Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 2 oktober 2015
Miljoner till miljö i budgeten
I den nya budgeten vill regeringen satsa på klimatet. Investeringar ska göras inom fyra områden: förnybar energi, fossilfria resor, internationella insatser, samt en satsning som kallas hela Sverige är med. Detta handlar om ansvar på hemmaplan.
Regeringen vill satsa på fler laddstolpar för elbilar. Målet är en fossilfri fordonsflotta år 2030. (Foto: Mtaylor848 / CC-BY-SA 4.0)
Strax efter att den rödgröna regeringen lagt fram 2016 års budget och regeringsförklaring twittrade miljö- och vice statsminister Åsa Romson: "Lång rad av klimatinvesteringar i budgeten idag, 4,5 nya miljarder som tillsammans med det pågående gör stor skillnad i Sverige och världen!"
Även Vänsterpartiet, som inte bjöds in att bilda regering 2014, ställer sig relativt positivt till delar av budgeten.
- Det var en regeringsförklaring med många löften om en ambitiösare miljöpolitik och ökad rättvisa. Det är mycket positivt. Jag hörde inte heller Stefan Löfven nämna ordet tillväxt som ett självändamål en enda gång. Det var också bra, säger Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm till Miljömagasinet.
Fyra huvudområden
Den långa raden av klimatinvesteringar består huvudsakligen av fyra områden: förnybar energi, fossilfria resor, internationella insatser och hela Sverige är med. Det sistnämnda betyder enligt ett pressmeddelande: "Att ta ansvar på hemmaplan är att visa globalt ledarskap. Investeringarna i miljöteknik ökar med 62 miljoner kronor för att miljö- och klimatteknikföretag ska kunna växa." Men även om hela Sverige berörs saknas något om nedväxt; minskad konsumtion och den genomsnittliga svenskens slit-och-släng-mentalitet.
- Det var en besvikelse att Stefan Löfven inte med ett ord nämnde det ohållbara i vår konsumtion, och att det krävs åtgärder där. De är ju våra konsumtionsrelaterade utsläpp som i dagsläget växer snabbast och det är inte hållbart att vi i Sverige lever på ett sätt som spär på de globala utsläppen, säger Holm.
I pressmeddelandet berörs även de internationella insatserna. "Klimatutmaningen är global och måste lösas gemensamt", konstaterar regeringen. En halv miljard kronor ska satsas på ökad klimatfinansiering i utvecklingsländer för att därmed skicka en viktig signal inför klimatmötet COP21 i Paris i december. Att stärka det internationella samarbetet ses som särskilt viktigt.
Utvecklingsländer
Regeringen föreslår också att de internationella klimatinvesteringar - CDM, som Alliansen redan ingått avtal om - finansieras med 50 miljoner per år de kommande fyra åren. Inom ramen för ordinarie biståndsbudget ska Swedfund ges ett kapitaltillskott ā 400 miljoner för fler klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Det är en het potatis. Många miljöorganisationer anser att Sverige har råd att skjuta till dessa medel utanför biståndsbudgeten.
Eftersnacket kom dock att handla om något annat.
- Löfven inledde regeringsförklaringen ganska känslostarkt med att tala om medmänsklighet och att välkomna de människor som flyr från krig och förtryck. Det kändes i hjärtat. En sak som det pratades om efteråt var det nya målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, säger Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin till Miljömagasinet.
Prioriterar miljöbilar
Beträffande fossilfria resor har Sverige obönhörligen halkat efter. Som Miljömagasinet skrivit om tidigare så ligger andra länder långt före: Norge vad gäller elbilsförsäljning, Nederländerna i förnyelsedriven tågtrafik och Danmark i cykelåtgärder.
Den så kallade cykelmiljarden har inte givit nämnvärd effekt än, men ska enligt regeringen ge det kommande år. Såväl åldran-de tågräls som tågtrafik brottas med stora svårigheter just nu. Och en fossilfri fordonsflotta tycks avlägsen då elbilar och laddhybrider står för en procent av försäljningen.
Men det är en prioriterad fråga: regeringen förlänger förmånsskattesubventionen för miljöanpassade bilar, inför ett nytt stöd för elbussar och stärker supermiljöbilspremien. Miljöskatternas styrande effekt ska överlag öka. Kollektivtrafiken byggs ut och regeringen satsar på upprustning av befintlig järnväg.
- Det kommer att bli en satsning på laddstolpar för elbilar samt extra elbilskoordinering från Energimyndigheten. Det är bra att Löfven lovar att vår fordonsflotta ska bli fossilfri. Men ska detta uppnås till 2030, som är målet, behövs så mycket mer. Inte minst måste stödet till kollektivtrafik och cykling öka kraftigt, menar Jens Holm.
Hundra procent förnybart
Sverige ska alltså på sikt nå hundra procent förnybar energi. Regeringen sätter inget exakt datum för det utan föreslår en förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar.
Det stora intresset för solceller har gjort att tidigare stöd inte räckt på långa vägar. Och efterfrågan bara ökar. Regeringen vill därför öka stödet till 390 miljoner kronor per år mellan 2017-2019. Nästa år satsas 225 miljoner och totalt 1,4 miljarder kronor fram till år 2019.
- Stefan Löfven utlovade att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Det förpliktigar och han borde ha sagt när målet ska uppnås. Är det till 2030 som klimatforskaren Johan Rockström har lagt fram som förslag, fortsätter Jens Holm.
- Det var bra att statsministern så tydligt lyfte upp tåget, på bekostnad av flyg och bilism, samt att stora klimatinvesteringar är att vänta.
Vidare satsas på lagring av egenproducerad el: 25 miljoner nästa år och 50 miljoner kronor per år mellan 2017-2019. Regeringen vill även inrätta ett nationellt forum för smarta elnät för tio miljoner kronor per år under samma tidsperiod. Som regeringen tidigare aviserat investeras en miljard per år på att renovera och energieffektivisera flerbostadshus i områden med socioekonomiska utmaningar.
- Regeringsförklaringen hade stor tyngdpunkt i att vi kan bromsa klimatförändringarna om vi vill och att regeringen vill ta ett klimatkliv. Budgeten som nu presenterats innehåller den historiskt största klimatsatsningen med 4,5 miljarder kronor. säger Lise Nordin.
- Det är exempelvis ett rejält tillskott för installation av solceller, byggande av energisnåla lägenheter, pengar till klimatarbete i kommunerna och 500 miljoner kronor per år till klimatåtgärder i fattiga länder.
Ogillar förbifarten
Men allt är inte guld och gröna skogar på regeringskansliet och miljödepartementet. Något som sticker i ögonen på flera miljöorganisationer och privatpersoner är de mångmiljardprojekt som snart drar i gång i huvudstaden och som anses direkt kontraproduktiva klimatmässigt: Förbifart Stockholm och "Nya Slussen" samt att låta Bromma flygfält vara kvar. Om de ambitiösa miljömålen ska uppnås vore det kanske bättre att inte alls bygga Förbifart Stockholm? Fortfarande finns chansen att stoppa projektet. Men då måste regeringen fatta beslut om detta.
- Jag utgår från att Bromma kommer att avvecklas och ge plats för en levande stadsdel utan buller och med tusentals nya klimatvänliga bostäder. Det vore dessutom helt i linje med den bostadspolitiska satsningen, med ökade klimatambitioner och tanken att tåget ska gynnas så att det blir "snabbare än bilen och billigare än flyget". Vilket statsministern utlovade i regeringsförklaringen, avrundar Jens Holm.