Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 32, 7 augusti 2015
Folkliga protester behövs runt TTIP
EU-parlamentet har gått på semester, men inte utan att göra upp om vad som antagligen är en av de hetaste potatisarna i Bryssel just nu - handelsavtalet TTIP mellan EU och USA. I stället för att göra jobbet och ställa tuffa krav på förhandlingarna klubbade en koalition av konservativa, liberaler och socialdemokrater igenom en resolution som förbiser varningarna som riktats mot avtalet från miljöorganisationer, fackförbund och oberoende experter.
Förhandlingarna om TTIP-avtalet, som kritiserats för att riskera att underminera miljö- och konsumentskyddslagstiftning, har kantats av förseningar. Trots att avtalet beskrivs som ett frihandelsavtal är det långt mer än sänkta tullar som står på agendan - i stället står avskaffandet av så kallade icke-tariffära handelshinder i centrum.
Detta kan handla både om onödiga standardskillnader och dubbeltestningar - och om lagstiftning som till exempel syftar till att skydda oss och våra barn från farliga kemikalier. Exakt vad som menas med "onödiga regler" skiljer sig en hel del mellan EU och USA - och de stora företagsintressena som lägger miljoner kronor på att påverka förhandlingarna.
Därför var EU-parlamentets TTIP-resolution ett gyllene tillfälle att sätta ner foten: gärna tullsänkningar, gärna bort med omotiverade standardskillnader, men inga oproportionerliga investeringsskydd som hotar staters förmåga att lagstifta i det allmännas intresse. Lagstiftning till skydd för människor, djur och miljö ska inte betraktas som handelshinder.
Vi i Miljöpartiet och den gröna partigruppen hade lagt många ändringsförslag för att utesluta känsliga delar som livsmedel och kemikalier från förhandlingarna. Liksom att ställa krav på att inga av EU:s standarder får påverkas negativt och att inte tillåta något ingående samarbete kring kommande lagstiftning i formen av ett samarbetsorgan som ska reglera avtalets tillämpning.
Det samarbetsorgan som skulle reglera avtalet har kritiserats för att ge stora företag möjlighet att påverka ny lagstiftning i ett tidigt skede och i grunden förändra hur det demokratiska beslutsfattandet fungerar i dag. Exempelvis har svenska Kemikalieinspektionen varnat för hur det skulle kunna hämma lagstiftningen mot farliga kemikalier i framtiden.
Tyvärr röstade en allians av högerpartier och socialdemokrater ner nästan samtliga av våra förslag. I stället vill koalitionen, däribland Centerpartiet, att EU ska kämpa för att importera miljö- och klimatskadlig skiffergas, samtidigt som man röstade ner gröna ändringsförslag om att värna våra livsmedel och vårt djurskydd, och utsluta kemikalier ur förhandlingarna.
Det är ett bakslag, men faktum är att det kan svänga fort i EU-parlamentet. Under förhandlingarna om ACTA-avtalet, ett handelsavtal som syftade till att stärka efterlevnaden av immaterialrätt men kritiserades för att hota grundläggande medborgerliga rättigheter, antog EU-parlamentet en urvattnad resolution i november 2010.
Men trots att avtalet backades upp av starka företagsintressen fälldes det av parlamentet sommaren 2012, bara ett och ett halvt år efter att man i princip gett förhandlarna en in-blanco check på att godta vad som helst. Den gången blev de folkliga protesterna så stora att parlamentet svängde - och det kan hända igen.
Avtalet är ännu inte färdigförhandlat. Men tyvärr ser det ut som att TTIP banar väg för en underminering av djur-, miljö- och konsumentskyddslagar. Och undergräver vår förmåga att stärka dem i framtiden.
Det finns alltså all anledning för oss som värnar vår strikta kemikalielagstiftning, miljön och våra medborgerliga rättigheter att hålla ett vakande öga på förhandlingarna. TTIP ser i nuläget nämligen inte ut att leda till varken guld eller gröna skogar.