Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 30 april 2015 Akademisk forskningscensur Mats Hagner är professor emeritus i skogsskötsel, genetik och ekonomi. Sedan en student fick honom på andra tankar har han arbetat för kontinuitetsskogsbruk utan kalhyggen. Hans forskning visar att gallringskogsbruk ger dubbla rotnettot trots att det krävs mer arbete. För Sverige skulle detta ge åtta miljarder kronor högre vinst om året. Man får mer och grövre virke, och virke av bättre kvalité. Behovet av plantering minskar och skogen får rikare flora och fauna. De rapporterna är numera bortcensurerade av Lantbruksuniversitetet från universitetens publikationsdatabas Epsilon, ingen kan läsa dem där. I en skrivelse till miljöminister Åsa Romson (MP) med begäran om ett möte visar professor Hagner med stöd av sina data många exempel på hur dagens skogsbruk sedan 1950-talet bygger på felaktiga hypoteser. Och att många forskare känner till det, men att de inte vågar protestera av risk att inte få forskningsanslag. En stor volym av träd av samma ålder ger ingen ökad produktion. Kalavverkning behövs inte för ekonomins skull, och kal mark är inte bra för vitalitet och produktivitet. Det är fel att små träd är lika gamla som de stora, men med sämre arvsanlag, och att de inte kan börja växa när de får ljus. Markberedning ger inte högre tillväxt och är inte nödvändig för att plantorna ska överleva. Riksskogstaxeringen har inte kontinuerliga provytor utan bara tillfälliga. Och de är alldeles för små med bara tio meters radie. Träd i normal skog påverkar tillväxten fem meter in på den ytan, eller tre fjärdedelar av provytan. Det ger en felaktig föreställning om att ett stort virkesförråd ger hög tillväxt. I verkligheten är tillväxten liten när träden är små, och de stora träden i omgivningen skuggar, men den blir hög när träden är större än omgivningen. När skog gallras sänks virkesförrådet. Men tillväxtminskningen upphör när de träd som blir kvar snabbt bygger upp ny bladyta. Minskningen blir kortvarig om gallringen är lätt, men långvarig om gallringen är hård. Stammarna är en tärande del av ekosystemet som förbrukar resurser utan att tillföra något. Det minskar överskottet av kolhydrater som kan användas för att förlänga trädstammarna, när skogen blivit så tät att grenarna vissnar. Med Riksskogstaxeringens metod har man fått fram ett falskt samband att tillväxten ökar vid hög volym av många stora träd. Skogsforskningsinsitutet har anlagt elva provytor för att vart tionde år studera gallring utförd som blädning. Den första ytan kom redan 1920. Genom det kan man studera samband mellan virkesförråd och tillväxt. I en doktorsavhandling studerades diagrammets punktsvärm med ögat, men ingen statistisk analys gjordes. Det gav den felaktiga slutsatsen att volymproduktionen blir högre när virkesförrådet är stort. Men görs i stället en multipel regression, där hänsyn tas till sådant som att virkesförråd och tillväxt är högre på bördig mark, får man motsatt resultat. Då blir slutsatsen att man får hög produktion med kontinuerlig gallring, ofta utförd med små uttag och så att naturlig skiktning (träd av olika åldrar) bibehålls, och så att kubikmassan av växande träd hålls låg. Nätverket Academic Rights Watch, som värnar akademisk frihet, har JO-anmält censuren och ser det som en styrning av industri och politik mot kalhyggesbruk biträtt av forskningen. Men detta område är inte det enda där bara en inriktning tillåts. Mats Hagner ser orsaken i det svenska systemet att tilldela forskningsanslag. Det ger konkurrens om anslagen bland forskare och bristande öppen diskussion, men också bakdanteri. Bedömarna besitter inte djupa insikter i området. Det gäller att vara populär och inte för ifrågasättande. Forskningen blir inte originell utan bekräftar bara redan satta dogmer. I stället ville Hagner se ett framgångsrikt kanadensiskt system. Universiteten leds av professionella organisatörer, inte av före detta forskare. Forskaren bestämmer själv sin forskning om men ska redovisa en tidplan. Kollegor som valts genom lottning poängsätter hur han lyckas med detta och med att redovisa resultaten. Det vore värt att pröva. Det här fallet visar att vi i dag missbrukar medel för forskning och att resultatet är förödande för landet. |