Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 12, 20 mars 2015 EU:s jätteregister snart i Sverige Sverige kommer att börja använda ett av världens mest omfattande och kontroversiella personregister. Från i sommar har svenska myndigheter tillgång till EU: s viseringsregister, VIS. Därutöver finns information om dennes bostadsort, resvägar, vem som bjudit in personen eller vem som står för det tänkta uppehället. Förfarandet och registret går längre än motsvarigheten i USA, inräknat skärpningarna efter terroristattentaten den 11 september 2001. EU:s "mastodontregister" kommer på sikt att ha data om cirka 100 miljoner flyktingar, asylsökande och andra individer. Kritikerna uppfattar VIS som ett led i unionens ansträngningar att övervaka och täppa till sina gränser. Miljöpartiet är kritiskt Regeringen föreslår i en färsk proposition att Sverige ska acceptera användandet av VIS. Allianspartierna är positiva; arbetet och förberedelserna påbörjades redan av den tidigare egeringen under förra mandatperioden. Miljöpartiet har varit kritiskt, men står i sin roll som regeringsparti bakom propositionen. Lagförslaget (proposition 2014/2015:82), som alltså har stöd av en riksdagsmajoritet, innebär att brottsbekämpande myndigheter som Polisen, Säpo, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får fri tillgång till uppgifter ur VIS. Särskilt kontroversiellt är att det i vissa lägen blir möjligt att lämna ut uppgifter från VIS till tredjeland eller "internationella organisationer". Kritik mot övervakning För ett möta den förväntade kritiken om övervakning och hot mot individens integritet poängterar regeringen att Polisen och Säpo tycker att villkoren för sökning är hårdare än vad som föreskrivs i EU-rådets beslut: "Regeringen delar myndigheternas bedömning och anser att en sökning bör få göras när det finns skäl att anta att sökningen väsentligen kan komma att bidra till exempelvis utredningen av ett visst brott." Formellt är detta en ändring i lagen om internationellt polisiärt samarbete. Det grundar sig på bland annat Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen, som antogs av Europeiska rådet 2004. Förebygga inre hot När VIS har tagits i bruk i samtliga regioner kommer det att innehålla uppgifter om alla personer från tredjeland som ansökt om visering till någon av medlemsstaterna. Ett förenklat utbyte av viseringsuppgifter ska underlätta hanteringen av viseringsansökningar, gränskontroller och inre utlänningskontroll, men också bidra till att förebygga hot mot medlemsstaternas inre säkerhet. Det är enbart personal vid viseringsmyndigheterna som får komma åt VIS-uppgifter, betonar regeringen i propositionen. Om detta och bakgrunden i terrorhot och terrorattentat kommer att blidka kritikerna återstår att se. |