Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 27, 3 juli 2015
Massiv kritik mot TTIP-avtalet
Förhandlingarna om TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) i Europarlamentet har i viss mån överskuggats av den grekiska euro-följetången. Men kritiken mot TTIP-avtalet är fortfarande massivt från både miljö- och konsumentskyddsorganisationer.
Många aktivister har engagerat sig i kampen mot TTIP. Över två miljoner har skrivit under en protestlista. Och FN har kritiserat frihandelsavtalet flera gånger. (Foto: Global Justice Now / CC-BY)
Över två miljoner människor i Europa har skrivit under en protestlista mot handelsavtalet. Detta och interna stridigheter inom EU-parlamentets näst största block, Socialists and Democrats (S&D), har gjort att förhandlingarna skjutits upp vid flera tillfällen.
Den planerade omröstningen om TTIP-resolutionen ställdes in den 10 juni, ävenså den planerade efterföljande debatten. EU-parlamentets talman, tyske socialdemokraten Martin Schulz, beslutade att skicka tillbaka resolutionen till utskottet. Han åberopade en teknisk regel i parlamentets stadgar (artikel 175) som gäller i fall där en resolution fått många ändringsförslag. De 116 ändringsförslagen framlagda i kammaren till parlamentsbetänkande sändes tillbaka till utskottet för internationell handel för fortsatta överläggningar. Förhandlingarna har pågått i snart två år.
Så i måndags, den 29 juni, ägde en ny omröstning rum om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Som väntat godkändes samtliga ändringsyrkanden. Och resolutionen skickas nu åter till plenum. Som det ser ut just nu tycks en majoritet vara för att exkludera den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS. Men som Rikard Allvin (MP) skriver på bloggen ttippen.se betyder det inte så mycket rent konkret:
"Underminerar demokratin"
"Om EU-parlamentet skulle rösta nej till hela resolutionen betyder det i egentlig mening ingenting. Det handlar inte om ett 'ja eller nej' till TTIP, utan endast om att EU-parlamentet skall ge sin åsikt om förhandlingarna så här långt. Blir det ett nej till resolutionen betyder det endast att EU-parlamentet inte enats om att tycka något."
Medan förespråkarna kallar TTIP för ett frihandelsavtal menar motståndarna att avtalet är så mycket värre än så och att det i slutändan underminerar demokratin. Farhågorna är att avtalet kan komma att försvaga miljölagstiftning, konsumentskydd, arbetsrätt, dataskydd och andra viktiga demokratiska principer. Den mest kontroversiella delen av avtalet stavas ISDS (Investor-State Dispute Settlement) som ger investerare rätt att stämma länder för en lagstiftning som kan komma att påverka företagets profit negativt. En form av tvistlösningsmekanism som är ett av flera flagranta exempel på hur handelsavtalen omkullkastar demokratin.
Förutom ISDS finns där en mängd konfliktfrågor - som krav på säkra livsmedel, överenskommelser kring kemikalier, bestämmelser kring liberalisering av tjänstesektorn och om EU ska verka för att importera skiffergas och råolja från USA. Förhandlingarna omgärdas därutöver av en sekretess som är rent odemokratisk.
Tio specialrapportörer från OHCHR, kontoret för FN:s högkommisarie för mänskliga rättigheter, skrev den 2 juni att de oroar sig över frihandels- och investeringsavtalet negativa effekter för mänskliga rättigheter. Det är inte första gången som FN riktar kritik mot avtalet. I maj krävde specialrapportör Alfred de Zaya att förhandlingarna skulle stoppas helt.
Vill öppna upp sekretessen
Våren 2014 anordnade gröna gruppen i EU-parlamentet en demonstration i samband med Barack Obamas besök i Bryssel. MP har tillsammans med V och Fi kategoriskt sagt nej till ett avtal som gör det möjligt för företag att stämma stater och som urholkar miljöskydd. "Vi i Miljöpartiet är mycket skeptiska till avtal som TTIP när de får konsekvensen att det blir svårare att fatta viktiga, demokratiska beslut.", skriver MP:s EU-parlamentariker på dess hemsida.
MP har via bloggen ttippen.se velat öppna upp sekretessen, öka den allmänna medvetenheten och skapa opinion i en fråga som tycks liksom slinka in bakvägen. TTIP debatteras för fullt just nu under politikerveckan i Almedalen. Avtalet spåddes också bli en av politikerveckans stora "snackisar".
Framställs som positivt
Svenskt Näringsliv känner å andra sidan vind i seglen och stor optimism inför TTIP. Ny statistik visar att organisationen är en av de flitigaste TTIP-lobbyisterna i hela EU. Den har haft flera möten om TTIP med EU-kommissionen under de senaste sex månaderna. Något som underlättats av att EU-kommissionären heter Cecilia Malmström (FP). För hennes partiskhet inför och under förhandlingarna har hon av Jordens vänner nominerats till Svenska Greenwashpriset 2015: "då hon framhåller TTIP som något positivt för konsumenter och miljö när avtalet i själva verket är ett allvarligt hot mot hälsa, miljö och djurskydd."
Över 80 möten har för övrigt hållits med kommersiella intressen, medan endast 15 möten hållits med civilsamhället. Mörkertalet kring kommissionens möten kan dock vara stort. Flera relevanta tjänstemän på kommissionen - som Malmströms medarbetare Maria Åsenius och Jan Frydman - är svenskar. Att Svenskt Näringsliv skjuter till ansenliga resurser i TTIP-förhandlingarna är ingen hemlighet. Organisationen har presenterat åtskilliga positivia rapporter, och även sponsrat frihandelsbloggen med annonser på sociala medier, samt tipsat borgerlig media som exempelvis Svenska Dagbladet.
Likheter med ACTA
Många har påpekat likheterna mellan de pågående TTIP-förhandlingarna och det ACTA-avtal (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) som stoppades av EU-parlamentet sommaren 2012. Detta då handelsavtalet ansågs hota grundläggande medborgerliga rättigheter. Då som nu bedrevs avtalsförhandlingarna till stor del under sekretess. Då som nu konsulterade EU-kommissionen olika intressegrupper inför förhandlingarna. Då utgjorde näringslivsrepresentanterna mer än 90 procent. Nu är siffran snart densamma.
Precis som med TTIP var kritiken mot ACTA massiv från civilsamhälle, akademiker och allmänhet. EU-kommissionen valde dock att bemöta kritiken genom att utmåla den som mytbildning. Riktigt så illa är det inte nu. Det tycks som om EU-kommissionen lärt sig en liten läxa: att demokratin inte kan sättas ur spel hursomhelst, även inom en union.