Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 31 juli 2015
KRAV för stränder
Den ideella organisationen FEE har sedan 1985 miljöcertifierat drygt 4 000 stränder och marinor. Godkända stränder får en blå flagga, en motsvarighet till KRAV-märkning, som badsugna kan lita på. Men kraven är hårda.
Just nu uppfyller nio svenska stränder kriterierna för att certifieras som Blå Flagga-stränder. (Foto. Blå Flagg Sverige)
Nyligen slog SVT larm om dåligt vatten vid badstränder. Även om vattenkvalitén vid olika stränder hade låga bakterievärden kan de ligga nära platser med farligt industriavfall, vilket inte mättes. De badsugna kan därför bada i förorenat vatten eller svälja vatten utan att känna till att det innehöll gifter.
När Foundation for Environmental Education (FEE) testar vattenkvalitéer gör de dagliga mätningar i tre år innan en strand får godkänt. Ingen form av avloppsvatten eller industriavfall får påverka stranden. Organisationen kartlägger också omgivningarna för att kontrollera om det finns dolda gift- eller avfallskällor.
Men bestämmelserna går betydligt längre än så. Ägaren till en strand är skyldig att vårda strandnära områden med känsliga ekosystem, liksom eventuella korallrev i närheten. Tång och alger ska helst lämnas kvar så att de bidrar till kretsloppet. Och då har vi bara nämnt några av många krav och kriterier.
28 år - 4 000 stränder
FEE har funnits i sin nuvarande form i 28 år. Organisationen startades 1981 i Frankrike, men har sitt huvudkontor i Köpenhamn. De första åren arbetade de helt utan stöd och då testades 244 stränder, främst franska, men även i ett tiotal andra länder.
När EU-kommissionen genomförde sitt miljöår 1987 fanns det ont om lämpliga positiva projekt. FEE lyftes därför fram, fick en tydlig status och europeiskt stöd - dock utan att tappa sin självständighet och ideella organisationsform. I dag finns medlemsorganisationer i 46 länder. Sedan 2001, när Sydafrika släpptes in, arbetar FEE även utanför Europa.
Den blå flaggan finns i dag på drygt 4000 stränder och marinor i världen. Det är en välkänd kvalitetsbeteckningning, vilket resebranschen har förstått. Därför vill allt fler vara med. Det hör ihop med ett allmänt miljömedvetande som sprider sig i varje område inom turismen. Dagens resenärer har krav på energisnåla transporter, grön hotellstädning och närodlad mat. Motsatsen betraktas som badwill, och det vill ingen researrangörer förknippas med. En blå flagga som signalerar rent vatten och trygga förhållanden uppfattas i stället som positivt.
Trots att fina sandstränder är avgörande för sommarturism var dessa under turismens ungdom länge undantagna vanliga miljöhänsyn. Välbesökta stränder nära kända turistorter krattades och rensades naturligtvis, och efter vinterstormarna togs bråten bort. Det fick räcka, havet var stort - trodde man. Först på 1980-talet inleddes regelbundna tester av vattenkvaliten på de populära stränderna.
FEE:s uttalade målsättning är att knyta samman resebranschen med miljöorganisationer och miljöinriktade offentliga organ. Det arbetet har skett lokalt med engagerade människor, regionalt med stöd av regionparlament och övergripande bestämmelser, och även nationellt. Eftersom besöksnäringen med alla sidonäringar svarar för runt tio procent av hela Europas BNP har EU ibland kunnat vara en bakgrunds-pelare att luta sig mot.
29 kriterier
Många intervjuade som engagerat sig i att en strand ska få en blå flagga har berättat att insatserna snart kommit att beröra andra verksamheter. I Europa ägs de flesta stränder av kommuner, ibland regioner, och arbetet har utvidgats till att miljömål satts upp även för helt andra delar av en kommuns arbete.
Certifieringen måste sökas på nytt varje år och det gäller att inte släppa taget. Varje år genomförs kontrollbesök. Om en strand förlorar sin flagga, vilket har hänt i England och Wales, har den negativa publiciteten inneburit att potentiella besökare medvetet undvikit att bada där under lång tid framåt.
För att kvalificera sig måste intresserade stränder uppfylla 29 tydliga kriterier. Stranden måste givetvis vara ren och vattenkvalitén ska vara utmärkt. Det ska finnas skyltar som informerar om resultatet av vattenmätningarna, som alla besökare ska kunna ta del av. Möjligheter till sopsortering måste finnas, liksom tillgång till rent dricksvatten och offentliga kommunikationer. Camping på stranden och all slags dumpning är förbjuden, hundar och andra husdjur ska hållas i koppel.
Sex av Sverige nio Blå Flagga-certifierade stränder finns i Skåne - alla längs landskapets västra kust. (Illustration: Blå Flagg Sverige)
Självbekräftelse
Vidare ska stranden vara trygg, övervakad av badvakter och med ordnade villkor för försäljare. Varje kommun med en Blue Flag-strand ska tillhandahålla minst en handikapptoalett. ochdessutom finns en rad administrativa villkor. Uppfyller man inte allt detta blir det inte någon blå flagga.
För många kommuner blir jakten på flaggan en jakt på självbekräftelse: vi vill, vi anstränger oss, vi ska lyckas. Och trots de hårda kraven, trots att själva projektet ofta tar flera år att genomföra, står stränder världen över på kö för inspektion.
Flest i Spanien
Flest stränder med blå flaggor finns i Spanien. Där har man arbetat hårt för att få bort stämpeln av oreflekterad massturism och hade 638 blåflaggade stränder 2012. Tätt efter kommer Grekland och Italien. Just nu pågår en stor aktivitet i Turkiet, där en rad stränder ansöker om att få miljöcertifieras av FEE.
Det första land utanför Europa som visade intresse var Sydafrika. Landet har en mycket lång kust mot Atlanten och Indiska Oceanen och ett stort antal stränder. Jämfört med de euorpeiska länder finns det få smutsiga industrier och hamnar, men däremot starka strömmar som för bort avfall. Det var därför jämförelsevis lätt att få blå flaggor där. Länder som Mexiko, Mauritius och de västindiska öarna ligger på. De har bra förutsättningar för att kunna uppfylla FEE:s krav. Ett uttalat motiv är att samtidigt skydda de marina ekosystemen.
Ingen nämnvärd betydelse
Blå Flagga Sverige är en relativt nybildad förening. Några av de stränder som finns med är Lagunen i Strömstad, Villabadet och Svalnäsbadet i Lidköping och strandbaden i Skanör och Falsterbo.
En undersökning gjord i USA, Wales, Turkiet och Irland visade att den blå flaggan inte hade någon nämnvärd betydelse vid valet av strand. Avgörande var i stället om en strand var naturskön, allmänt tilltalande och lättillgänglig. Men de värden som besökarna uppfattade som "allmänt tilltalande" låg mycket nära vad Blue Flag står för.
Slutsatsen blev att flaggan var mycket viktig för att skapa en medvetenhet om naturens värden inom resenäringen. Denna medvetenhet smittade direkt av sig inom andra områden och påverkade därmed turismen positivt.