Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 21 augusti 2015
Ojnareskogen på Gotland räddad
En nära tio år lång klimatkamp är snart över. Och allt tycktes hända på en tisdagsförmiddag.
Först trycktes en debattartikel om Ojnareskogen av Miljöpartiets riksdagsledamöter Carl Schlyter och Annika Lillemets. I samma nummer av Dagens nyheter avslöjades att regeringen beslutat skydda Ojnareskogen. Strax därefter satte sig statsminister Stefan Löfven (S) och miljöminister Åsa Romson (MP) i ett krismöte om när och hur beslutet ska offentliggöras.
Aktivister har i åratal försökt hindra avverkningen av Ojnareskogen. Nu tycks kampen vara över. (Foto: Rafmagn / CC-BY-SA)
Nyheten spred sig som en skogsbrand i såväl traditionella som sociala medier. Avslöjandet kom dock som en överraskning för många - inklusive personal på Regeringskansliet. Ojnaretvisten har länge varit en het potatis inom regeringen. Inom Miljöpartiet har Ojnareskogen naturligen setts som en stark profilfråga och prestigesak.
Kan inte tolkas annorlunda
- Vi får lyssna på beslutet när det kommer. Jag räknar dock kallt med att regeringen fattar det här beslutet. Det är helt logiskt utifrån att Miljöpartiet och Socialdemokraterna bildat regering tillsammans. Jag litar på att regeringen gör det de har lovat, säger Carl Schlyter till Miljömagasinet.
Med det sista syftar Schlyter på förra årets regeringsförklaring där Stefan Löfven deklarerar att värdefulla dricksvatten och naturskogar ska skyddas, och att ekoturismen ska stärkas.
- Det där är tunga prioriteringar från regeringens sida. Jag ser inte att man kan tolka regeringsförklaringen på annat sätt än att det blir ett naturreservat av området, fortsätter Schlyter.
- Blir det ett kalkbrott så förstör man ju dricksvattnet, man förstör den biologiska mångfalden och förstör turismen.
Den omstridda Ojnareskogen på norra Gotland har länge varit föremål för en kamp mellan å ena sidan bevarandet av stora svenska naturvärden, från norr till söder, och å andra sidan en mycket lössläppt minerallagstiftning som i stort öppnar dörren på vid gavel för utländska mineral- och prospekteringsbolag att exploatera naturområden.
Flera rödlistade arter
Ojnareskogen är ett skogs- och vattenskyddsområde i Bunge socken på norra Gotland. Skogen ligger mitt emellan två Natura 2000-områden - Bräntings haid och Bästeträsk - och har definierats som riksintresse för naturvård, turism och friluftsliv. Däri lever flera rödlistade och endemiska arter som gotlandssnok, gaffelfibbla, nattskärra, ängshök och falsk guldskivlav.
Nordkalk, ett finländskt cement- och kalkindustriföretag, ansökte 2005 om provbrott för kalkbrytning. Året efter ansökte företaget om tillstånd för bergtäkt. Ärendet vandrade genom rättssystemet med beslut och överklaganden. År 2012 fick Nordkalk tillstånd till bergtäkt och tillåtelse att börja ett förberedande arbete. I augusti började företaget avverka Ojnareskogen för att ge plats åt ett stenbrott för kalkutvinning. Området skulle täcka 170 hektar och vara 25 meter djupt. Detta väckte stor uppmärksamhet inom både miljörörelsen och media emedan området anses mycket känsligt. En folklig proteststorm och skogsockupation tog vid. Det tycks slutligen ha givit resultat.
Vill klassa som Natura 2000
Högsta domstolens utslag från 2013 betydde att målet kunde tas upp på nytt. Men Mark- och miljödomstolen gav året därpå ånyo tillstånd för täktverksamhet. Domen överklagades. Den 27 mars i år överlämnade Naturvårdsverket en hemställan till regeringen om att området Bunge Ducker 1:64, där kalken ska brytas, i stället utpekas som ett Natura 2000-område, EU:s klassificering för särskilt värdefull natur. Målet är vilandeförklarat i Mark- och miljööverdomstolen i avvaktan på regeringens beslut. Det formella beslutet att skydda Ojnareskogen ska fattas på ett regeringssammanträde antingen den 20 augusti, efter denna upplagas pressläggning, eller kommande torsdag.
- Det handlar om att på bästa sätt utnyttja den potential som ett sådant beslut skapar för att stärka turism och upplevelser och lokal livsmedelsförädling, menar en pragmatisk Schlyter.
- På så sätt kan det bli som ett jobb- och framtidspaket för Gotland, där också de som är oroliga för att några få gruvjobb inte blir av, kan känna sig trygga med att det här hjälper till att skapa andra jobb på ön.