Kryptovalutan som kullkastar pengasystemet

Bitcoin (BTC) är en global digital valuta som uppfanns 2008. Först som ett alternativ och sedan som en konkurrent till dollarn. Transaktioner sker person-till-person (P2P) utan inblandning av en tredje part, bank eller myndighet. Alltihop bygger på avancerad IT-teknologi. Är bitcoin till mänsklighetens gagn eller används det mest för ljusskygga transaktioner?

Den eller de anonyma bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto har ofta fått iklä sig Guy Fawkes-masken som används av Anonymous-nätverket. (Foto: Katka Kincelová / CC-BY-SA)

Historien om bitcoin är insvept i mystik. Både pengarna och personerna bakom valutan är osynliga. Ingen vet med säkerhet vem eller vilka som uppfunnit bitcoin och hur systemet kontrolleras. Grundaren kallar sig Satoshi Nakamoto, så mycket vet vi. Men vem eller vilka står bakom detta begrepp?

Svaret på frågan skulle besvara många andra frågor rörande bitcoin; den mest framgångsrika demokratiska, decentraliserade digitala valutan hittills. Under sina glansdagar hade bitcoin transaktioner på nära en halv miljard dollar per dag. 100 miljoner order per sekund.

Bitcoin är den så kallade kryptovaluta och fria programvara som Satoshi skapat, plus det nätverk som användarna av valuta och mjukvara bildar. Ett fritt flytande nätverk som härmar gruvbrytning och guldvaskning och har ett produktionstak på 21 miljoner bitcoins. Bit står för enhet.

Den anonyme Satoshi Nakamoto sägs förutom att vara hjärnan och operatören bakom bitcoin också vara god för minst tre miljarder kronor. Denna i grunden anarkistiska idé är tydligen också profitabel. Hur går det ihop?

Mitt emellan två bastanta konstaplar vid foten av San Gabriel i Kalifornien står en trött och smått osäker 64-årig japansk-amerikansk man vid namn Dorian Satoshi Nakamoto. Trots en viss osäkerhet tror sig reportern Leah Mcgrath Goodman ha hittat rätt.

Fast det enda som stämmer överens är namnet. Newsweek - med en upplaga på 4 miljoner - publicerar den 6 mars 2014 ett långt reportage med titeln The Face Behind Bitcoin. Dorian förnekar allt samröre med bitcoin och stämmer Newsweek.

Fyra dagar tidigare har Andrew Smithset på engelska Sunday Times - och The New Yorker före det - varit på jakt efter den mytomspunna människan. I reportaget Desperately seeking Satoshi får Smithset en finsk, en irländsk och en japansk träff. Det var nog bom. Strax därefter gör sig Satoshi hörd för första gången på fem år. Meddelandet är klart och lakoniskt: "Jag är inte Dorian Nakamoto."

Få vet vem eller vilka som höljer sig i denna förmodliga pseudonym. Frågan går vidare till Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm, som synes vara helt rätt person att svara. På toppen av sin hemsida har hon devisen "If you love knowledge, set it free!".

- Ingen vet vem Satoshi är. Men det är namnet på den person eller de personer som skrev det "white paper" om bitcoin-principen som publicerades i oktober 2008, svarar Robin Teigland. Den eller de la ut "the kernel", den första källkoden till bitcoin i januari 2009.

Vitboken fick stort genomslag när oron på finansmarknaden nådde sin topp. Samtidigt försökte stater och myndigheter stoppa transaktioner - via vanliga betalningsvägar - och strypa nätverk som Napster och WikiLeaks. Gavin Andresen, huvudutvecklare på BTC, säger i dokumentären The Bitcoin Phenomenon (2014) att det tog Satoshi ett par år att klura ut systemet: Hur skapa pengar utan inblandning av en bank, organisation eller stat?

Även bitcoin har en avbild, ord och symboler. I mitten ett B med två vertikala streck över. Till vänster det matematiska tecknet för oändlighet. Till höger året 2009. Runt symbolerna orden libertas-aequitas-veritas (frihet-jämlikhet-sanning). Och därunder devisen: In cryptography we trust (I kryptografi vår förtröstan). (Bild: bitcoin.org)

Den grundläggande principen - asymmetrisk kryptering - är densamma som möjliggör all informationsteknologi i datorn eller mobilen. Ettor och nollor, plus och minus. Det är allt. Tekniken går ut på att två nycklar - en publik nyckel för andra att kryptera med, och en privat nyckel att själv dekryptera med - skapar en länk. Like till like. Ingen ojämlikhet, utan en "bysantinsk konsensus" som det heter i bitcoin-sfären.

Principen beskrevs redan 1998 av Wei Dai i essän B-money. Tio år senare började Satoshi e-posta ut ett slags manifest, Electronic Cash Without a Trusted Third Party. Början till vitboken.

Som sig bör med en virtuell valuta måste en intresserad söka på internet efter information. I bibliotekssystemet Libris eller på ebokhandeln Bokus finns det mest träffar på "dummies", manualer om hur du handlar med bitcoins. Det epokgörande verket Skuld - de första 5000 åren (2012) av antropologen och aktivisten David Graeber blir emellertid en lika nyttig följeslagare som tankeväckare:

"Det vi kallar 'pengar' är överhuvudtaget inte någon 'sak', det är ett sätt att jämföra saker matematiskt, som proportioner: att säga att ett stycke X är likvärdigt med sex stycken Y. På så vis är pengarna förmodligen lika gamla som det mänskliga tänkandet."

Ett metallmynt, en papperssedel eller ett digi-tal är lika lite pengar i faktisk mening som en bitcoin, som behandlas som virtuellt guld. Det som kallas fiat-pengar är snarare en tyst och kollektiv överenskommelse som får formen av ett mynt, en sedel, en siffra; en enhet helt enkelt. Huvudpoängen med bitcoin är att stå fri från såväl nationalstaters som centralbankers egen definition och marknadens värdering av valutor, samt att förhindra att pengar skapas godtyckligt.

Altruistiskt och anarkistiskt. Egoistiskt och kapitalistiskt. Filosofi, ekonomi, teknik och politik. Allt i ett. Bort från fiat-pengar: Inga mellanhänder, inga sidoavgifter, inga underhuggare, inga reserver i Washington, inga vilseledande derivat.

När någon i dag skänker fiat-pengar till välgörenhet går cirka en tredjedel till omkostnader för en enkel, rak transaktion. Lika mycket går förlorat om någon skickar fiat-pengar till en vän via pengaöverföringsföretag.

De allra flesta stater bygger sin budget på underfinansiering, alltså på ett underskott, inte ett överskott av likvida medel. Alltfler stater dras med ett kraftigt underskott i de offentliga finanserna efter 2008 års finansoro, "The Great Recession". Vilket blev genomtydligt då Riksbanken för första gången sänkte styrräntan till minus i februari.

En cypherpunk är en aktivist som förespråkar en utbredd användning av kraftig kryptografi som en väg till social och politisk förändring. Mejlinglistan startade 1992 och är ursprunget till WikiLeaks och Bitcoin. Här Julian Assange på Ecuadors ambassad. (Foto: Snapperjack / CC-BY-SA)

Vissa instanser kallar bitcoin för en "banditvaluta". Somliga säger "spam" och andra skriker "bubbla" så fort kursen fluktuerar. Skeptiker säger att det kan vara det största Ponzibedrägeriet - ett slags pyramidspel - någonsin: För att generera verklig avkastning på insatt kapital används det till utbetalningar och så hålls systemet flytande.

När Satoshi försvann från offentligheten 2011 verifierade någon eller några en miljon bitcoins, som i dag har ett värde på runt en halv miljard dollar. BTC liknar här vilken valuta eller bankverksamhet som helst. Inom bankväsendet kallas detta FRB, Fractional Reserve Banking. Intet nytt under solen.

Men skepticismen bör snarare ses som en oro för det ogripbara, odefinierbara, ja, det okända. Det gäller inte bara bitcoin. Även andra, i dag gängse betalningsmedel, har människan fått bekanta sig med gradvis. David Graeber liknar det vid "en sammansmältning av ett oändligt antal olika vanor och tillvägagångssätt". Den som sagt till sin farmor - som genomlevt krigsårens nöd, med motbok och ransoner - att hon 70 år senare inte skulle kunna sätta in kontanter på sitt eget konto hade hon troligen trott att barnbarnet blivit tossigt: Att ett plastkort eller minitelefon skulle sköta allt.

Bitcoin-systemet har nu nått bortom valutamarknaden. Principen har fått oerhörda möjligheter: Varje BTC-order, transaktion, registreras i ett kassablock. Blocket innehåller information om föregående block och bildar tillsammans en lång blockkedja. Det blir som en öppen gemensam kassabok över samtliga transaktioner som gjorts i bitcoin-systemet. Allt är transparent och offentligt.

En som vet mycket om bitcoin och blockchain är Melanie Swan - filosof och teknologifuturist vid Institute for Ethics and Emerging Technologies, en ideell tankesmedja som forskar runt framtidens vetenskap och teknik. Som ser en enorm utvecklingspotential i tekniken.

"Bitcoin 1.0 är införandet av själva kryptovalutan. Bitcoin 2.0 är de kontrakt som använder blockkedjor och är mer omfattande än kontanta transaktioner som aktier, obligationer, villkor, lån och smart egendom. Bitcoin 3.0 är blockkedjor bortom valuta, finans och marknad, särskilt inom områden som förvaltning, hälsa, vetenskap, läskunnighet, kultur och konst."

Ett exempel på bitcoin 2.0 ägde rum under en BTC-konferens i Orlando den 5 augusti 2014: ett blockkedje-bröllop. Det låter knasigare än det är. Bitcoin 2.0 kommer i framtiden att stärka sitt juridiska skydd och minimera riskerna för federal kontroll och statlig insyn. Blir bröllopet ett prejudicerande rättsfall, vilket kan ta 3-4 år, kan inte statliga kontrollinstanser som NSA och US Cyber Command - bägge lokaliserade i Fort Meade - stoppa eller rasera bitcoin-strukturen.

Blockkedjor är en vattendelare i bitcoin-sfären. Att släppa in händelser som bröllop i blockkedjan är således medel för att skydda såväl valutan som principen.

Bitcoin går alltså, enligt Swan och andra, en ljus framtid till mötes. Samtidigt rasar en rätt typisk nätstrid mellan idealister och krypto-anarkister på ena sidan och mellan konsumenter och profitörer på den andra. De senare vill närma sig det övriga banksystemet och således, i slutändan, bli en del av detta. De förra vill "gå vidare till annat", som Satoshi sa innan han/hon/den/de/det försvann från nätet 2011.

- Kanske har bitcoin en framtid, säger Robin Tegiland. Fast det är snarare kryptovalutor som har en framtid. Men ännu viktigare än bitcoin är själva blockkedje-teknologin som ligger under penningsystemet. Den teknologin har en framtid inom Internet of Things.

Internet of Things är det nätverk av "ting", elektronik och programvaror som går bortom relationen maskin-till-maskin och vidare till person-till-person. Såsom utbyte av virtuella guldmynt eller reella vigselringar, bitcoin 1.0 och 2.0. Vi väntar ännu på bitcoin 3.0.

Slutligen, vad är egentligen pengar; hur lyder den slutgiltiga definitionen? David Graeber får det sista ordet.

"Anledningen till att antropologerna inte har lyckats presentera en enkel, övertygande förklaring till pengarnas ursprung är att det inte finns några skäl att någon sådan existerar. Pengarna är lika lite 'uppfunna' som musiken, matematiken eller smyckeskonsten är det."

Den som använder bitcoin som valuta måste inneha en särskild programvara (open source/öppen källkod), en bitcoinplånbok. Alla plånböcker är kopplade till ett brett person-till-person-nätverk (P2P). När transaktioner sker informeras övriga i nätverket. De senaste transaktionerna samlas i ett block, en kassabok.

Nätverkets medlemmar kan verka som gruvbrytare ("miners"), vilket går ut på att de upplåter datorkraft för att göra uträkningar åt nätverket.

Den gruvbrytare som är först med lösningen belönas med nya bitcoins. Om blocket med transaktioner ska kunna verifieras måste gruvbrytaren finna lösningen (en nummerserie som matchar blocket) på kalkylen.

När uträkningen är klar verifieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block och bildar tillsammans ett "kedjeblock", en lång kedja. Det blir som en offentlig gemensam kassabok över samtliga transaktioner som gjorts i bitcoin-systemet. Allt är öppet och offentligt för medlemmarna.

Den 28 april 2015 är en bitcoin värd 1947.51 kronor. Bland andra kryptovalutor ingår också Litecoin (LTC), Dogecoin (DOGE) och Auroracoin (AUR).

Vad hände efter att bitcoin bildat sitt första nätverk och blivit allmänt gods i början av 2009? Före själva anhållandet, på falska grunder, av en viss Dorian Nakamoto i slutet av 2013.

I mitten av 2010 upptäcks en bugg i bitcoin-protokollet: en lucka i systemet gör att du kan skapa oändliga mängder nya bitcoins.

I februari 2011 öppnar Silk Road, en handelsplats på Darknet, ett underjordiskt internet som bara tar bitcoin som valuta. Media har överlag enbart fokuserat på det dolda. I juli är värdet på en bitcoin uppe i 31 dollar; i december bara 2. Spekulation och rykten, hackning och kapning, stater och myndigheter anses ligga bakom de snabba valutakasten. Året efter blir bitcoin världskänt då tv-serien The good wife sänder ett avsnitt med valutan i fokus.

I början av 2013 stämplas bitcoin som olaglig i Thailand. I april överstiger värdet på alla existerande bitcoin en miljard dollar. I oktober anhåller FBI mannen bakom Silk Road, marknadsplatsen stängs ned och FBI beslagtar 26 000 bitcoins till ett värde av 3.5 miljoner dollar vilket, ironiskt nog, gör FBI till den enskilt största innehavare av bitcoins i världen. Valutan kraschar temporärt men återhämtar sig snart. Världens första bitcoin-bankomat öppnar i Vancouver, Kanada. Strax följer Stockholms central efter.

I februari 2014 ansöker Mt Gox, en av världens största bitcoin-börser, om konkurs. Hundratusentals bitcoins försvinner från både plånböcker och systemet. Valutakursen faller hastigt och värdet på en bitcoin halveras.

I mars 2014 tappar valutan ytterligare i värde, då det ryktas om att Kina ska förbjuda bitcoin. Webhallen, en ledande internetbutik för multimedia och hårdvara, blir först i Sverige att acceptera bitcoin.