Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 4, 29 januari 2016
Dammbyggen - den geopolitiska aspekten
Flera personer omkom när två dammar med befarat giftigt, rött lervatten brast den 5 november i Brasilien. Och i Tigrisdalen i Turkiet pågår ett dammbygge sedan många år tillbaka.
Brottet vid järnmalmsgruvan i staden Mariana, där dammen brast, förorsakade en giftig lermassa på 60 miljoner kubikmeter tungmetaller som arsenik, bly och kvicksilver. (Foto: Senado Federal)
En av världens värsta damm-olyckor ägde rum i Amazonas i Brasilien den 5 november. Brottet vid järnmalmsgruvan i staden Mariana, där dammen brast, har orsakat en giftig lermassa på 60 miljoner kubikmeter tungmetaller som arsenik, bly och kvicksilver. Den har förgiftat hela Rio Doce, som förser tre miljoner människor med färskvatten, och dödat all fisk. Ett naturskyddat område på 900 hektar är täckt av lermassan som nu nått Atlanten.
- Det är Brasiliens värsta miljökatastrof någonsin. Det kommer att ta hundra år att få floden ren igen, säger miljöaktivisten Maria Fonseca.
Ingen förklaring
Tillsammans med andra miljöaktivister demonstrerade hon utanför det brasilianska gruvbolaget Vales huvudkontor i Rio de Janeiro. Hon och hundratals andra smorde in bolagets fasad med lera och krävde svar om orsaken till olyckan. Två veckor efter olyckan hade bolaget fortfarande inte gett någon förklaring.
Brasiliens president Dilma Rousseff - som redan var i blåsväder för den stora korruptionsskandalen kring statliga oljebolaget Petrobras - låtsades länge som om ingenting hänt och besökte inte olycksplatsen förrän en vecka efter att dammen brustit. Då flög hon över området i helikopter. Därefter reste hon vidare med flyg till klimatmötet i Paris.
- Hon har fortfarande inte satt sin fot i leran. Hon är en skam för miljön, säger Maria Fonseca.
Först sent insåg presidenten att det inte gick att fly undan miljökatastrofen och uttalade sig i medierna om att hon skulle se till att floden rensades och att "den skulle bli renare än den var innan".
Hur det nu ska gå till förklarade hon inte. Den brasilianska miljömyndigheten Ibama har agerat tydligare och krävt att gruvbolaget Samarco, som ägs av brasilianska Vale och det brittisk-australiska gruvbolaget BHP Billiton, initialt ska betala 574 miljoner kronor i skadestånd.
Utrotningshotade arter
Miljömyndigheten funderar på att döma bolaget till att betala
ytterligare 574 miljoner kronor i skadestånd och menar att lervällingen tagit död på platser där utrotningshotade sköldpaddor och fåglar lägger sina ägg. Det finns också en risk för att fisken i havet dör när lervällingen når kusten.
- Vi förbereder oss på det värsta, säger Marilene Ramos, chef för miljömyndigheten Ibama.
I staden Baixo Guandu, som också ligger längs floden Doce, kritiserar borgmästaren polisen som ännu inte gripit någon i gruvbolagets
Samarcos ledning.
- Om en medborgare fiskar med båt i floden utan tillstånd så fängslas han. Om han dödar en gnagare så fängslas han. Men om någon utrotar hela faunan i en flod så händer inget, säger Neto Barros, borgmästare i Baixo Guandu.
Vad som också retar upp befolkningen är att Brasiliens största tv-bolag inte ställt gruvbolaget Samarco mot väggen och krävt ett svar om orsakerna till olyckan. Många misstänker att tv-bolagets ljumma rapportering har att göra med att ett av mediebolagets dotterbolag äger 16 procent av gruvbolaget Samarcos aktier.
Tigris flyter förbi staden Hasankeyf, som till stor del kommer att översvämmas när dammen fylls. (Foto: Bertil Videt/Creative Commons)
Prestigebygge
Sedan många år pågår ett dammbygge i en av civilisationsvaggorna kring Tigrisdalen: Hasenkeyf i Kurdistan. Kraftverksdammen Il?su är Turkiets president Recep Tayy?p Erdo?ans eget prestigebygge. Dammen förväntas producera 1200 Megawatt och som mest rymma 10,4 miljarder kubikmeter vatten och beröra 120 kilometer av Tigrisdalen.
Il?su-dammen är i stort redan färdigställd: Fördämningsvallen reser sig flera hundra meter bred och 135 meter hög. Tvångsevakuering av en stor kurdisk befolkning, arkeologiska fyndplatser, mångtusenåriga grottor, bördiga marker och ett känsligt ekosystem kommer att få stryka med.
Förutom att öka Turkiets elproduktion ska den minska republikens beroende av rysk gas och kunna bli ett maktmedel och en påtryckningsfaktor. Och då är vi inne på den geopolitiska konfliktsidan av dammbyggen.
Framtida krig om vattenresurser ser de flesta klimat-, katastrof- och krigsexperter som ett tänkbart framtida scenario. Tänk på torkan som drabbade Syrien för fyra år sedan och som låg bakom mycket av dagens krig. Tänk på den torra regionen kring Jordandalen. Döda havet håller på att torka ut. I dag har Israel i praktiken skurit av Jordandalen från resten av den ockuperade Västbanken, i strid med alla internationella bestämmelser. Effekterna kommer att kännas av i Irak, där flödena minskar genom Turkiets bygge.
Sabotage
Samtidigt utgör dammen ett hett objekt för sabotage och väpnade attacker. I fjol tog IS-salafister över kontrollen av Iraks största vattendamm (3,6 km) norr om Mosul. Det gav dem strategiskt viktig kontroll över tillgången på vatten och elektricitet för ett vidsträckt område. Irakiska myndigheter och militär och kurdiska peshmerga-styrkor som tidigare vaktat den viktiga komponenten i regionens infrastruktur bävade.
I år är dammen återigen under irakisk kontroll. Men eftersatt underhåll och stigande vattennivåer har gjort att den hotar rämna och döda en halv miljon och ställa mer än en miljon hemlösa. Och nu hotar Kurdiska samhällsunionen (KCK), en militant grupp sprungen ur partiet PKK, att likt IS slå till mot dammbygget i sydöstra Turkiet. I ett uttalande säger KCK att dammarna inte syftar till elproduktion utan till att tvångsförflytta människor och att hjälpa den turkiska militären:
"Från och med nu kommer alla dammar och fordon som används i byggnationen att bli mål för våra gerillastyrkor", skriver KCK i uttalandet från juli.
Fullskaligt krig
Sedan 2013 har Turkiska styrkor och PKK i stort iakttagit en vapenvila, men i och med nyvalet och Erdo?ans intensifierade och eskalerade krigföring mot PKK gäller den inte längre, utan nu är det fullskaligt krig som gäller. KCK menar att gruppen visat stort ansvar i att följa villkoren för vapenvilan men hävdar att motparten inte gjort det.
Lägg därtill att Rysslands president Putin nu bröstar upp sig efter nedskjutningen av det ryska stridsplanet vid gränsen mot Syrien den 24 november 2015. Erdo?an uppger att planet har kränkt turkiskt luftrum. Putin hävdar tvärtom. Geopolitik som sagt: När blir Il?su-dammen klar; hur länge får den stå kvar? Hur länge till är Mosul-dammen säker; när rämnar den? Blir Amazonas-området sig likt efter att Mariana-dammen brustit; vill Brasilien bygga fler efter det?