En ny landbygdsutveckling

Den sjätte Naturbrukskonfernsen, detta år i Örebro, samlade cirka 70 deltagare. Uppslutningen var bredare än tidigare år. Alla deltagare med målsättningen En ny naturbrukspolitik som inte lyder andra lagar än naturens egna.

Den sjätte nationella Naturbrukskonferensen arrangerades av Jordens Vänner, Nordbruk/La Via Campesina, Hela Sverige Ska Leva, Framtiden i Våra Händer, Omställning Sverige, Förbundet Sveriges Småbrukare, Örebro universitet samt ABF.

Konferensen inleddes på fredagen med studiebesök på Kvinnerstagymnasiet en mil norr om Örebro. Skolans huvudinriktning är det treåriga naturbruksprogrammet, med profilerna lantbruk, skogsbruk samt häst- och övrig djurskötsel. Kvinnerstagymnasiet samarbetar med Örebro universitet som ger en unik utbildning i måltidsekologi, 180 poäng. Ulf Hanell, forskare och universitetslärare, berättade om djurhållning.

På Kvinnerstagymnasiet föder man upp bronskalkoner, som är den äldsta kalkonrasen i Europa. Den har sitt ursprung i Amerika och infördes till Spanien på 1500-talet. Den ekologiska djurhållningen står i bjärt kontrast till den industriella fjäderfäproduktionen där fåglarna hålls i trånga burar och matas med fiskmjöl och soja, och där man utnyttjar hybridraser som växer sig så stora att naturligt beteende hindras.

Den 17 april var den internationella dagen för bönders kamp mot transnationella företag och frihandelsavtal. Italienaren Andrea Ferrante från den europeiska sektionen av den världsomspännande småbrukarorganisationen La Via Campesina redogjorde för situationen i Europa och resten av världen. Matsäkerhet (food security) har kommit att baseras på internationella handelsavtal. Trots att endast tio procent av den mat som produceras i världen säljs på den globala marknaden påverkas prisbilden på så gott som all mat. Via Campesina verkar för att matsäkerhet, eller matsuveränitet (food sovereignty), främst ska vara en fråga om mänskliga rättigheter.

Torgny Östling från Nordbruk, den svenska avdelningen av Via Campesina, hävdar att de regelverk som infördes på 1990-talet - med kapitalliberaliseringsdirektivet, EU-inträdet och bildandet av Världshandelsorganistationen WTO - har gjort att det inte längre går att försörja sig på småskaligt jord- och skogsbruk.

Markus Grahn till vänster i protesten på Järntorget mot TTIP, det planerade frihandelsavtalet.

Ett nytt handelsavtal mellan EU och USA - Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, det mest långtgående frihandelsavtalet någonsin - är under förhandling. Detta avtal, om det blir verklighet, kan göra det omöjligt för enskilda länder att säga nej till import av produkter framställda med omstridda metoder, till exempel hormonbehandlat kött och GMO-grödor. Storföretag skulle få möjlighet att stämma stater för att sätta upp handelshinder.

Motståndet mot TTIP är starkt och den 18 april ägde protestaktioner rum på flera platser på båda sidor av Atlanten, så ock i Örebro, där flera av konferensens deltagare genomförde en timmes blixtmanifestation på Järntorget.

Hållbara bygder, ett nationellt nätverk som har initierats av Hela Sverige Ska Leva, hade en nätverksträff som ingick i Naturbrukskonferensens program. På ett av deras seminarier presenterades två regionala omställningsstrategier. I Örebro finns Regional Omställning i Samverkan (ROS) och i Söderhamn initierades Framtidsveckan för ett antal år sedan av Anders Persson på Studiefrämjandet. Framtidsveckan, som numera finns på flera orter över hela landet, kan nästan anses ha spelat ut sin roll; därför har Anders Persson tagit initiativ till ett permanent forum för omställningsarbetet i regionen. I slutet av förra året bildades Södra Norrlands Omställningscentrum (SNOC).

Ekeby forskningsgård två mil norr om Norrtälje drivs av Kristina Belfrage som förra året blev klar med sin doktorsavhandling vid SLU i Uppsala. Kristina Belfrage hävdar att små ekologiska jordbruk är nödvändiga för att öka den inhemska matproduktionen och samtidigt bevara den biologiska mångfalden och få ner utsläppen av växthusgaser. Gunnar Rundgren, före detta bonde på Torfolk gård i Värmland, initiativtagare till KRAV och författare till boken Trädgården Jorden är inne på samma linje. Han slår fast att de ekonomiska modellerna måste förändras och att vi behöver gå vidare med att bygga alternativa modeller.

På denna och tidigare Naturbrukskonferenser har flera medverkanden framhållit att Sveriges självförsörjningsgrad är oroväckande låg. Krav på att väsentligt öka självförsörjningsgraden bör skrivas in i den nationella livsmedelsstrategin. Det är också av yttersta vikt att fler människor ges möjlighet att arbeta med, och försörja sig på, småskaligt naturbruk.