Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 14 augusti 2015 Äldre sjuka på politikens bakgård Äldreomsorgen är en komplicerad verksamhet. Gamla ska leva tryggt och värdigt - så står det i Socialtjänstlagen. Men denna ramlag reglerar inte när en person ska få rätt till plats på exempelvis ett äldreboende eller en daglig verksamhet. Det är upp till varje kommun att avgöra. Antalet sjukhusplatser har under en följd av år dragits ner kraftigt. Så även servicehusplatser och platser på andra äldreboenden. Bara de senaste fem åren har antalet gamla på landets boenden minskat med 5300 personer. Och de anhörigas börda ökar. Inför valet 2014 sade flera partier att äldre över 85 år skulle, om de så önskade, få en plats på ett servicehus eller annat äldreboende. Vart tog den frågan vägen? Vissa kommuner förefaller dra kvarboendeprincipen - du ska vara hemma så länge som möjligt - till sin spets. Det är bristen på äldreboenden men också bristen på korttidsplatser som skapar kaos. När den äldre sjuke är färdigbehandlad på sjukhuset finns det inte alltid krafter för att återvända direkt hem. Det är också viktigt att personalen inom hemtjänsten, som på många håll tidsmässigt jagas med blåslampa, får bättre arbetsförhållanden. Äldre får färre hemtjänsttimmar och personalen stressas i sitt arbete. Hetsen i hemtjänsten måste stoppas. Socialtjänstlagen är en ramlag, men hur långt får den tänjas? En biståndshandläggare brukar bevilja lämplig insats, men det finns undantag. I varje fall i Norrköpings kommun. Där avgörs biståndsbedömningen numera på chefsnivå - med nya och striktare riktlinjer. "Alla ska hem och prova" - oberoende av hälsotillstånd - är den nya parollen. Men lagen säger att alla som ansöker om en insats har rätt att få den prövad. "Då kan man inte säga att alla ska hem", säger en företrädare för Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I Norrköpings kommun har de dessutom gjort en tillfällig ändring av riktlinjerna för korttidsboende. Sammantaget borde detta vara en fråga för riksdagen. Behöver Socialtjänstlagen ses över? Används den godtyckligt på vissa håll? Trygghetsbostäder, som är vanliga hyresrätter, är ett bra alternativ för pigga pensionärer. Om man har råd. För vissa äldre är det enda rimliga alternativet korttidsplatser i ett akut läge och därefter eventuellt äldreboende. Den tidigare alliansregeringen införde satsningar på statligt investeringsstöd till kommuner för att få i gång byggandet av äldrebostäder (2007) och trygghetsbostäder (2010). Det stödet är nu avvecklat. Trots det hittillsvarande stödet har äldreboendena inte ökat, tvärtom. Regeringen bereder för närvarande ett nytt stöd till byggande av äldrebostäder och kommer att presentera detta förslag i höstens budgetproposition. Viktigt att se vad det innehåller. Många kommuner har en bra äldreomsorg. Flertalet äldre vill också bo hemma så länge som möjligt. Men vad gör vi med de fall där den äldre håller på att tyna bort, är ensam, rädd, sjuk och där krafterna sviktar? Bör inte dessa äldre få en plats på ett äldreboende? Det är viktigt att vi alla engagerar oss och hjälps åt att ge en röst åt de oftast ordlösa och hoppas på ett politiskt gensvar. Det är dessutom hög tid för ett stort politiskt engagemang. Gamla och sjuka ska inte behandlas som om de befann sig på politikens bakgård. |