiklar är fortfarande oklart säger forskarna.
Men fiskar är ryggradsdjur - därför har de har i princip samma sorts hjärna som vi människor fast mindre och primitivare. Numera finns det så bra metoder att mäta inne i hjärnan att det vid undersökningar går att se att fiskar reagerar på samma sätt som råttor, hundar och människor visar tidigare forskning från Oxford Universitet i Storbrittannien.
Zebrafiskar är lika oss
Forskning om hur plast i fisk påverkar människan pågår vid Örebro universitet sedan i höstas. Universitetet har fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen och startat ett samarbete med partners från nio länder för att undersöka det. Projektet går ut på att ta reda på vilken sorts plast som är att föredra av miljö- och hälsoskäl. I undersökningen gäller det att få information om vad som händer om en fisk har ätit plast. Kommer gifterna sitta kvar på plasten och följa med ut den naturliga vägen? Eller släpper gifterna från plasten och tas upp av fisken?
Modellorganismen i Örebro är zebrafiskar eftersom de är en bra indikator för effekter i sjöar och hav. Zebrafiskar är även på många sätt lika människor. Till exempel så har 70 procent av de mänskliga generna en tydlig motsvarighet i zebrafiskarnas arvsmassa. Det kan ge oss information om hur vi människor kan påverkas av plastpartiklar och de gifter som kan binda till dessa partiklar.