Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 17, 24 april 2015
Fler röster höjs mot TTIP-avtal
Den 18 april exploderade missnöjet mot TTIP, det aktuella handelsavtalet mellan EU och USA. På 750 platser genomfördes aktioner, rapporterade Attac. Mest kontroversiellt i avtalet är ISDS, en tvistlösningsmekanism som ger internationella företag rätt att stämma stater för uteblivna vinster.
Just nu är vi 150 demokratikämpar som protesterar mot TTIP skrev Leo Rudberg från Mynttorget. (Foto: Leo Rudberg)
Varför TTIP? Står det på regeringen.se. Svaret lyder: Det främsta syftet med frihandelsavtalet är att stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor och tjänster och ökade investeringar.
Det primära målet med TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, kallas "harmonisering" av nuvarande och framtida reglering av den amerikanska och europeiska marknaden. Harmoniseringen ska, enligt EU-kommissionen, ske utan att höja eller sänka standarden på regleringen.
- USA kräver att offentlig upphandling ska ta in anbud från hela handelsregionen, det vill säga både från EU och USA, säger Andrea Söderblom-Tay, aktiv i Jordens Vänner, på ett seminarium på ABF Stockholm, måndagen efter aktionerna.
Detta påverkar bland annat den närproducerade maten.
- Ur miljösynpunkt är detta negativt för vi vill till exempel inte ha så långa transporter.
GMO och gifter
Hon lyfter aspekterna kemikalielagstiftning och hormonkött.
- Kemikalielagstiftningen (Reach) skiljer sig mycket mellan EU och USA. Risken är att vi får tillbaka gifter som vi har förbjudit, säger hon. Risken är att vi får det sämsta av två världar.
Det kanske mest kontroversiella i avtalet är ISDS, Investor-state dispute settlement. Om Sverige förbjuder en viss kemikalie i leksaker kan tillverkningsföretaget stämma den svenska staten för utebliven vinst.
- ISDS är en mekanism som ger utländska företag rätt att stämma stater för uteblivna vinster, till exempel på grund av skarpare miljökrav, säger hon med exemplet att svenska Vattenfall stämt tyska staten.
Den 23 april ska riksdagen arrangera en öppen utfrågning med bland annat handelskommissionär Cecilia Malmström, ansvarig för TTIP, och näringsminister Mikael Damberg (S), som ska ge regeringens syn.
Globala protester
Mikael Damberg har deltagit i ett antal möten om TTIP och pekar ut det positiva för handeln: - Att öka handeln är ett bra sätt att stimulera ekonomisk tillväxt. I genomsnitt innebär varje extra exportmiljard 14000 nya jobb över hela EU, jobb som generellt sett är mer produktiva, kvalificerade och bättre betalda än i resten av ekonomin, säger Damberg på regeringen.se.
Att det saknas insyn i TTIP är en annan utbredd kritik.
Den 18 april hölls globala aktioner. På Mynttorget i Stockholm utbröt jubel när EU-parlamentariker Max Andersson (MP) berättade att segrar vunnits i utskott i EU-parlamentet.
- TTIP är en helt avgörande fråga, för om vi inte lyckas besegra TTIP blir det i princip omöjligt att vinna i någon annan miljöfråga - eftersom storföretag skulle ha rätt att stämma stater som exempelvis skyddar miljön eller höjer miljöskatter. Därför är TTIP ett av vår tids mest allvarliga hot mot mänsklighetens förmåga att uppnå en hållbar utveckling, säger Leo Rudberg, aktiv i Piratpartiet till MM.