Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 3, 22 januari 2016 Fred kräver långsiktighet Det kan ses som förlåtligt att regeringen agerat desperat när det gäller en flyktingsituation, där problemnivåerna för Sverige närmat sig flyktingarnas egna. Men det är oförlåtligt att regeringen redan skurit ner det internationella biståndet, långsiktigt fattigdomsbekämpande, med omkring en tredjedel, och synes beredd att kapa ytterligare lika mycket. Biståndspengarna används i stället i Sverige, för att finansiera investering i den egna framtida arbetsmarknaden. Flyktingarna är ju ett värdefullt arbetstillskott för Sverige, om man inte försummar att ta dem tillvara. I konflikt efter konflikt visar världen nu en enögd yra för militära "lösningar", snabba hugg. Sådana satsningar blir värdelösa om där inte samtidigt och långsiktigt genomförs en civil uppbyggnad. Diktatorer i Irak, Afghanistan och Libyen har krigats ner, men var finns plan B, uppbyggnaden? Förr visste medborgarna där, att de kunde bli mördade av diktatorn för flera saker. Nu kan de mördas av vem som helst, var som helst, för vad som helst. Också vi svenskar har avtrubbats, delvis under inflytande av vapen-lobbyn, som avgående presidenten Eisenhower varnade för 1960, och benämnde "militärindustriella komplexet". Sverige skickade Jas-plan till Libyen, "freds- och ordnings-bevarande" trupper till Afghanistan, vilka omvandlats till stridande förband under USA och Nato. Nu ger Sverige militär utbildning i Syrienkriget. Civil uppbyggnad och humanitära insatser är nästan totalt frånvarande. Frivilligorganisationer gör fantastiska insatser, men med otillräckliga resurser. Västs inpumpade vapen i Libyenkriget förpestar ner till Nigeria. Syrienkriget började med en klimatstörning där miljoner får, getter och kor dog, varefter en halv miljon utblottade bönder överlastade städerna. Flykt- och krigsorsakerna är fattigdom, klyftor, utsugning, ohälsa, okunskap, miljö- och klimatstörningar. Dessa kan bara byggas bort genom långsiktigt, långsamt, massivt fredligt uppbyggande. Antalet flyktingar visar nu, att världens bistånd till de fattiga hittills fått på tok för små resurser. Målet en procent av de rikare ländernas BNP till u-bistånd, har inte räckt. Det uppfylls inte längre av Sverige. I Miljöpartiets partiprogram har man krävt två procent, men deras regeringsledamöter synes beredda att halvera det som varit. Det är alltid de fattigaste som får ta stöten vid offentliga nedskärningar, både inom och utanför Sverige. Flyktingarna består till stor del av välutbildade, initiativkraftiga och unga, med många arbetsår kvar innan pensionen. För sina tidigare länder innebär deras flykt en enorm utarmning av framtiden, förlorad dyrbar utbildning, en "brain drain". Detta hål måste världen kompensera genom mer pengar till fattigdomsbekämpning och för att bekämpa utsugning och brist på mänskliga rättigheter. En våldstroende extremism är Daesh. Låt oss sluta använda deras fräcka propaganda-kuppnamn på svenska, förkortningen IS. Terroristerna uppfyller varken rimliga krav på att vara islamiska eller en stat. Beteckningar på svenska skuldbelägger och förolämpar minst 99 procent av Sveriges muslimer. Ett arabiskt ordspråk lyder: När du anklagande pekar finger mot någon, betänk då varför tre fing- rar pekar tillbaka på dig. Vad gör vi mot USA-regimens dagliga mördande med drönare i Somalia, Jemen, Pakistan - utan krigsförklaring? Hur trycka på USA att erkänna Internationella domstolens rätt att åtala deras krigsförbrytare, inte bara afrikanska och jugoslaviska? På "frihetens och demokratins sida" finner vi ett Nato, som fortfarande centralt bygger på atomvapen, till och med förbehåller sig "rätten" att använda dem först. Har de fem Nato-bejakande partierna och allt fler Nato-yra svenskar förstått detta? Finns det en mer våldstroende extremism än Nato:s planetära självmordsbomb-planering? Första gången klimatforskarna agerade, för årtionden sedan, var genom varningen om att redan sprängning av bara två procent av världens atomvapen, skulle störta Jorden in i en massdödande vulkanvinter, utan några skördar under flera år. Krig är den snabbaste formen av miljö- och klimatförstöring. Sverige tillhör skamligt, sedan årtionden, de tre länder som exporterar mest vapen per medborgare. Sverige är därmed bland dem som orsakar flest flyktingar och föräldralösa. Sverige har moralisk skyldighet att ta emot flyende. Men vi har också störst möjlighet att lätta världens bördor: genom att sluta med u-stjälpen, vapenexporten, som gör mer skada än vår uhjälp gör nytta. Sverige är inrikes demokratiskt men, genom till exempel vapenhandeln, utrikes diktatoriskt. USA är en inrikes formell demokrati men, genom trupper, vapenspridning och drönarmord, en utrikes diktatur. Har fredliga medel uttömts? Nej, var finns bojkotterna av dem som finansierar Daesh genom att köpa olja av dem, eller låter deras krigare passera sina gränser? Tvärtom fick Turkiet av EU 30 miljarder kronor, för att tidigt hindra och göra livet surt för flyktingarna, så vi slipper hålla i skaftet. Var finns skarpa påtryckningar av "västvänliga" staters skurkhandlingar? Såsom Saudiarabiens krig i Jemen. Skär bort svenska vapenexporten! Bidra i stället med freds- och jämlikhets-teknologi. Starta en statlig institution för utvecklande och tillverkning av bybefriande teknik: solkokare, cykelbussar, bränna sandtegel med sol-linser. Öka u-biståndet till två procent av BNP. |