Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 20, 15 maj 2015
Sverige missar många miljömål
Svenska myndigheter bedömer att bara 2 av 16 miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020. Den 4 maj presenterade Naturvårdsverket rapporten Mål i sikte, första delen av 2015 års fördjupade utvärdering av miljömålen. En grundläggande orsak är att miljö väger för lätt mot andra intressen, framgår det i rapporten.
Maria Wetterstrand är ordförande för Miljömålsrådet. (Foto: Maximilian Björsten)Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att till den 1 september 2015 göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå ett av generationsmålen, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Den förra utvärderingen kom 2012.
Generationsmålet ska ange riktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. De är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet fastslås också att arbetet med att lösa svenska miljöproblem inte ska ske på bekostnad av att exportera miljö- och hälsoproblem till andra länder.
Underlag till regeringen
Miljökvalitetsmålen ska beskriva det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Där finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen som förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet. Miljömålsrådets ordförande heter sedan i januari Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet.
I rapporten Mål i sikte ger åtta målansvariga myndigheter sin bild av hur miljön mår och huruvida styrmedel och åtgärder medfört önskad miljöeffekt. Syftet är att ge underlag för regeringens politik liksom för myndigheternas miljöarbete. Samma myndigheter lämnar också förslag på vilka åtgärder som ytterligare krävs för att nå miljökvalitetsmålen. Som det nu ser ut kommer endast målen om skyddande ozonskikt och säker strålmiljö att nås.
- Vi kan göra mycket för miljömålen i Sverige och vi ser att insatser för miljön ger betydelsefulla resultat, säger Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör.
- Vi kan nu se positiva trender för delar av flera mål och att utvecklingen är positiv för fyra mål i sin helhet.
Priset på miljön
En käpphäst är den höga konsumtionen som driver på produktion och transporter, vilka tär på naturresurser och orsakar utsläpp. Större hänsyn behöver också tas inom skogsbruk och samhällsplanering samt vid exploateringar av till exempel fjäll och kustmiljö. En ökad takt efterlyses i arbetet med restaurering av livsmiljöer och skyddet av värdefull natur.
Nuvarande lagar och andra styrmedel är antingen inte tillräckligt skarpa eller tillämpas inte tillräckligt effektivt. Skärpning av skogsvårdslagstiftning och förändringar rörande vattenkraftverk är två exempel som lyfts fram i rapporten.
- Utmaningen är att få ett pris på miljön, att vi kan värdera frisk luft och vatten och levande landskap högre än vi gör i dag. Principen "förorenaren betalar" är central. Att sätta värde på ekosystemtjänster och ha med det i miljökonsekvensutredningar inför politiska och ekonomiska beslut är viktiga steg.
Behövs skärpta styrmedel
Internationella insatser är fortsatt viktiga för att komma tillrätta med problematiken kring klimatpåverkan, luftkvalitet, övergödning och farliga kemikalier. Skärpta nationella styrmedel behövs också för att minska vår klimatpåverkan och förbättra luftkvaliteten i städer. Till exempel striktare utsläppskrav på fordon, prissättning av utsläpp och åtgärder som minskar utsläppen av kväveoxider på partiklar från användning av dubbdäck.
Senare under året kommer det ytterligare analyser inom tre utvalda fokusområden: Hållbar konsumtion, Hållbara städer och Näringslivets miljöarbete,. Plus en målövergripande samlad analys och bedömning av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
16 nationella miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen anger alltså vilka kvaliteter miljön ska ha det angivna målåret, vilket för de allra flesta är 2020.
Syftet med miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. Beslut togs 1999 om de 15 första miljökvalitetsmålen År 2005 tillkom det 16:e miljökvalitetsmålet om ett rikt växt- och djurliv med inriktning på biologisk mångfald.
Källa: Wikipedia