Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 22, 29 maj 2015
Colombianska kvinnor prisas
Matilde Leonor López Arpushana och Clara Mabel Andrade heter två starka och stridbara kvinnor från Colombia. De företräder ursprungsfolken och fick 2015 ett pris som människorättsförsvarare. Det utdelas på initiativ av Diakonia, med stöd av svenska ambassaden i huvudstaden Bogotá.
Clara Mabel Andrade och Matilde Leonor López Arpushana företräder Colombias ursprungfolk. (Foto: Kerstin Andrée)
Syftet med priset är att stärka deras anseende i landet och uppmärksamma det arbete som organisationer och enskilda personer gör för att uppnå en hållbar fred i Colombia. Med detta ökar deras överlevnadschanser i ett våldsamt och vapentätt samhälle.
- Dessa kvinnor representerar mänskliga rättigheter i Colombia. För vad de gjort för urfolken, barn och ungdomar i området, inleder Cesar Grajales, Diakonias landchef i Colombia, ett seminarium på Forum Syds huvudkontor i Stockholm.
Det är två gripande berättelser ett 30-tal åhörare får ta del av.
Kampen för territorium
Mabel börjar berätta om ursprungsfolkens situation och kampen för att försvara deras markrättigheter i Cauca-regionen i sydvästra delen av landet, varifrån hon kommer. I El Cauca pågår därutöver strider mellan regeringens armé och FARC-gerillan som ytterligare spär på osäkerheten och oron bland befolkningen. Striderna handlar i mångt och mycket om att få kontroll över ursprungsfolkens territorium.
- Regionen är till 35 procent exploaterad av olika multinationella, internationella och nationella företag. De flesta är okunniga eller lögnaktiga om situationen.
Försöker döda motståndare
Som om de nämnda beväpnade grupperna inte var nog: storföretagen anställer dessutom paramilitära grupper för att vakta området och ibland för att döda motståndare och byledare. Under förra året hotades minst 36 grupperingar och samhällen som motsatt sig exploateringen. 22 individer skrämdes till tystnad och tio avrättades.
- De sår split inom våra samhällen. Mellan de som är mot, vilka förlorar mark, och de som är för, vilka oftast tjänar på det i form av gåvor och mutor, suckar Clara Mabel Andrade.
Matilde kommer från La Guajira i nordöstra Colombia, ett delvis karibiskt kustland känt från nobelpristagaren Gabriel Garcia Marquez böcker. Numera ökänt för dess rika kolfyndigheter. Där försöker i dag en uppsjö av bolag exploatera varje tum av området, med colombianska statens och regeringens goda minne och ibland understöd.
- Förra året regnade det knappt på grund av klimatförändringarna och föroreningarna. Vattenbristen var enorm och över 4000 barn har dött de senaste fem åren på grund av detta, säger Matilde och pekar på hur landet sviker sin egen befolkning i jakt på profit.
Tusen liter för ett gram guld
Att producera ett gram guld kräver hela 500-1000 liter vatten. Både Mabel och Matilde berättar hur bolagen alltid tar vattnet uppströms i floden så att när flodens vatten slutligen når byar och bebyggelse är det så gott som värdelöst -"No vale nada"- på grund av förorening och försurning.
Colombia har många resurser. Där finns guld, silver, koppar, zink, platina, kol, bly och molybden. Trots det lever större delen av befolkningen fortfarande under existensminimum. Mabel exemplifierar med att det mineralrika Cauca är den näst fattigaste regionen i landet och Matilde med att levnadsstandarden i La Guajira är på vissa håll lägre än i exempelvis Rwanda. Och barnadödligheten är högre.
AP-fonderna investerar
Även Sverige är inblandat i spelet om Colombias naturtillgångar. Svenska AP-fonderna har investeringar (492 miljoner kronor) i gruvbolaget GlencoreXstrata - ett stort anglo-schweiziskt bolag vars verksamhet är omdiskuterad. De utvinner kol i El Cerrejón-gruvan.
Karin Gregow, som arbetar med globala utvecklingsfrågor med fokus på handelspolitik och råvaror vid Forum syd, berättar om kampanjen "Schyssta pensioner". Organisationerna bakom kampanjen vill se nya regler för AP-fonderna så att svenska folkets pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.
- Nu är det läge att ligga på eftersom nya ägardirektiv är på väg att tas fram. De skulle kommit till sommaren men vi har inget sett hittills, säger hon.
Inför valet förra året skickade kampanjen "Schyssta pensioner" ut enkäter till samtliga rikdagspartier som sade sig vara för direktiv som respekterar urfolkens, klimatets och mänskliga rättigheter.
- I dag är avkastningskravet överordnat rättigheterna, avslutar Karin Gregow seminariet med en djup suck.