Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 31 juli 2015
Bygg smartare städer
Halva världens befolkning bor i dag i städer. Det är en utveckling som kommer att förstärkas både globalt och i Sverige, och de närmaste 20 åren kommer ytterligare en halv miljard människor att flytta in till städer. Detta ställer stora krav på hur vi ska tänka kring stadsbyggnation, inte minst här i Sverige. Om Sverige omfamnar idén om den täta och urbana staden kan vi bli ett globalt föredöme i hållbar stadsplanering.
Lorenz Tovatt. (Foto: Riksdagen)
När inflyttningen till städerna fortsätter krävs det en aktiv politik för att underlätta övergången och göra städerna hållbarare. På detta område har Sverige tyvärr hunnit bli omsprunget av andra länder i EU och övriga världen. I Köpenhamn tar nästan 40 procent av invånarna cykeln, medan motsvarande siffra ligger på omkring tio procent i svenska storstäder. Den stora trenden i de europeiska storstäderna är att bilen tar allt mindre plats medan mer fokus läggs på gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafikanter.
Denna utveckling behövs även i Sverige, och dit når vi endast genom en aktiv politik och tydliga mål.
Två saker är extra viktiga för att skapa hållbara städer:
1. Grönt och tätt byggande. Sedan bilsamhällets början har vi sett hur städer oftast byggs glesare och med bilpendling som huvudsakligt tema. Denna problematik är utbredd även i Sverige och inte minst i våra storstäder. En gles stad innebär större bilberoende, sämre urbana kvaliteter och färre naturliga mötesplatser. Och som en konsekvens även ett samhälle fattigt på innovation och entreprenörskap.
När städerna nu växer får vi inte göra om samma misstag som tidigare, men vi får heller inte göra nya misstag. För att inte ta för mycket grönområden i anspråk måste framtida bostadsbyggande ske i form av en tät kvartersstad. Detta är också överlägset ur en klimatsynpunkt. Med Atlanta i USA och Barcelona i Spanien som exempel är det lätt att förstå varför. De båda städerna har samma befolkningsmängd, men eftersom Barcelona är mycket tätare har staden också långt mindre klimatpåverkan, närmare bestämt hela en sjundedels av Atlantas.
2. Bygg städer för gång, cykel och spår. Stadens gemensamma yta är till för oss alla och därför måste den användas så effektivt som möjligt. Det gör att vi inte längre kan bygga städerna kring bilen. Den tar upp mycket plats i gatuutrymmet, både när den körs och när den står parkerad, den skapar trängsel, släpper ut farliga partiklar och växthusgaser och försämrar de urbana kvaliteter som uppstår när människor möts i bilfria miljöer.
Bilen är helt enkelt inte anpassad till stadsmiljöer, utan passar bättre på landsbygden. I stället krävs kraftfulla investeringar i spårburen trafik. Den har alla fördelar som bilen saknar; kapacitetsstark, effektiv och attraktiv - därmed är den i många fall att föredra även framför buss. Vidare krävs mer utrymme för gångtrafikanter och cyklister för att skapa ett levande stadsliv med gott utbud av affärer och kaféer.
Många av dessa frågor är planeringsfrågor som kommuner och landsting traditionellt behandlar, men även regeringen kan här ta ett eget ansvar. Vi bör, likt den norska regeringen, ta fram en strategi för minskad bilism i storstäder Vi bör också göra det enklare för kommuner att införa trängselskattslösningar samt flytta statliga infrastrukturmedel från vägar till spår. Med sådana insatser kan vi också göra Sverige till ett globalt föredöme för hållbar stadsplanering.