Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 16, 17 april 2015 Kalhygge alltför vanligt i Sverige Skogen har bidragit till många länders välstånd, inte minst i Sverige som kunde lyfta sig ur fattigdom mycket på grund av skogen, dess virke och mineraler. Jobb, tillväxt, förnybar energi och landsbygdsutveckling som del av en lyckad skogsstrategi diskuterades nyligen på Europahuset i Stockholm. Men hur är skogspolitiken i övriga Europa och behövs en gemensam europeisk skogsstrategi? Europahuset i Stockholm bjöd in EU-parlamentariker, representanter för skogsnäringen och miljörörelsen till ett seminarium i frågan: Skogen - Europas gröna guld? EU:s nya skogsstrategi lades fram i juni 2013. Skälet var trefalt: Hållbart skogsbruk, resurseffektivitet och globalt skogsansvar. Fokus ska ligga på det förstnämnda skälet. Strategin ska samköras med andra mål, i förstone klimatmålen, och räcka fram till 2020. Senast det begav sig, 1998, antog EU en skogsbruksstrategi efter tre års behandling av frågan. Då låg Sverige i framkanten. - Det kom in en "skoglig" dimension i och med att så kallade skogsländer, som Sverige, Finland och Österrike, gick med i EU 1995, förklarar Ingeborg Bromée, kansliråd vid Näringsdepartementet. Organisationer kritiska Parlamentets jordbruksutskott har redan röstat om förslaget, som ledde till ett initiativbetänkande om vilket Europaparlamentet röstade 14 april, dagen efter seminariet. Flera intresseorganisationer har fått säga sitt. Bland annat Naturskyddsföreningen, som är starkt kritiska till svensk skogspolitik. - Ja, var ska jag börja? Om vi tittar på den skogspolitik som bedrivs i Sverige har mycket hänt. Men trots positiva förändringar konstaterar myndigheterna år efter år att vi inte når de mål som vi satt upp för skogen, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen. I ett kompletterande mejl till Miljömagasinet utvecklar hon miljörörelsens argument: "En avgörande brist i strategin är att det är oklart hur strategins mål och vägledande principer ska kunna uppnås. Hur ska EU-kommissionen få medlemsstaterna att göra det som föreslås? Nationell politik och regelverk i medlemsländerna inom EU spretar starkt. Vi menar att det behövs EU-gemensamma bindande regler som ger tydlighet och konkurrensneutralitet över tid, för såväl näringsliv som brukare." Vad säger politikerna? Vad säger inblandade statstjänstemän och vad tycker Europaparlamentarikerna? Peter Eriksson (MP) och Jytte Guteland (S) är just nu med och utformar en ny skogsstrategi på EU-nivå. Båda sade sig varmt värna om skogen och skogspolitiken. - Väldigt många har varma känslor för skogen, även om vi tar av den. Och engagemanget är generellt sett stort, säger Claes Nordmark, politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som inte kunde vara på plats på grund av tjänste- resa till Dalarna. Jytte Guteland, den enda kvinnan i panelen, lyfte även sin uppväxt i Stockholm. - Jag tycker det märks i EU-parlamentet att svenska ledamöter har ett intresse för skogen. Jag tycker även det märks i andra nordliga länder. Men vi får tänka på att skogen i Centraleuropa inte ser likadan ut som i Sverige. Att man kan växa upp i ett storstadsområde, som jag i Huddinge, och ändå ha skogen inpå knuten, säger Jytte Guteland. Politisk samstämmighet De två nämnda representerar den rödgröna regeringen. Men även borgerliga politiker, som Fredrik Federley (C) och Christofer Fjellner (M), har engagerat och profilerat sig i skogspolitiken. På frågan om hur arbetet gått inom den tvärpolitiska arbetsgruppen, med partirepresentanter från höger till vänster, säger Peter Eriksson, som är så kallad skuggrapportör i energi- och industriutskottet samt i jordbruksutskottet: - Några mindre frågor har varit svåra att komma överens om, men överlag har det varit en överväldigande samstämmighet. Det finns ett integrerat system där energi är en naturlig och viktig del av skogsindustrin. - Jag är väldigt intresserad av skogsfrågor. Jag håller med Malin Sahlin om att svenskt skogsbruk kalhugger för ofta, men biodiversitet och hållbarhet är ändå viktiga i jämförelse med för andra EU-länder. I exempelvis Ungern är det inte särskilt mycket bättre, fortsätter Peter Eriksson. På seminariet lät mycket som guld och gröna skogar. Dock kvarstår viktiga frågor obesvarade: Vad betyder hållbarhet i skogen? Hur ser ett hållbart skogsbruk ut? Och i vilken utsträckning är det hållbart i dag? |