Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 29/30, 24 juli 2015
Historien om den öländska vindkraftseran
Bolaget Ölandsvind AB bildades en mörk decemberkväll 1991, då några vindkraftsvänner träffades hos Ingegärd och Richard Lang i Seberneby på södra Öland.
Ute i trädgården knirkade ett vindhjul - ett hembygge som Richard fraktat hem från Västerås. Vinden ven runt knutarna och de församlade var överrens om att satsa på att utnyttja vindens oändliga kraft. Resultatet av mötet blev det nya aktiebolaget Ölandsvind AB.
Olof Karlsson vid starten av Ölandsvind AB. (Foto: Privat)
I samma veva startade Bengt Simmingsköld, vd för Eolus Vind AB, sin verksamhet genom att köpa 150 hektar industrimark nära Grönhögens samhälle i Mörbylånga kommun, mark som kommunen i sin översiktsplan markerat som lämplig att bygga vindkraft på.
Grönhögen hade tidigare drabbats av flera motgångar. Ortens storindustri som tillverkade byggblock av blå lättbetong drabbades först. När radonlarmet kom tvingades fabriken omedelbart att stänga och avskeda all personal.
Vid tillverkningen bakades radiumhaltig alunskiffer och kalksten samman till behändiga byggblock, men när det upptäcktes att radiumet sönderföll till farlig radongas blev produkten osäljbar. Bygden avfolkades och därefter drogs både skola och förskola in på grund av för lågt elevantal.
När Eolus Vind AB och Ölandsvind AB kom med förslaget att bygga vindkraftverk utanför samhället fick de ett mycket positivt bemötande av lokalbefolkningen, som äntligen såg något positivt hända i bygden. När sedan Eolus Vind AB sökte bygglov till två vindkraftverk på egen mark fanns inga invändningar eller överklaganden. Att det blev ett samarbete bolagen emellan berodde på att Bengt Simmingsköld och undertecknad, som var styrelseordförande för Ölandsvind, tillsammans hade arbetat som vindrådgivare på halvtid med statliga medel via Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO. På frågan till Hans Rode, generaldirektör på Statens Energiverk, som stod för bidraget till tjänsterna, om det var lämpligt att starta ett eget bygge, blev svaret att eftersom det inte fanns några pengar att tjäna på vindkraft kunde de inte få en bättre utbildning.
Via politiska kontakter, Bengt var engagerad i Folkpartiet och jag i Centern, fick vi fram 25 procent i statsbidrag till bygge av vindkraftverk med start den 1 juli 1991. Formellt fick den som sökte bidrag inte börja bygga före det datumet, men det var inget hinder att köpa färdigbyggda fundament. På det sättet kunde Eolus Vind AB direkt efter den 1 juli 1991 börja montera två vindkraftverk av fabrikatet Vestas på 225 kilowatt med 27 meters rotor och 30 meters navhöjd.
Eftersom vindkraftverken var de första större verk som monterades på Öland väckte de stort intresse från allmänheten. Ett par hundra åskådare följde monteringen, som gick så snabbt att båda verken var i full drift redan den 10 juli.
Vindkraftverket i Gärdslösa, som Ölandsvind äger hälften av.
Många av åskådarna hade ingen större tilltro till vindkraft och tyckte att de blev blåsta. Svaret på alla dessa mer eller mindre allvarliga skämt gav bolagen genom att döpa det första verket till "Ölandstoken". En ny ritual vid namngivningen av vindkraftverken utformades. I stället för att miljöovänligt krossa en flaska vin mot tornet användes en slägga. När släggan slås mot tornet dånar det som en kyrkklocka. När förste talaren lyckönskat och talat om vad verket ska heta och bekräftat det med ett kraftigt slag i tornet, kan näste talare ta över släggan och avsluta sitt tal med ett slag och så vidare.
När vindkraftverken skulle invigas ordnade samhällsföreningen Våradonis en stor fest med middag för cirka 80 betalande gäster och underhållning. Sångerskan Susanne Alfvengren sjöng och ett tiotal föreningsmedlemmar ordnade en kabaret med sång, dans och lokala gliringar. Det blev en mycket lyckad kväll och ett bra välkomnande för vindkraften i Grönhögen.
Vindkraftverken gick bra och uppfyllde de förväntningar SMHI tagit fram med en produktion på över 500000 kilowattimmar per år. Nästa steg för Eolus Vind AB var att bygga två beställningsverk, ett till Ölandsvind och ett till Ledsjö Vind AB, där vd Lennart Blomgren och ett antal lantbrukare först tänkt bygga hemmavid, men såg chansen att ge verket ett mycket bättre vindläge på södra Öland. Bygglov för två verk på Eolus mark söktes och beviljades. Tre veckor efter att byggnadsnämnden sammanträtt och bolagen inget hört startade fundamentbygget och snart var verken i drift.
Då kom beskedet att byggloven överklagats. Den som skulle justera protokollet hade dröjt en vecka med att skriva på, varför det inte gått tre veckor från undertecknandet. Två sommargäster hade då överklagat byggloven utan att det hade tillkännagetts.
Första instans för överklagandet var Länsstyrelsen, som avslog överklagandet med motiveringen att målsägarna inte var sakberörda eftersom de bodde cirka 800 meter bort från närmsta verk och inte ägde marken intill verken.
Målsägarna överklagade då till kammarrätten i Jönköping, som gjorde samma bedömning som länsstyrelsen gjort. Men en instans återstod, regeringsrätten. Ärendet överklagades dit och beviljades prövningstillstånd. Utslaget blev att ärendet återförvisades för ny prövning i byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun med beaktande av vad grannarna anfört.
Ett år hade nu gått och investeringsbidraget var inlåst till dess att bygglovet vunnit laga kraft. Utan bygglov skulle verken fått rivas och flyttas till annan plats och kostnaden för att bygga fundamenten vara bortkastad.
Bygglovsärendet startade ett nytt varv. Byggnadsnämnden läste vad de klagande skrivit om döda fåglar, och att huggormarna inte skulle trivas nära verken eftersom dessa kunde skapa vibrationer i berggrunden. Motivet fågeldöd kunde motbevisas eftersom inga sådana påträffats under det år verken varit i drift.
Byggnadsnämnden gav därför åter bygglov som överklagades till länsstyrelsen som upprepade samma beslut att bevilja bygglov. Det överklagades ånyo till kammarrätten som avvisade överklagandet och gav bygglov. Även det beslutet överklagades till regeringsrätten som nu vägrade prövningstillstånd.
Bygglovet beviljades äntligen, liksom rätten till investeringsbidrag. Under de två år processen varat hade dock riksdagen beslutat höja nivån från 25 till 35 procent, vilket gav 190000 kronor extra per verk. I stället för osämja kunde undertecknad tacka de två överklagande grannarna för att oavsiktligt "hjälpt till" att få ut 190000 kronor extra i statsbidrag.
Aktiebolagets finansiering byggde på aktieköp förenat med lånevillkor: för att få köpa en aktie för 500 kronor i bolaget var man tvungen att samtidigt låna ut 5000 kronor. Gansks snart gav 300 aktier med vidhängande lån ett startkapital. Ölands sparbank var också till god hjälp inledningsvis.
Ett observatorium fraktades från Lidköping med lastbil.
Under åren har Ölandsvind AB vuxit med relativt god ekonomi, vilket har lett till att man kunnat ge en bra ränta på lånen från aktieägarna. Någon vanlig utdelning på aktierna har inte förekommit.
Genom nyemissioner 1994 och 1998 ökade aktiekapitalet och lånen från aktieägarna. Två nya vindkraftverk köptes in till parken i Grönhögen. Ekonomin fungerade väl med bra ränta på lånen från aktieägarna och utan banklån. Men de tre kraftverken åldrades och det blev dags att investera i ny produktion.
År 2009 genomfördes en nyemission som ökade aktiekapitalet till 700000 kronor och lånen från aktieägarna till 5,6 miljoner kronor. Från 2008 till 2012 hade Ölandsvind AB ett fastprisavtal med Bixia som gav nära 1 krona/kilowattimme för el och certifikat tillsammans. År 2010 köpte Ölandsvind ett halvt verk på 2 Megawatt i Gärdslösa på mellersta Öland, och 2013 ytterligare ett halvt verk på 2 Megawatt i byn Istad öster om Borgholm.
Med totalt 2000 kilowatts effekt väntas båda verken ge 5 miljoner kilowattimmar per år. Gärdslösaverket, som kostade 17,5 miljoner kronor, finansierades med banklån samt 10 miljoner eget sparat kapital.
Vid utgången av 2012 upphörde både det gynnsamma fastprisavtalet och tilldelningen av elcertifikat. Intäkterna minskade då från 1 krona till 25 öre/kiowattimme, vilket inte räckte till att täcka utgifterna för service, försäkring, fastighetsskatt och administration med mera. Under verksamhetsåret 2013-14 gick Ölandsvind för första gången med en liten förlust. Räntan på lånen från aktieägarna sattes av bolagsstämman till två procent.
Irland och Polen driver en helt annan vindkraftspolitik än Sverige. Ersättningen för el från mindre vindkraftverk ligger på över 1 krona/kilowattimme. Därför kan inköp av ett begagnat verk snart vara återbetalat.
När Ölandsvind erbjöds 600000 kronor per verk inklusive rivning och borttransport till ett värde på 100000 kronor per verk, tvekade man inte utan genomförde försäljningen. Samma sak gjorde ägaren till de övriga fyra verken i Grönhögen.
Nu återstår endast ett av de ursprungligen åtta verken. Orsaken är att verket nyligen har fått växellådan utbytt för 500000 kronor och därmed är värt mer. Fundamenten är kapade 20 centimeter under markytan och sedan övertäckta, och därmed är marken återställd i väntan på att eventuellt användas för en framtida park med solföljare.
- Ölandsvind ABDet känns sorgligt att behöva säga farväl till Tovsippan, Blåsippan och Linnéa men tiden har sin gång. Just nu pågår tråkigt nog nedmontering av många mindre vindkraftverk runt om i Sverige för export. Då det inte lönar sig ens med förnybar elproduktion vill ägarna självfallet passa på tillfället då de erbjuds ett bra pris.
De tre Vestasverken på 225 kilowatt vardera producerade drygt 13 miljoner kilowattimmar var, och de lade den ekonomiska grunden för de båda nya verken som tillsammans producerar 5 miljoner kilowattimmar per år.
Vindkraftverk i parken i Grönhögen.
Lundaskolan, en låg- och mellanstadieskola i Grönhögen, lades ner vårterminen 1993. Kommunen önskade då att SERO skulle skapa någon verksamhet i lokalerna med anknytning till energi och miljö som kunde berika undervisningen i kommunens skolor. SERO Service AB, som är helägt av SERO, köpte då den gamla skolan 1994 och rustade den efter bidrag från olika håll för 500000 kronor.
Lärosalarna blev temarum med information om olika energiformer och allmän miljöinformation. Ett av rummen ägnades åt vindkraft med vindparken utanför panoramafönstret. Via en dator på centrat kunde de stora kraftverken styras, vridas, stoppas och startas till enorm glädje för unga, men även äldre som fascinerades av att med några knapptryckningar kunna styra bjässarna.
Centrat var öppet för alla från mitten av juni till mitten av augusti för allmänheten. Under övrig tid ordnades fortbildning för lärare och studiebesök av skolklasser och grupper.
För att bredda utbudet erbjöds blomstervandringar. Med utgångspunkt från centrat gick vandringen längs vägkanten och över skolgården, som förvandlats till en äng, och vidare ut på alvaret med dess unika natur. Vandringen brukade ta 2-4 timmar beroende på deltagarnas intresse och antal frågor. Deltagarna kunde också pricka av cirka 250 arter från listor som de försågs med vid starten.
De olika växternas egenskaper och användning gav livliga diskussioner. Guidningen, 4-5 dagar i veckan, sköttes av mig, ofta med hjälp av dottern Christina. Aktiviteterna på centrat stärkte turismen på södra Öland just som kommunen hade tänkt sig. Efter ett intressant besök på centrat i 3-4 timmar hade besökarna behov av mat och kanske också boende.
I samarbete med Grönhögens astronomiska förening, GAF, inköptes ett befintligt observatorium i Lidköping och fraktades till centrat med lastbil. En ring med åtta pelare som fundament och en centrumpelare för att bära teleskopet gjöts på berget. Plåtväggar monterades och taket med en stor lucka kunde vridas varvet runt med små kuggväxelmotorer. Ett stort datorstyrt teleskop köptes in, och visningar i den som regel stjärnklara mörka natthimlen kunde starta.
För skolklasser i alla åldrar blev det en upplevelse att få titta i ett riktigt teleskop på objekt man fritt kunde välja från en stor lista och sedan knappa in med rätt kod. Därefter vred sig teleskopet i höjd och sidled så att sökt objekt kom rätt i bild. För att det skulle fungera krävdes en ytterst noggrann nollinställning mot norra himmelspolen nära polstjärnan på plats i Grönhögen.
Detta justerade Jörgen Danielsson, ordförande i GAF, tillika chef för observatoriet. Förutom visning för många öländska skolklasser och under lärarfortbildningar ordnades välbesökta astronomikvällar för allmänheten med föreläsning om månfärderna och hur man hittar stjärnbilderna på himlen genom praktik och övningar med teleskopet.
Av ekonomiska skäl tvingades SERO lägga ner centrat 2004. Min familj med hustru Birgitta och döttrarna Christina och Charlotta hade då i nästan tio år helt ideellt skött med centrat tillsammans med viss avlönad arbetskraft, där de största insatserna gjordes av Sven Bernesson och Fredrik Nordman.
Andra ideella insatser gjordes av medlemmar i Södermanlands Energiförening, där en grupp erfarna yrkesmän rustade byggnaden under en vecka. På samma sätt kom läraren Anders Björbole ner med en liten buss med yrkeselever, vilka under ett par dagar också hjälpte till med reparationer.
FAKTA SERO och Svensk vindenergi
SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, vill främja användningen av lokala, förnybara energikällor som ingår i ett ekologiskt kretslopp med minsta möjliga miljöpåverkan.
SERO är uppdelat i sektioner eller fristående föreningar för vindkraft, solenergi, bioenergi, elbil Sverige, vätgas, energi på lantgård, energieffektivisering, SERO ungdom, CET - Centrum för Ekologisk teknik.
Svensk Vindkraftförening består av privatpersoner, vind-kraftverksägare och vindkraftsprojektörer.
Föreningen vill förmedla kunskap, främja teknisk utveckling, skapa rimliga ekonomiska villkor samt samverka med myndigheter och organisationer.