Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 28, 10 juli 2015
Grekland:
Nej till åtstramningskrav
Som väntat blev det nej i söndagens folkomröstning i Grekland. Över 61 procent kryssade "oxi" till de internationella långivarnas åtstramningskrav och nyliberala finansåtgärder. Mindre väntat var att den grekiska finansministern Yanis Varoufakis avgick efter segern. Till ny finansminister svors Euklidis Tsakalotos in på måndagskvällen.
Greklands premiärminister Alexis Tsipras jublade efter framgången i folkomröstningen. 61 procent röstade nej till långivarnas krav. (Foto: SpaceShoe [Learning to live with the crisis] / CC-BY)
Flera länder, som Argentina och Spanien, gratulerade Grekland till att ha återinfört demokratin i EU. I Tyskland var tongångarna naturligtvis svalare. Endast vänsterpartiet Die Linke och miljöpartiet Die Grünen var uttalat positiva. Bägge partier krävde även en skuldavskrivning för Grekland.
- Vi bevisade att även i detta svåra läge så föll inte demokratin offer för utpressning, sade en jublande premiärminister Alexis Tsipras i grekisk tv efter framgången.
Fastän EU-kommissionens luxemburgska ordförande Jean-Claude Juncker flera gånger hävdat att ett nej i folkomröstningen innebär ett nej till Europa är Greklands geopolitiska läge och kulturella roll alldeles för viktiga för EU att slarva bort.
Unik folkomröstning
Detta var den första folkomröstningen sedan den grekiska militärjuntan föll samman 1974. Välrennomerad media - också i USA och England - har mer och mer börjat peka på Greklands brutala närhistoria som en huvudorsak till den nuvarande instabiliteten.
Under andra världskrigets början fick landet utstå en hård attack från de italienska fascisterna och sedermera finna sig ockuperat av den tyska naziregimen. Därefter utbröt ett fyraårigt inbördeskrig mellan kommunister och konservativa som slet landet itu. Grekland var nu ekonomiskt hårt sargat och politiskt djupt polariserat. Den ekonomiska instabiliteten har bestått, den politiska polariseringen likaså.
År 1967 genomförde militären en statskupp understödd av USA. Den kostsamma Cypern-krisen löpte parallellt med diktaturen. Först ett halvt decennium senare kunde många exilkommunister återvända hem. År 1981 blev Grekland EU-medlem. Och 2008 imploderade landet i skulder under den stora recessionen, vilken gav nazistpartiet Gyllene gryning vind i seglen. Och miljardärerna flydde landet och tog sina i dagsläget välbehövda miljarder med sig.
Tsipras och Varoufakis har tidigare anklagat de internationella långivarna (den så kallade trojkan EU, ECB och IMF) för utpressning genom de nyliberala åtstramningskraven för ett nytt lånepaket. Krav som tvärtemot Syrizas politik och vallöften handlat mera om att frysa bidrag, löner och pensioner än att beskatta höginkomsttagare. Det är snarare en ideologisk låsning som skapat den grekiskgordiska knuten - vilket också ekonomer som Sandro Scocco och Stefan de Vylder indikerat - än en brist på samarbetsvilja, som det ofta hävdas från lånetrojkans håll.
"Att straffa de fattiga"
Till och med tidigare IMF-chefer dömer ut Internationella valutafondens lånepolitik gentemot Grekland som direkt kontraproduktiv. Det paneuropeiska EU-projektet har i praktiken kastat ett av sina medlemsländer till en djup fattigdom. Det har nu nått nivån lån eller matpaket! På en vägg i Thessaloniki, Greklands näst största stad, har någon sprejat: "Åtstraming är att straffa de fattiga för de rikas misstag."
Samtidigt andades Tsipras tal försoning med EU och långivarna. Och Varoufakis avgång bör ses i ljuset av det. Han hade gjort sig impopulär vid förhandlingsbordet. Tsipras sa även att den grekiska regeringens prioritet nummer ett blir att få liv i banksystemet igen. Så länge det inte finns en uppgörelse i sikte med långivarna kommer de grekiska bankerna att hålla stängt.
På måndagskvällen reste förbundskansler Angela Merkel till Paris för ett möte med den franske presidenten François Hollande.
- Europa är inte bara en finans- och valutaunion. I Europa finns det också plats för solidaritet, sa Hollande efter mötet.
Också Merkel antog en försonligare ton än tidigare och menade att förhandlingsdörren fortfarande står öppen. På söndag äger nästa EU-möte rum.
Ett kritiskt ögonblick
På tisdagen samlades eurozonens finansministrar, och under kvällen möttes statscheferna. De flesta förväntade sig att den nya firman Tsipras & Tsakalotos skulle inkomma med ett nytt bud. Det gjorde de inte och fick respit till torsdag, efter denna upplagas pressläggning.
- Det här kan vara det mest kritiska ögonblicket i EU:s historia, sa Europeiska rådets ordförande polacken Donald Tusk när mötet var över.
Parallellt har Europeiska centralbankens direktion diskuterat hur de ska förhålla sig till likviditetsproblemen hos grekiska banker. Pengarna börjar ta slut och nästa stora återbetalning till ECB ska ske den 20 juli. Fortsättning följer...