Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 27, 3 juli 2015 Spräng Trafikverket Trafikverket är en icke-fungerande myndighet. Flera visselblåsare har rapporterat om vilken dålig anda och censur det finns på myndigheten, och hur chefer beordrat dem om att bara berätta om positiva saker. På en träff med järnvägskonsulter nyligen för att berätta om framtidens planer handlade det i stället om tre timmars förmaning till dem att inte framföra kritik. Kunskapen om järnväg är tyvärr liten i ledningen. Där sitter mest bara människor med kunskap om trafik på vägar. Genom otillräckligt järnvägsunderhåll i decennier och Trafikverkets ineffektivitet har en enorm underhållsskuld byggts upp. Det fick extra fart för sju år sedan när dåvarande Banverkets generaldirektör Bo Bylund införde att felavhjälpande underhåll skulle ersätta det förebyggande. Det förebyggande underhållet är nu nere i en andel på tio procent. Det blir mycket väntetid mellan tågen, så att man bara kan arbeta en femtedel av tiden. Enligt järnvägskonsulten Per Corshammar skulle en välunderhållen bana med god avvägning mellan det förebyggande och felavhjälpande bara kosta 40 procent i underhåll mot i dag. Kritiken i Riksevisionsverkets rapport: Trafikverkets upphandling av vägar och järnvägar (RiR 2012:14), är svidande. Upphandlingen ger inte ger lägre kostnader utan skapar bristande konkurrens. Få anbud har kommit in. Små och utländska företag har utestängts genom ökande byråkrati och administrativa krav, och genom att internpraxis och koder varit okänt för dem. Trafikverket använder selektiva inbjudningar och avgiftsbelagda kvalificeringssystem. Strategin mot totalentrepenader bygger mer på tro än vetande. Entrepenörerna har kunnat komma med stora tilläggsarbeten i efterhand. Kontrollsystemet mot oegentligheter är bristfälligt. Uppföljningen av resultatet har varit minimalt och mest bestått av entrepenörens egen självutvärdering. Några stordriftsfördelar har inte visat sig av de stora kontrakt Trafikverket gjort. Enligt SEKO i rapporten: Den svenska järnvägen - om orsakerna och kostnaderna för bristfällig politik kostar upphandlingen mycket både för entreprenörerna och Trafikverket. Dess administration har växt med den. Lika många fler som tidigare arbetat på banan är nu sysselsatta med detta. Gunnar Alexandersson, som fick i uppdrag av förra regeringen att utreda järnvägens organisation, bekräftar i sin delrapport att verket inte har någon koll på sina anläggningar. Enligt en rapport av riksdagens utredningstjänst 2011 kostar infrastrukturinvesteringar i Sverige 85 procent mer än i andra EU-länder, och vi ligger i botten i Europa på underhåll och investeringar i järnväg. Kapacitetsbristen kostar samhället nio miljarder kronor om året i förseningskostnader, minskad handel och godstågens "skogstid": att de måste stå och vänta för att släppa fram andra tåg, enligt Per Corshammar. Den samhällsekonomiska vinsten skulle bli 2,2 miljarder kronor om året om 30 procent av lastbilstrafiken kunde överföras till järnväg. I Nationella transportplanen 2014-2025 har avsatts 86 miljarder kronor. I ett internt dokument i Trafikverket framgår att man, innan förslaget till den lades, visste om att bara halva längden kontaktledning tagits med, och att det behövts 20 miljarder kronor till. Trafikverket använde trendframskrivning utan hänsyn till dagens tendenser, i stället för målstyrning, för att få igenom vägsatsningen i långtidsplanen. Detta med ökande koldioxidutsläpp och utan beredskap för sinande olja som följd. Det lågtrafikerade järnvägsnätet fick inget alls och är därmed dömda till nedläggning utan underhåll. Trots underhållskatastrofen vill Trafikverket satsa en miljard om året på att införa ERTMS, i stället för vårt svenska signalsystem ATC, som fungerar väl upp till 250 kilometer i timmen. Europa dröjer med att införa det, ingen enhetlig version finns, det är instabilt och kapaciteten sjunker 10-12 procent med andra systemkrav. Kostnaderna blir höga för utrustning i loken för att emot signalerna där i stället för efter banan. Det rimliga vore att skjuta på ERTMS och lägga de pengarna på underhåll. Men inte för Trafikverket. Regering och riksdag är ansvariga för att skattepengar inte missbrukas och att verksamheten fungerar väl. De har inte tagit det ansvaret när de låtit Trafikverkets misskötsel och inkompetens pågå så länge. Spräng Trafikverket. Inrätta ett Banverk igen och börja om från början med ny ledning. |