Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 27 mars 2015
Ojnareskogen - vad händer nu?
Processen kring Ojnareskogen på norra Gotland har pågått sedan 2005 och är en av Sveriges avgörande miljöstrider.
Bo Olofsson menar att vattensituationen i Ojnareskogen är svårförutsägbar. (Foto: Isabel Enström)
I kampen om Ojnareskogen står vattenförsörjning, med sjön Bästeträsk som dricksvattentäkt för Region Gotland, och världsunika naturvärden, emot en storskalig brytning av kalk.
Olika delar av samhället står också emot varandra. Liksom olika typer av arbetstillfällen och möjligheter för långsiktig sysselsättning. Konflikten är inte unik för Gotland, men om inte detta områdes höga värden skyddas, kan det bli ett prejudikatet i hur riksintressen ges företräde.
Unika naturtyper
I mars och april hålls nya förhandlingar i Mark- och miljööverdomstolen där Svenska Mineral och Nordkalk ansökt om kalktäkter i området. Därför ordnade Miljöpartiet den 18 mars ett seminarium i riksdagen med flera experter. Seminariet leddes av riksdagsledamot Carl Schlyter med hjälp av gotlänningarna Kristina Bohman Söderdahl och Olov Söderdahl från föreningen Bevara Ojnarenskogen.
Anna-Lena Fritz från Länsstyrelsen på Gotland berättade om områdets unika naturtyper och över 250 rödlistade arter. Länsstyrelsen har lämnat underlag till Naturvårdsverket med Ojnareskogen som "toppobjekt" vad avser Natura 2000-områden. Där har Gotland ett nationellt bevarandeansvar.
I juli 2012 fick Nordkalk tillstånd till kalkbrytning. Försvarare av skogen lyckades stoppa avverkningen. (Foto: Mose Agestam)
Behövs undersökningar
Vattensituationen i området är svårförutsägbar, menade Bo Olofsson, professor i miljögeologi. Detta på grund av sprickorna i kalkberggrunden. Enligt Olofsson krävs omfattande kompletterande undersökningar för att kunna bedöma täktens påverkan på vattenflöden och växtlighet.
I framtiden kan grundvattnet komma att bildas på kortare tid på grund av klimatförändringarna.
Turistnäringen är en av de starkast växande sektorerna i Sverige, både vad gäller omsättning och sysselsättning, berättade Hans Lööf, professor i nationalekonomi på KTH. Enligt prognoserna fortsätter den utvecklingen. Medan utvinningen av mineraler blir alltmer marginell som andel av sysselsättning, export och BNP. Med nuvarande effektivisering inom mineralhanteringen går det snart en sysselsatt inom kalkindustrin på tio jobb inom turismen.
Vår svenska anpassning av EU-rätten, Art- och Habitatdirektivet, måste vara överordnad de politiska avvägningarna. Detta hävdade sakägarjuristen Johan Öberg. Det är nu regeringens ansvar och skyldighet att anmäla detta världsunika område till EU-kommissionen för att uppfylla sina åtaganden.
Miljön ska väga tyngst
Miljöpartiet på Gotland röstade 2005 emot kalkbrytning i provbrotten i Ojnareskogen och partiet tog 2007 ställning för bildandet av en Nationalpark på norra Gotland. De kräver att miljöhänsyn och tryggandet av vattentäkten måste väga tyngre än kortsiktiga exploateringsintressen.